Skolpolitik...

Säkert är ni många som denna vecka spänt följer politikerdebatterna som alltsom oftast handlar om skolfrågor, verkligen heta i valrörelsen. En intressant artikel om detta finns i Lärarnas tidning (Lärarförbundet) från i onsdags. Skolpolitiska förslag missar ofta målet
De fem frågor som de åtta riksdagspartierna ansåg skulle förbättra resultaten bäst var:

• Mindre klasser (Moderaterna, Socialdemokraterna).
• Höjda lärarlöner (Miljöpartiet, Folkpartiet).  
• Statligt styre över skolan (Sverigedemokraterna).  
• Ingen vinst i friskolor ska tillåtas (Vänsterpartiet).  
• Fler lärarledda timmar i skolan med fokus på läsning (Kristdemokraterna).  
• Inga nya reformer, skolan måste få arbets­ro (Centerpartiet).

De fem främsta utbildningsforskarn/experterna i världen fick läsa utan att få reda på vilka partier som stod bakom de olika åtgärderna, och det är intressant att se att de gav det mesta tummen ner.

Läs själv artikeln, den kan ge lite tankar inför söndag om du inte redan har bestämt dig, men kanske ännu mer tankar i det arbete du har, troligen är du inblandad i skola, som lärare, rektor, politiker eller någon annan yrkesgrupp.

De anser samfällt att fokus måste ligga på att förändra arbetssättet ute på skolorna, inte på detaljer som antalet elever per klass eller antalet lärarledda timmar. Det handlar i stället om att interaktionen mellan elever och lärare måste öka. Lärare måste arbeta mer tillsammans kring elevernas lärande. Rektorerna måste lägga mindre tid på administration och mer tid på att vara lärande ledare. Politikernas utmaningar blir att skapa förutsättningar för lärare och rektorer att göra just det, anser forskarna.

Så nu känns det ännu bättre att vi om nio dagar drar igång våra lärgrupper där vi ska lyfta vår undervisning, vårt arbete med barnen och eleverna och tillsammans lyfta Höör!

Imorgon får du höra om två "killar" som är inne på samma linje kring vad som behöver hända i skolan: John Hattie och James Nottingham.  På onsdag får vi höra vad Santiago Rincón-Gallardo tänker kring politiker och visioner. På torsdag utvecklas hur Michael Fullan och Andy Hargreaves, tunga namn inom skolforskningen, reflekterar kring de olika åtgärderna, och jag tänker koppla ihop detta med några tankar jag fastnade för i min lärarutbildning i början av 2000-talet av Tom Tiller.
Inläggen utgår från artikeln, hos mig väcker den tankar och åsikter, jag hoppas kunna ställa till med lite tankeoreda -  en bra utgångspunkt för nytänk.

Galaxer...

...tanken svindlar när man hör att forskare från Hawaii nu hittat superkluster av galaxer  som vi bara är en liten del av. En galax är stooor, hur stort är då ett superkluster av galaxer? Läs och fånga dina elevers intresse!

Trevlig helg!

Anpassning av undervisningen

Kära Skolinspektionen!
Vart fjärde år kommer ni till oss, vi får hjärtklappning och städar frenetiskt i våra pärmar och klyvs i vår önskan att ni ska lysa med er starka ficklampa på områden vi behöver förbättra och att ni bara nöjt småleende ska nicka när vi berättar och visar. Det är lite samma som på Bilbesiktningen...

På er hemsida har jag hittat en mycket bra sida som ni kallar Från brist till möjlighet. Där finns det läsvärt om era erfarenheter från alla tusentals skolbesök och inspektioner, för hur det än är så är vi inte helt unika, vi är bra på massor av områden och trillar dit på ungefär samma saker, eller med andra ord så har vi många stora och gemensamma utmaningar.

