söndag 23 december 2012

Synligt lärande lucka 23

Lucka 23
Synligt lärande - goda råd från Skolverket
Den 19 oktober publicerade Skolverket ett synnerligen angeläget allmänt råd:
Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen ..för att stödja lärare och rektorer i reformerna med nya läroplaner och en ny skollag.

Att undervisa är naturligtvis centralt i läraryrket, och många uttrycker att de efter de två senaste årens fokus på den nya läroplanen, känner att de inte haft tid och kraft att planera sin undervisning. Nu har vi börjat bli lite "varma i kläderna" med förmågor och kunskapskrav, så förhoppningsvis kan vi under det kommande året lägga mer fokus på planering, genomförande, bedömning och uppföljning av undervisningen. Vårterminen kommer ju också att innehålla en hel del nationella prov i många ämnen, en del nya, och de kommer förhoppningsvis att hjälpa oss bedöma mot Lgr 11.

Just dessa fyra begrepp är också de olika avsnitten i de allmänna råden. Vid den gemensamma fortbildningen på Jeppaskolan tidigare på höstterminen satt jag vid kanten och såg när Anna Davidsson frågade hur många som läst just detta allmänna råd att det var ganska få som räckte upp handen. Det har varit väldigt mycket att sätta sig in i detta år, läroplan, kommentarmaterial, nya bedömningsstöd (Språket lyfter och materialet i engelska) men jag tänker nu ge en "tuggad version", ett slags Planering och genomförande av undervisningen light.

LÄRAREN
REKTORN
PLANERA UNDERVISNINGEN
PLANERA
Du ska för varje arbetsområde planera vilka förmågor som eleven ska utveckla, välja delar av det centrala innehållet och göra en planering så att eleven har goda möjligheter att utveckla de kunskaper som beskrivs i kunskapskraven.
Vilka arbetssätt och arbetsformer passar både förmågorna och kunskapskraven och hur kan du följa och stödja eleverna med återkoppling på deras arbete?
När du planerar ett område ska du använda dina tidigare erfarenheter, men också fundera på (och kanske ta reda på) vilka kunskaper och erfarenheter eleverna har.
PLANERA
Du ska organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att planera undervisningen.
De behöver former för att samarbeta och utbyta kunskaper.
Du ska fördela undervisningstiden så att eleverna ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i alla ämnen.
GENOMFÖRA UNDERVISNINGEN
Du ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning, både enskilt och i helklass.
Du ska informera eleverna vilka grunder betygen sätts utifrån.
Du ska organisera och genomföra undervisning så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar, och stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Eleven ska uppleva att kunskap är meningsfull och att den egna utvecklingen går framåt.
Din undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Du ska strukturera och styra de processer som sker i undervisningen, skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande.
Du ska kontinuerligt ge varje elev konstruktiv återkoppling på hans eller hennes kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare.
Du ska organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att följa upp undervisningen och vid behov anpassa planeringen till nya förutsättningar.
BEDÖMA KUNSKAPER OCH SÄTTA BETYG
Du ska kontinuerligt allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling för att stödja elevens lärande genom återkoppling. Detta ger också dig viktig återkoppling på hur din undervisning fungerar och vad du behöver ändra på eller utveckla.
Du ska informera rektorn och både muntligt och skriftligt redovisa elevens utveckling mot kunskapskraven för eleven och föräldrarna.
Du ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven.
Om det finns särskilda skäl (funktionsnedsättning) och en elev inte når vissa kunskapskrav får du bortse från enstaka delar. Du ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt.   
Det räcker inte med skriftliga bedömningsformer för att göra en allsidig kunskapsbedömning. Du behöver ändamålsenliga bedömningsformer, dessa utvecklar man med fördel tillsammans på skolan, då använder man allas kompetenser och skapar gemensam förståelse kring vilka bedömningsformer som passar i olika åldrar, ämnen och sammanhang.
Om du integrerar bedömningstillfällen som en naturlig del i undervisningen blir elevernas resultat mer en rättvis bild av vad de kan, verkliga förmågor.
Du bör stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper genom att tillsammans med dem utveckla gemensamma rutiner och former för att utvärdera elevernas kunskaper


Huvudmannen har också ett ansvar för att skolorna kontinuerligt ska arbeta för att bedömning och betygssättning ska vara likvärdig mellan skolorna.
UPPFÖLJNING
Du ska kontinuerligt analysera om planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till målen.
Du ska identifiera vad som behöver utvecklas i din egen undervisning och utvärdera om bedömningsformerna är ändamålsenliga.
Du ska tillsammans med lärarna bedriva systematiskt kvalitetsarbete, analysera undervisning och bedömningsformer
DOKUMENTATION
Du ska dokumentera dina planeringar  och uppföljningar så att de ger stöd för att genomföra, följa upp och utvärdera undervisningen.
Du ska också kommunicera vad som är syftet med undervisningen till elever och föräldrar och hur undervisningen ska genomföras.
Du ska använda effektiva rutiner och former för dokumentation som visar elevernas kunskaper.
Du ska skapa förutsättningar för och stödja lärarna i arbetet med att utveckla effektiva rutiner och former för dokumentation.


Anledningen till att jag ger de allmänna råden en egen lucka i kalendern om synligt lärande är att visa att det finns en tydlig koppling. Den röda tråden i synligt lärande och framgångsfaktorerna för undervisning som leder till elevernas goda resultat sammanfaller med strukturen i de allmänna råden.
Tydliga mål, kommunicerade till elever och föräldrar. Lärare som ger återkoppling och tar emot återkoppling och ändrar och förbättrar sin egen undervisning så att eleven kommer så långt det är möjligt. Strukturerad och välbalanserad undervisning och formativ bedömning. Ser du likheterna? Det är skönt att Skolverket har haft kännedom om framgångsfaktorer och Hatties forskningsresultat med många miljoner elever när de har formulerat våra styrdokument. Det borgar för att de när vi blir säkra kommer att leda till förbättrade resultat och ett tydligare fokus på synligt lärande i våra skolor.


Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.

Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att lämna din kommentar.