Synligt lärande lucka 7

Lucka 7
Synligt lärande - förbereda lektionen
När man ska planera sin undervisning rekommenderar Hattie att man ställer sig en bit in i framtiden och tittar bakåt. Vad är det eleverna ska ha lärt sig när lektionen eller arbetsområdet är slut? Sedan kan läraren arbeta sig baklänges till början av lektionen och fundera på hur lektionen eller arbetspasset ska planeras och läggas upp. Man måste veta vart man är på väg för att veta om man är framme, eller ens på rätt väg. Både läraren och eleven måste ha kartan! Hattie beskriver det på ett roligt sätt: "annars kan man plötsligt få veta att man är framme, och att nästa steg är att "köra mer".

Alice (i Underlandet, Lewis Carroll) frågar katten:
- Vill du vara snäll och tala om för mig hur jag ska gå för att komma härifrån!
- Det beror mycket på vart du ska, svarade katten.
- Det vet jag inte, sa Alice.
- Då kvittar det åt vilket håll du går, sa katten.

Hattie tar upp att gemensam planering är något som har stor effekt för elevers resultat. När lärare tillsammans utvecklar sin planering, kommer fram till gemensamma ståndpunkter om vad som är värt att undervisa i, när de samarbetar för att förstå varandras uppfattningar om utmaning och framsteg och tillsammans utvärderar hur deras planering och undervisning påverkar elevernas resultat, då blir det bäst.

Det finns några viktiga delar i planeringen:
Tidigare prestationer, (rank 20 effektstorlek 0.67)
Vi måste veta vilka kunskaper eleverna har med sig in i klassrummet. Det forskningen visar är att de elever som redan kan mycket lär sig bara mer och mer och de som har mindre omfattande kunskaper lär sig mindre. Detta måste vi bryta, de elever som inte kommit så långt måste få fart i sin inlärning, med rätt strategier måste de igång.
Vi vill att alla elever ska komma framåt i sina studier och sitt lärande, och två forskare Winne & Hadwin (2008) formulerar det så här:
- Se gapet! Vad är det jag kan idag och vad är det jag ska kunna när jag lärt sig mer?
- Sätt upp mål! När jag vet var jag är och vart jag ska sätter jag upp mål och planerar hur jag ska komma dit.
- Välj strategier, hur ska jag lära mig detta?
- Stäng gapet! Undersök om du har tagit dig från där du var till dit du önskade, att du har lärt dig det du skulle.

Vi måste också veta hur eleverna tänker, här varnar Hattie för att anpassa undervisning efter teorier om olika inlärningsstilar (rank 125 effektstorlek 0.17). Det finns inga forskningsbelägg för att detta påverkar resultaten särskilt mycket, men det är inte ett argument för att inte variera undervisningen.
Multipla inlärningsstrategier är något helt annat, det handlar om att det måste få finnas olika sätt att förstå och samverka, olika sätt  och många tillfällen att öva och man måste få göra misstag.

En av de mest avgörande faktorerna på rankinglistan Piagets program (rank 2 effektstorlek 1.28) handlar om något vi vetat sedan årtionden. Innan lärare kan hjälpa elever att "konstruera" kunskap och förståelse måste de veta på vilka sätt eleverna tänker. På sjuttiotalet utvecklade Piaget sina teorier om hur barn utvecklar sitt tänkande i stadier:

1. Det sensomotoriska stadiet pågår från födelsen upp till ca 2 års ålder. Barnet måste se, röra och smaka på föremål för att utforska förhållandet mellan sig och omvärlden.
2. Det föroperationella stadiet (ca 2-7 års ålder) innbär att barnet tänker att alla har samma perrspektiv som barnet själv har, och det har svårt att se livet ur någon annans perspektiv. Under detta stsdie lär sig barnet att forma begrepp, använda symboler och skaffar sig språkkunskaper. Konkret tänkande är typiskt i denna fas.
3. I de konkreta operationernas stadium (ca 7-12 år) utvecklas logiskt tänkande och barnet utforskar begrepp.
4. I de formella operationernas stadium (från 12 år till vuxen ålder) kan barnet tänka i abstrakta och hypotetiska banor, forma hypoteser och använda metaforer.

Piaget menade att barn kan befinna sig i flera stadier samtidigt och att utvecklingen inte alltid följer åldern, utan mer är att betrakta som riktlinjer. I Storbrittannien har man nu sett att genomsnittsåldern då elever kommer in i den sista fasen, den formellt operationella, stiger, och forskare ser en koppling till att stor uppmärksamhet riktas mot prov som mäter kunskapsinhämtande.

Som lärare måste vi jobba på att fler elever ska uppnå högre tankenivå. En annan viktig sak Hattie tar upp i boken är att lärande sker i samarbete och dialog och att lärare måste vara uppmärksamma på och ingripa vid diskussioner och se till att alla får komma till tals.

Övriga viktiga delar av planeringen är tydlig beskrivning av vart man vill komma med undervisningen (lärandemål), utvecklingstakten och hur lärarnas samarbete ser ut.

Lärandemål
Målen för varje lektion måste vara en kombination av ytliga, djupa (begreppsmässiga) mål, de kan vara kortsiktiga för en separat lektion eller sträcka sig över en serie lektioner.
Bra lärandemål är sådana som tydliggör för eleverna vilken typ eller nivå av prestation som de behöver uppnå, så att de förstår var och när de ska satsa energi, strategi och tänkande och var de befinner sig på vägen mot ett framgångsrikt lärande. (Synligt lärande, Hattie 2012 s. 73)
Hattie har tillsammans med Timperley och Clarke (2003) hittat några viktiga egenskaper hos lärandemål och planering:
- Dela lärandemålen med eleverna så att de förstår dem och hur måluppfyllelse ser ut, en djupare förståelse vad vad som önskas, hur måluppfyllelse ser ut och hur uppgifterna motsvarar syftet. Detta är så viktigt att jag dyker ner på "What success looks like" imorgon.
- Alla elever i klassen kommer inte att arbeta i samma takt eller ha samma startpunkt. Därför måste planen och målen anpassas så att de omfattar alla eleverna.
- Förloppet från läroplanens syfte, via undervisningen, till lärandemålet är ibland inte linjärt, det ser olika ut i olika ämnen.
- Lärandemål är det vi planerar att eleverna ska lära sig, ibland lär de sig helt andra skaer, det måste vi vara beredda på och hantera.
- Avsluta varje lektion med att anknyta till lärandemålen och hjälp eleverna förstå hur mycket närmare de har kommit till kriterierna för måluppfyllelse.