På sidorna ger ni råd och vägledning inom de fyra områden vi behöver det bäst :

• Anpassning av undervisningen
• Rektors ledarskap
• Systematiskt kvalitetsarbete
• Särskilt stöd

För några veckor sedan kom vi lärare tillbaka till våra skolor och har nu startat igång ett nytt läsår, det har hänt en del när det gäller åtgärdsprogram och särskilt stöd, som innebär att nästan allt stöd ska ges i klassrummen, av er lärare tillsammans med specialpedagoger och andra viktiga personer i skolan. Det kommer att kräva allt av vårt goda samarbete, massor av goda idéer och inte så lite mod att prova nya saker och annorlunda lösningar.
I råden från Skolinspektionen, under punkten Anpassning av undervisningen finns det massor av användbart material, inte minst dessa frågor för reflektion:

Elevinflytande

• Hur låter vi varje elev utrycka sina behov och önskningar kring undervisningen? Får eleverna möjlighet att påverka undervisningens utformning och innehåll? På vilket sätt? Kan vi utveckla detta ytterligare? Vad skulle krävas då?
• Vilka kanaler finns för eleverna att påverka sin studiemiljö samt undervisningens upplägg och innehåll? Finns formella och mer informella kanaler? Elevråd, klassråd och till exempel upparbetade elevkontakter med rektorn. Diskuteras undervisningsnära frågor på de forum för elevinflytande som finns på skolan och har elevernas förslag ett reellt genomslag?

Att möta alla elever

• Hur gör vi för att anpassa undervisningen utifrån elevernas olika förkunskaper och behov? Hur ges elever å ena sidan stöd, å andra sidan utmaningar?
• Hur gör vi när vi ska ta reda på elevernas förkunskaper och intressen? Samtal, intervjuer, enkäter och så vidare. Dokumenterar vi och följer upp elevens utveckling över tid? Är vi nöjda med hur vi gör idag? Hur kan vi utveckla formerna för att ta reda på elevernas förkunskaper och intressen?
• Finns det elever hos oss som inte får tillräcklig ledning och stimulans? Hur arbetar vi för att stimulera elever som har lätt för att nå målen Hur gör vi med elever som är understimulerade? Har vi exempel på när vi gett någon elev lite större utmaningar?

Att anpassa undervisningen

• Hur ser våra läromedel ut? Speglar de elevgruppens olikheter i tillräckligt hög grad? Hur använder vi själva exempel i vår undervisning? Kan vi upptäcka mönster som begränsar oss?
• Har vi elever i behov av särskilda hjälpmedel för att klara undervisningen – och hur gör vi för att tillgodose dessa behov? Kan vi komma på goda exempel på när behov blivit tillgodosedda eller där vi inte klarat av att möta de behov som funnits?
• Hur gör vi för att uppmuntra elever som är osäkra på sin egen förmåga och inte tror att de kan? Vilka goda exempel kan vi komma på?
• Har vi tillräcklig kompetens om funktionsnedsättningar? Har vi behov av mera kompetensutveckling? Kan vi komma på exempel där vi använt våra kunskaper för att stödja en elev med en funktionsnedsättning?

Tack för detta Skolinspektionen...och välkomna...om ett tag!!!

Årets skolkommun - och lite tårta till Höör!

...i Lärarförbundets årliga ranking är Vellinge. Vi gratulerar dem och deras skolchef, tidigare vår Martin Persson för deras arbete, jämna goda resultat och såklart för utmärkelsen. Bra med fokus på resultat i skolan!

Detta väcker (minst) två frågor:
Vad är det man mäter?
Hur ligger vi i Höör till?

Det är 14 kriterier som bedöms, den bästa kommunen får 1 poäng på varje, den sista 290 p (det är så många kommuner vi har i Sverige). Alltså är det dåligt med höga poäng.

 

Man får poäng inom följande områden:

1. Resurser till undervisningen - kostnaden (minus lokaler) per inskrivet barn i förskola och antalet elever i förskoleklass, grundskola och fritidshem i kommunala skolor.
2. Andel pedagogiskt utbildade lärare
3. Lärartäthet - antal elever per lärare
4. Friska lärare - från sjukskrivningsstatistik
5. Lärarlöner - medellöner och löneökningar
6. Kommunen som avtalspart - kommunens förmåga att leva upp till gällande avtal och vilka förutsättningar lokalavdelningarna i Lärarförbundet anser att lärarna ges i kommunen.
7. Andel barn i förskola - hur stor del av befolkningen i åldern 1-5 år som var inskivna i kommunal eller enskild regi.
8. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 - summan av betygsvärden där ett E ger 10 p, ett C 15 p och ett A 20 p. Det högsta möjliga meritvärdet är då 340 p. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne.
9. Genomsnittligt meritvärde justerat efter förutsättningar (likvärdighetsindex) - genomsnittligt meritvärde för eleverna i årskurs 9 jämförs med förväntat genomsnittligt meritvärde enligt Lärarförbundets modellberäkningar, med hänsyn till andel nyinvandrade elever, fördelningen pojkar/flickor, föräldrars utbildningsnivå.
10. Andel elever som är godkända i alla ämnen i årskurs 9
11. Andel elever som är godkända i alla ämnen justerat efter förutsättningar (likvärdighetsindex)
12. Andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 4 år. Uppgifterna avser elever som är folkbokförda i kommunen oavsett om de studerat i en annan kommun.
13. Andel invånare 20 år med en grundläggande behörighet för högskolestudier
14. Övergång till högskolan inom tre år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan.

