Synligt lärande lucka 20

Lucka 20
Lärares tydlighet och tydliga mål
I Hatties studie blev det tydligt att lärare som samarbetar kring planering, skaffar sig gemensamma synsätt kring lärande och vad som ska läras och dessutom utvärderar tillsammans är en stark framgångsfaktor som påverkar elevernas resultat positivt.

En sak att vara säker på är hur vi ska tolka kursplanerna. Vi lärare måste vara trygga i vad eleverna ska lära sig, vad de ska kunna göra med sina kunskaper, detta kallas i Lgr 11 förmågor och dessa finns formulerade i slutet av syftestexten i varje ämnes kursplan. Förmågorna är uttryckta i ett antal kunskapskrav som också finns i kursplanerna och det är dessa vi mäter elevernas kunskaper mot i skriftliga omdömen och betyg.
För att eleverna ska nå dem så bra som möjligt måste vi erbjuda en undervisning där de har möjlighet att utveckla just dessa förmågor.
Detta måste vi vara tydliga med i undervisningen, och just här har vi en del problem, vi är många som inte tycker att kunskapskraven är så tydliga i alla ämnen som vi skulle önska och som uppdraget var från regering till Skolverket. Jag var med i referensgrupper och träffade personer som skrev kunskapskraven i matte och jag såg vilket stort arbete som lades ner på att fånga det viktiga i ämnet, vad som var viktiga kunskaper i vår tid och hur angeläget det var att kraven blev tydliga. Men det blev inte så. InfoMentor har "översatt" förmågorna och kunskapskraven i Lgr11 till ett språk som är lättare för eleverna att förstå, det är två språkexperter som har tagit fram de mer lättlästa texterna och vi, en grupp lärare från åk 1-9 har granskat texterna och jämfört dem med läroplanens text och innehåll. Jag arbetade med ämnena svenska som andraspråk och matematik. Andra lärare granskade andra ämnen, och några arbetade med att "skapa" kunskapskrav för årskurs 3 i de ämnen där detta saknas i Lgr11, något många lärare i åk 1-3 upplever som ett stort problem vid omdömesskrivning, där man redan i åk 1 ska bedömas mot ett kunskapskrav som ska vara uppnått nästan 6 år senare.
Ett exempel på hur texten förenklats:

Exempel från kunskapskraven i matematik på C-nivå för åk 6
Lgr11:
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
HEJA:
Du kan på ett bra sätt lösa enkla matteproblem som handlar om saker du känner till. Du väljer och använder metoder som passar bra för att lösa problemen.

Detta har väckt reaktioner hos Skolverket, läs en artikel i Lärarnas tidning här från 1 november 2012. Företaget InfoMentor och vi i "översättningsgruppen" har  29 november besvarat detta här.

Till slut är det eleverna det handlar om. Om de ska kunna uppnå kunskapskraven måste de kunna förstå dem. Detta måste vara den främsta drivkraften — och den är vi inte beredda att tumma på.


Härifrån vill jag ta mig över till Synligt lärande. Tydliga mål är en förutsättning för elevernas lärande och goda resultat. Lärare behöver därför naturligtvis själva ha en god uppfattning om vad kunskapskraven betyder och kunna designa en undervisning som leder till att eleverna skaffar sig de förmågor som läroplanen beskriver. Detta bör lärare arbeta med tillsammans. Just lärarsamarbetets betydelse för hur bra tolkningar och likvärdighet blir lyfts fram i Skolverkets "Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen", en mycket läsvärd liten bok som Skolverket publicerade sent under 2011.

Läraren ska ha en tydlig uppfattning om vad lärandemålen är innan han eller hon förbereder en lektion. Exakt vad ska eleven kunna göra/förstå/tycka som ett resultat av undervisningen?
Skolinspektionen gör granskningar av många olika saker, skolor, ämnen och andra viktiga saker i skolans värld. För tre år sedan granskades matematikundervisningen och en sak man kom fram till var att många elever inte får den undervisning som de har rätt till. Få lärare bedömdes ha tillräcklig kunskap om målen i kurs- och läroplanen, det man inte har kunskap om kan man inte undervisa om och eleverna får då inte förutsättningar att utveckla olika förmågor som problemlösningsförmåga, förmåga att se samband, resonera och uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Då bedöms inte eleverna utifrån alla kursplanemål och betygen kan ge en falsk bild av elevens kunskaper. Även om vi nu har en ny läroplan finns risken kvar, särskilt då många upplever kunskpskraven som svåra att tolka och förstå.

Många lärare jag träffar uttrycker en rejäl oro kring att de inte haft tillräckliga diskussioner med sina kollegor inom och mellan ämnen om hur de ska tolka kunskapskraven, det ställer till med problem och skapar stress när de ska planera undervisningen, genomföra den och bedöma elevernas kunskaper. I kommentarmaterial från Skolverket finns exempel men det upplevs inte som tillräckligt.

Detta är en utmaning att ta med in i nästa år.

Känner du dig säker i de olika förmågorna eleverna ska utveckla i det/de ämnen du undervisar?
Har din undervisning förändrats sedan Lgr 11 kom?
Hur presenterar du målen för dina elever? För hela ämnen, arbetsområden, lektioner?
Tycker du att kunskapskraven är tydliga för elever och föräldrar? Har du använt HEJA?


Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.

Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Det finns ännu några tomma luckor, vilka ämnen skulle du vilja se där?