Återkoppling 2.0
I går beskrevs de tre återkopplingsfrågorna:
- Vart är jag på väg?
- Hur ska jag komma dit?
- Vad är nästa steg?
Allt det som händer i klassrummet, både det jag noggrannt planerat och håller i mina pedagogiska händer och det som händer där utan att jag har planerat det påverkar elevernas lärande. Både positivt och negativt.
Hattie har arbetat länge med att forska kring lärande och sammanställa forskning. Redan 1992 gjorde han den första sammanställningen kring vad som påverkar resultaten och där såg han tydligt att feedback/återkoppling var en av de allra starkaste framgångsfaktorerna. Han hade ett seminarium om detta i Hong Kong och där var det en i publiken som frågade honom vad han menade med feedback/återkoppling och han beskriver i sin bok Visible learning att han funderat mycket kring detta sedan dess, vad feedback kan vara och hur det påverkar. Han säger där att han först bara fokuserade på den feedback lärare ger elever.
The mistake I was making was seeking feedback as something teachers provide to students - they typically did not, although they made claims that they did it all the time, and most of the feedback they did provide was social and behavioural. It was only when I discovered that feedback was most powerful when it is from the student to the teacher that I started to understand it better.
When teachers seek, or at least are open to, feedback from students as to what students know, what they understand, where they make errors, when they have misconceptions, when they are not engaged - the teaching and learning can be synchronized and powerful. Feedback to teachers helps make learning visible. (Hattie, Visible learning 2009, s. 173)
Lärare ger elever återkoppling/feedback för att hjälpa dem framåt i sitt lärande - men lärare kan också ta emot/läsa av/fånga upp återkoppling från eleverna och använda den på två sätt:
- förändra undervisningen så att den ännu bättre leder till det som eleverna behöver
- lära om sin egen roll och sätt att undervisa och utvecklas som professionell
Men, som vanligt när det gäller Synligt lärande, kräver detta en lärare med mod och öppna ögon, en som är intresserad av vad som händer i undervisningen, i eleverna, i lärandet och i sig själv.
Hodgen och Wiliam (Mathematics inside the black box 2011) menar att tre typer av feedback är nödvändig i formativ bedömning:
- från elev till lärare
- från lärare till elev
- mellan elever
Det viktigaste är ju att återkopplingen används för att utveckla lärandet, sätter igång elevens egen motor.
Frågor jag ställer till mig själv:
Ser eleverna kopplingen mellan lärandemålen och min undervisning?
Hur engagerade är eleverna?
Vilka frågor och vanliga fel gör de?
Vad kan jag göra annorlunda för att de ska förstå bättre, komma längre i sitt lärande? Är det stora förändringar eller små?
Länk till tänkvärt schema om återkoppling.
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Det finns ännu några tomma luckor, vilka ämnen skulle du vilja se där?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att lämna din kommentar.