Källa Lärarförbundets PM om Bästa skolkommun

 

Det finns massor av listor på Lärarförbundets hemsida att ladda ner och läsa vilka kommuner som blivit årets skolkommun 2011-2014 och innan dess kan man se vilka som låg på topp 15.

2012	2013	2014
1. Vellinge 2. Hammarö 3. Emmaboda 4. Pajala 5. Luleå 9. Lund 15. Svedala 18. Lomma 120. Höör	1. Piteå 2. Vellinge 3. Luleå 4. Staffanstorp 5. Hammarö 10. Lund 13. Lomma 18. Svedala   260. Höör	1. Vellinge 2. Piteå 3. Nybro 4. Ängelholm 5. Båstad 15. Lomma 16. Svedala 18. Lund 158. Höör

Lite kommentarer på årets resultat för oss i Höör:

• Vi har klättrat rejält, från plats 260 till 158 innebär 102 platser bättre, det är nära en tredjedel av listan vi har klivit upp. Det är lite läge för tårta även i Höör - även om vi gärna legat högre på listorna!
• Andelen utbildade lärare ger oss en ganska dålig placering (196 av 290 kommuner) och en lärartäthet motsvarande plats 168 är ju inte tillräckligt bra.
• Det vi enligt rankningen är bäst på är kriterie nr 6, vi är på plats 17 när det gäller förmågan att leva upp till gällande avtal och vilka förutsättningar lokalavdelningarna anser att lärarna ges i kommunen.
• Sämst ligger vi när det gäller likvärdigheten både när det gäller meritvärdet och andel godkända i alla ämnen (plats 197 och 228). Det är en av våra största utmaningar att eleverna som har sämre förutsättningar lyckas i långt mindre utsträckning än övriga. 
• Ett gott resultat (plats 52) får vi när det gäller hur stor andel av de elever som fullföljt gymnasieskolan som fortsätter i högskoleutbildningar.

Nu får vi läsa och analysera och fundera på vad vi kan lära oss av våra grannar och de som toppar listorna.

 

 

 

 

 

Sist ut...

...i den här omgången presentationer kommer idag Jenny och Christine. De är de sista av de nya förstelärarna men vi kommer att hitta fler lärgruppsledare från fritidshemmen och förskolan, från förskoleklass och andra skolformer. Några professioner har ju inte möjlighet att bli förstelärare, lite underligt när allas arbete är lika viktigt för resultaten, men vi kan iallafall utse lärgruppsledare från alla skolformer, och detta arbete är igång.
Men...sist i den nitton namn långa raden är två lärare som arbetar i åk 7-9 och vuxenutbildningen, sedan har vi täckt upp alla åldrar i vår skolkommun.

Jenny Fredriksson arbetar på Ringsjöskolan med idrott och hälsa samt svenska som andraspråk. Hon har ett särskilt öga för de elever som "inte tycker att idrottsämnet är för dem", de elever som hamnar på bänken och har en rad olika krämpor som skäl att inte vara med. Några av dessa elever kan vi också kalla "korridorsvandrare", de hamnar utanför klassrummet men är en del av skolans gemenskap och uppdrag. De går ut grundskolan med dåliga eller uteblivna betyg och deras framtid ser ofta ganska mörk ut. Jenny har varit med och utvecklat ett system som kallas "minimibedömning" som innebär att ämnets kunskapskrav delas upp i hanterbara bitar, där eleverna på ett tydligt sätt kan arbeta med och uppnå målen ett steg i taget. Målet är att eleverna ska uppleva att "med minimibedömning är det alltid lönt". Detta arbetssätt vill Jenny vidareutveckla och sprida till andra ämnen. Jenny ser det som viktigt att lärare gemensamt tolkar läroplanens mål, som vi har påbörjat arbetet med i kommunens övergripande lärgrupp för lärare i idrott, hemkunskap, slöjd, bild och musik. Detta arbete kommer Jenny att fortsätta driva tillsammans med andra förstelärare. Arbetet med "korridorsvandrare", "hemmasittare" och andra som har en hög frånvaro kommer också att bli föremål för en lärgrupp tillsammans med det centrala resursteamet. Jenny har också tankar om att utveckla svenska som andraspråk. Du når Jenny på jenny.fredriksson@hoor.se

