Huvudtemat i Synligt lärande är ju att det är undervisningens kvalitet som gör hela skillnaden. Det hade varit enkelt eller trevligt att ha ivriga, välvårdade, hängivna elever med ekonomiskt starka föräldrar, men sanningen är ju den att skolan har ansvar för alla elever som kommer in genom dörrarna (och några som alltför sällan gör det). Vi kan önska oss att eleverna är "redo" och motiverade, kommer till skolan mätta, har fått stöd hemma med läxorna och är uppmärksamma och lugna, men vi kan inte göra något annat än att ta emot de elever vi har, som de är.
Vidare hade det varit trevligt om lärarutbildningen varit annorlunda och rustat lärare bättre för skolans utmaningar. Men sanningen är att vi inte kan styra över detta, lika lite som vi kan påverka hemmens förmåga att stödja barnen, det vi verkligen kan och ska påverka är undervisningen och lärares sätt att bygga relationer och arbeta med återkoppling.
Vi älskar att prata om faktorer som ligger utanför vår kontroll, men det hjälper väldigt lite. Istället ska vi ta reda på vilken påverkan vi har, vi ska skaffa oss höga förväntningar och börja använda återkoppling, det vassaste verktyget vi har i katederlådan. Återkoppling som går från läraren till eleven, men lika mycket i andra riktningen. Modiga lärare läser av eleverna och anpassar, justerar sin undervisning så att den blir ännu bättre.
Idag är det julafton, fast kanske läser du inte luckan just då utan någon annan dag. Du har nu följt mina tankar i några luckor kring Synligt lärande, det är resultatet av att jag under de senaste åren inte kunnat låta bli att läsa och fundera kring några böcker en forskare i Nya Zeeland skrivit, och att jag fick tillbringa en dag i Stockholm under vintern med samme forskare. Som jag skrev i blogginlägget före första luckan så har jag bestämt mig.
Han var inte så stilig, den där Hattie, han såg rätt "sleten" ut, han pratade med en ganska obegriplig vinande dialekt, men det han sa, var i sin enkelhet så rätt och viktigt att jag där och då bestämde mig för att aldrig mer nöja mig med halvdåliga lektioner, halvtaskiga relationer, låga förväntningar, gnäll om små resurser, diagnosjakt och obegripliga undervisningsmål. Mina elever är värda det bästa - de faktorer som ligger över 0.40 och det är jag som lärare också!
Jag vet ju inte hur du tänker och resonerar, men eftersom jag väljer att ha höga förväntningar både på mina elever, kollegor och skolledare, så räknar jag med att vi är ett ökande antal som vill prova att bli mer "synliga" i vår undervisning. Jag är heller inte särskilt rädd för att göra misstag, jag räknar med att lära mig massor under åren som kommer, och jag vill gärna göra det tillsammans med dig!
Idag är det julafton, och vi firar nu jul och njuter av vårt långa lediga jullov, men sen...fram i januari, när vi träffas och jobbar igen vill jag att vi utforskar nya sätt att bli tydliga med mål, arbeta med återkoppling, planera lektioner tillsammans och formulera "criteria for success" och prata om våra förväntningar.
När vi funderar kring elever som är i behov av särskilt stöd, låt oss inte fastna i diagnoserna utan se det som en utmaning att hitta undervisning som fungerar och leder till ett ökat lärande för eleverna. Låt oss glädjas över och vara stolta över vårt yrke, vi får vara nära barnen och ungdomarna, höra om deras tankar och framtidsdrömmar, vi får stötta dem i deras lärande och utmana dem att hoppa utan ribbor och nå hur långt som helst. Vi får dessutom finnas där, mitt i lärandets punkt, själva utvecklas och lära om oss själva, vidga och sprida passion för våra ämnen, livet är gott! Är du med?
Hälsokontroll för synligt lärande, tejpa den på badrumsspegeln...?
Jag är aktivt engagerad i och brinner för att undervisa och lära.
Jag ger eleverna flera olika möjligheter att lära baserat på ytligt och djupt tänkande.
Jag känner till mina lektioners lärandemål och kriterier för måluppfyllelse och berättar om dem för mina elever.
Jag är öppen för lärande och att själv aktivt lära.
Jag har ett varmt och omtänksamt klassrumsklimat där misstag välkomnas.
Jag söker regelbundet återkoppling från mina elever.
Mina elever arbetar aktivt med att bli medvetna om sin inlärning (det vill säga, de har förmåga att göra bedömningar).
Jag kan identifiera framsteg i inlärningen på många olika nivåer av kursplanen i mina elevers arbete och aktiviteter.
Jag har en lång rad undervisningsstrategier i min dagliga undervisningsrepertoar.
Jag använder bevis på inlärning för att planera nästa steg med eleverna.
Detta var Hatties lista, men jag har tagit mig friheten att lägga till några punkter:
Jag har höga förväntningar på alla mina elever, tillsammans hoppar vi alltid utan ribba, då finns det inget som begränsar.
För mig är det viktigt och självklart att skapa goda relationer med såväl elever, förldrar som andra lärare och skolledare. Kvaliteten på våra relationer är en framgångsfaktor för både utveckling och resultaten.
Jag funderar alltid på vilket ansvar och vilken påverkan det jag gör har på elevernas lärande, och försöker alltid "levla", gå vidare till nästa nivå, vad det än gäller.
Nu kallar sillen och glöggen på oss, låt oss gå till dem. Tack för att du har läst, jag har fått många positiva tillrop och bevis på att ni har läst och att ni också funderar på samma saker som jag. Det har varit samtal om luckor i lärarrum och korridorer men också via mail och kommentarer, och jag tänker att innehållet i luckorna kan komma upp långt efter jul... Jag har lärt mig massor genom att tänka fram och tillbaka på vilka saker jag skulle stoppa i vilka luckor, vilka kopplingar jag ville göra och vad som har väckt mina frågor, vad jag har för erfarenheter och vad som fungerar för mig och mina elever och inte minst vad som inte gör det och varför.
En riktigt god jul, tid att vila och göra annat, och så en god arbetslust om några veckor, det önskar jag dig!
Har du blivit sugen på att läsa någon av Hatties böcker?
Varma hälsningar Christel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att lämna din kommentar.