 

Sist, och därmed den förstelärare som arbetar närmast de äldsta eleverna som ibland är upp i femtioårsåldern är Christine Carlsson som arbetar i vuxenutbildningen med matematik och NO-ämnen. Christine berättar att hennes elever har väldigt skiftande erfarenheter av och kunskaper om att hantera siffror, till exempel när det gäller att hantera pengar. Hon lyfter att vuxenutbildning nästan alltid innefattar att bygga upp det självförtroende som vikit i samband med olika skolmisslyckanden genom livet. Christine vill utveckla det kollegiala arbetet på introduktionsprogrammet och vuxenutbildningen, och knyta samman sina lärarkollegor med ämneslärare i lärgrupper. I sin ansökan lyfter hon att hon arbetar med ett vuxenlärarperspektiv och hon vill utveckla samarbete över ämnesgränser och kring bedömning. Du får kontakt med Christine genom att maila christine.carlsson@hoor.se

 

 

Den 14 augusti presenterade dessa viktiga skolutvecklarpersoner sig på en kickoff på Backagården, nu har jag försökt ge dem lite konturer och färg för att du som läser ska kunna lära känna dem och genom dem de behov vi i skol-Höör har sett som viktiga att tillgodose med förstelärare. Tillsättningen har gjorts av rektorerna och utifrån den nulägesbeskrivning som gjorts under våren 2014 som en bakgrund till Skolutveckling 2016, ett projekt som ska ge kontinuerlig skolutveckling och en alltmer lärande organisation, utvecklade professioner och samarbete mellan dem i byggandet av en god skola och förskola för barnen och eleverns i vår kommun.

 

Häng kvar här på bloggen, vi kommer att fortsätta skriva om våra utmaningar och vårt arbete i lärgrupper och med skolutveckling i Höörs kommun.

 

 

 

 

Ytterligare tre förstelärare tar plats på bloggen

Skolutveckling måste ske nära verksamheterna och behoven, nära eleverna och de processer som ger lärande. Därför satsar vi på kollegialt lärande i lärgrupper på skolorna, förskolorna och i övergripande grupper. Leder dem gör våra förstelärare, en pedagogista och några andra lärgruppsledare som brinner för utveckling och kollegialt lärande.  Jag har presenterat dem i ordning efter hur gamla deras elever är, idag vill jag presentera tre viktiga förstelärarkompisar i utvecklingsarbetet. De arbetar på de olika högstadieskolorna, med språk och SO-ämnen och de heter Lotta, David och Susanne. 

Lotta Lindberg undervisar i engelska och tyska på Sätoftaskolan åk 7-9 och hon är med i ett av skolteamen i vårt forskningsprogram Inkluderande lärmiljöer. Hon brinner för just detta, att anta utmaningen att ge alla sina elever en undervisning med lagom stöd och utmaningar som passar för vars och ens behov och förutsättningar. Det är inte det lättaste, det vet varje lärare, för det kan skilja mycket mellan eleverna i en språkgrupp eller klass. Lotta har lite emot namnet förstelärare, hon tycker det är viktigt att vi alla tillsammans arbetar med utmaningarna kring engelska och svensk-engelska, det svåra "ämnet" för de elever som inte har ett modernt språkval utan som ska stärkas i svenska och engelska på dessa veckotimmar åk 7-9. Lotta har upptäckt att det inte finns något läromedel i engelska som fångar upp alla elevers nivå utan hon arbetar med texter på olika nivå, med olika många ord och uppgifter som man kan göra på olika nivå och utvecklas där man är. Hon är nyfiken på ett material hon har hört talas om på nätet, där nyhetsartiklar presenteras på engelska på olika nivåer. Då kan eleverna arbeta med samma innehåll men på sin nivå. Detta följer vi med stort intresse. Lotta kommer att leda en lärgrupp på Sätoftaskolan åk 4-9 som fördjupar sig i engelskaundervisningen. Lotta är nyfiken på att hitta sätt för lärare att besöka varandras klassrum och tillsammans utveckla undervisningen och hitta ett större samarbete. Maila Lotta på charlotta.lindberg@hoor.se

 

 

 

Nästa förstelärare är David Trenneman som är lärare på Ringsjöskolan. Han beskriver i sin ansökan att han strävar efter att ständigt ta verkligheten in i klassrummet och han arbetar mycket med utvärderingar tillsammans med sina elever. David brinner för kvalitetsarbete och demokratifrågor i undervisningen. Han har vidareutbildat sig som examinator inom SIQ, ett slags kvalitetssäkring för skolor och under flera år arbetat med internkontroller och resultatdialoger på kommunens skolor.

Davids viktiga frågor som förstelärare är att utmana lärare till att ge eleverna uppgifter som sätter igång tänkande och som ger delaktighet och elevdemokrati på riktigt.  Det är också viktigt att eleverna upplever det vi gör i skolan som relevant och viktigt för livet, inte bara för skolan. han uppmanar ofta sina elever att titta ut genom fönstret och fråga sig vilken nytta de har av det som händer inne i klassrummet där ute i verkligheten. David har höga krav på sina elever och han "blir tokig när de inte gör vad de faktiskt kan". Han vet nu, efter många års arbete som lärare att varje klass kräver sin typ av undervisning och han vill utveckla detta tillsammans med andra lärare.

David kommer du i kontakt med här david.trenneman@hoor.se



 

På samma skola arbetar Susanne Thomasson, lärare i franska, svenska och svenska som andraspråk. Hon är en av våra nya förstelärare och i sin ansökan lyfter hon upp betydelsen av att skapa goda relkkationer med sina elever, lyssna på varandra och tillsammans utforma undervisningen. Det leder till motivation och god måluppfyllelse. Susanne trycker på att det är viktigt att kunna och vilja läsa och skriva, att hjärnan mår bra när den får träna genom att lära språk. Susanne stimulerar sina elever till att läsa på olika sätt, i telefonen, böcker, på läsplattor och nätet. Att kunna språk berikar livet så mycket, det blir roligare på semestern om man kan prata med männsikor, man kan ha vänner och finna kärleken i ett annat land. Susanne har stora erfarenheter av utvecklingsarbete, hon ledde projektet Förnyelse- och utvecklingsprocessen för 5-6 år sedan och har varit med och tagit fram en nulägesbeskrivning inför Skolutveckling 2016, det som nu inleds med lärgrupper för kollegialt lärande. Susanne kommer att leda en lärgrupp kring språkutvecklande arbetssätt och fortsätta med olika läsprojekt som engagerar flera ämnen på skolan. Nå Susanne på susanne.thomasson@hoor.se

 

 

Imorgon fortsätter presentationsrundan med två förstelärare i åk 7-9 och vuxenutbildningen.

Får jag presentera lite fler...

...ytterligare ett gäng förstelärare som kommer att arbeta med skolutveckling i form av lärgrupper på sina skolor, på par av skolor eller i övergripande grupper. Idag får du träffa Cecilia, Catarina och Magnus som måndag till fredag arbetar på våra två kommunala högstadieskolor. Presentationsrundan inleddes i förra veckan med de förstelärare/lärgruppsledare som möter de yngsta eleverna/barnen och nu är vi framme vid de som börjar få skägg, som växer en decimeter på sommarlovet och som utmanar oss med sina attityder, frågor och som vi ibland måste kämpa för att behålla uppmärksamheten hos. Jag syftar här på eleverna i åk 7-9, inte förstelärarna...

Cecilia Mattsson Jagenheim inleder nu sitt andra år som förstelärare, hon ingår i den lilla grupp som  blev våra förstelärare under det första möjliga året.
Cecilias hjärta bankar för eleverna "som kan men som inte riktigt vill". Hon har berättat att något som driver henne i hennes arbete är några killar hon stötte på för ett antal år sedan. De bad henne att" inte ge upp på dem som är som oss", och detta lämnar henne inte. Cecilia har höga förväntningar på alla sina elever och hon brinner för sina ämnen, hon är nyfiken och vill ständigt lära sig mer. Under året har hon haft ett försteläraruppdrag att leda en fortbildning för lärarna i kommunen som undervisar i slöjd. De har studerat kunskapskrav och tillsammans funderat på vilken undervisning som ger de förmågor som efterfrågas i slöjdämnet. Lärarna i detta ämne är ofta "ensamarbetare" och de har uttryckt att detta har varit den bästa fortbildningen någonsin. Cecilia arbetar på Ringsjöskolan, den största av kommunens högstadieskolor, och tillsammans med de andra förstelärarna kommer hon att arbeta tillsammans med rektor Mats och leda skolutveckling. Under hösten har de gjort en stor omorganisation i arbetslagen, detta kommer de att arbeta vidare med. Cecilia talar ofta om tillit. Hon har en stor tillit till sina elever, det gör att de känner tillit för henne och vill visa att de är värda tilliten. Cecilia uppmanar andra lärare att djupdyka, att hitta och lyfta upp våra "intellectual badasses". Du kan nå Cecilia på cecilia.mattsson.jagenheim@hoor.se

Några kilometer bort, på den andra högstadieskolan hittar vi Catarina Håkanson, troligen engagerad i samtal med några av sina sjundeklassare där hon är mentor och lärare i matematik och NO-ämnena fysik, kemi, biologi och teknik. Catarina har också redan ett år som förstelärare med sig i bagaget, och hon brinner för att utveckla sina ämnen men också en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. Under året har hon deltagit i Matematiklyftet, arbetat mer med problemlösning i matematik och låtit eleverna bekanta sig med matriser med kunskapskrav och arbetat med självbedömning och visat exempel på olika nivåer på matematiklösningar och laborationsrapporter. Precis som andra lärare som arbetar på detta sätt tycker hon det är roligt, givande och jättesvårt. Catarina beskriver sig själv som bondmora och läsnörd, hon brinner för att utveckla elevernas begrepp i sina ämnen, hon ser det som sitt uppdrag att förklara så att "ungarna tar in atomacceleratorn i Cern i sig", då kan de inte låta bli att utveckla kunskaper. Hon är nyfiken på att fortsätta utveckla det formativa arbetet med undervisning och bedömning, hon har 23 medhjälpare i klassrummet, eleverna kan hjälpa varandra i sitt lärande och i sina bedömningar. Att vara med i Matematiklyftet var häftigt, hon har där sett kraften i det kollegiala lärandet och under hösten leder Catarina en lärgrupp kring betyg och bedömning, de kommer att utgå från Skolverkets lärmoduler och det finns plats för flera i gruppen! Det finns inga bilder på Catarina utan det där stora skrattet, sån är hon!
Kontakta Catarina på catarina.hakanson@hoor.se

 

Och nu...vill jag presentera den första manliga försteläraren, Magnus Gejdner. Kanske trodde ni att det bara fanns kvinnliga utvecklare i Höör men det finns några herrar också. Magnus  arbetar som matematik- och NO-lärare på Ringsjöskolan men han ser som sin förstelärarutmaning att knyta den röda tråden kring lärande i NO och teknik hela vägen från förskolan och upp till åk 9. I förra veckan föreläste Magnus för förskolans personal i område 2 (Midgård, Norra Rörum och Prästkragen) om hur man med hjälp av tekniklego kan utveckla kunskaper och behålla intresse och fascination för begrepp som jämvikt, kraft, hastighet och friktion. Han kommer att ordna möten mellan de yngsta och de äldsta eleverna och länka samman lärarna. Vi har liknande uppdrag i våra styrdokument, väcka lust, stimulera livslångt lärande och utveckla förståelse för begrepp.

Just nu är lärarna på Enebackeskolan fullt upptagna med Matematiklyftet men sedan kommer de att arbeta tillsammans med Magnus i lärgrupper och bygga röda tråden.

 

I sin ansökan till förstelärare beskrev Magnus att han i sin undervisning är noga med tydliga mål, uppgifter och bedömning. han vill se ett ökat samarbete mellan grannskolorna åk 1-6 och 7-9 -"bara femtio meter mellan skolorna men ett halvt universum för en tolvåring". Magnus ser vinster genom att arbeta med synkroniserade förväntningar, kunskapsutbyte, ökad förståelse och samutnyttjande av material och specialsalar. Du får tag i Magnus på magnus.gejdner@hoor.se



 

Häng kvar, imorgon och övermorgon kommer de resterande förstelärarna och lärgruppsledarna att presentera sig. Fem kvar...