Sist ut...

...i den här omgången presentationer kommer idag Jenny och Christine. De är de sista av de nya förstelärarna men vi kommer att hitta fler lärgruppsledare från fritidshemmen och förskolan, från förskoleklass och andra skolformer. Några professioner har ju inte möjlighet att bli förstelärare, lite underligt när allas arbete är lika viktigt för resultaten, men vi kan iallafall utse lärgruppsledare från alla skolformer, och detta arbete är igång.
Men...sist i den nitton namn långa raden är två lärare som arbetar i åk 7-9 och vuxenutbildningen, sedan har vi täckt upp alla åldrar i vår skolkommun.

Jenny Fredriksson arbetar på Ringsjöskolan med idrott och hälsa samt svenska som andraspråk. Hon har ett särskilt öga för de elever som "inte tycker att idrottsämnet är för dem", de elever som hamnar på bänken och har en rad olika krämpor som skäl att inte vara med. Några av dessa elever kan vi också kalla "korridorsvandrare", de hamnar utanför klassrummet men är en del av skolans gemenskap och uppdrag. De går ut grundskolan med dåliga eller uteblivna betyg och deras framtid ser ofta ganska mörk ut. Jenny har varit med och utvecklat ett system som kallas "minimibedömning" som innebär att ämnets kunskapskrav delas upp i hanterbara bitar, där eleverna på ett tydligt sätt kan arbeta med och uppnå målen ett steg i taget. Målet är att eleverna ska uppleva att "med minimibedömning är det alltid lönt". Detta arbetssätt vill Jenny vidareutveckla och sprida till andra ämnen. Jenny ser det som viktigt att lärare gemensamt tolkar läroplanens mål, som vi har påbörjat arbetet med i kommunens övergripande lärgrupp för lärare i idrott, hemkunskap, slöjd, bild och musik. Detta arbete kommer Jenny att fortsätta driva tillsammans med andra förstelärare. Arbetet med "korridorsvandrare", "hemmasittare" och andra som har en hög frånvaro kommer också att bli föremål för en lärgrupp tillsammans med det centrala resursteamet. Jenny har också tankar om att utveckla svenska som andraspråk. Du når Jenny på jenny.fredriksson@hoor.se

 

Sist, och därmed den förstelärare som arbetar närmast de äldsta eleverna som ibland är upp i femtioårsåldern är Christine Carlsson som arbetar i vuxenutbildningen med matematik och NO-ämnen. Christine berättar att hennes elever har väldigt skiftande erfarenheter av och kunskaper om att hantera siffror, till exempel när det gäller att hantera pengar. Hon lyfter att vuxenutbildning nästan alltid innefattar att bygga upp det självförtroende som vikit i samband med olika skolmisslyckanden genom livet. Christine vill utveckla det kollegiala arbetet på introduktionsprogrammet och vuxenutbildningen, och knyta samman sina lärarkollegor med ämneslärare i lärgrupper. I sin ansökan lyfter hon att hon arbetar med ett vuxenlärarperspektiv och hon vill utveckla samarbete över ämnesgränser och kring bedömning. Du får kontakt med Christine genom att maila christine.carlsson@hoor.se

 

 

Den 14 augusti presenterade dessa viktiga skolutvecklarpersoner sig på en kickoff på Backagården, nu har jag försökt ge dem lite konturer och färg för att du som läser ska kunna lära känna dem och genom dem de behov vi i skol-Höör har sett som viktiga att tillgodose med förstelärare. Tillsättningen har gjorts av rektorerna och utifrån den nulägesbeskrivning som gjorts under våren 2014 som en bakgrund till Skolutveckling 2016, ett projekt som ska ge kontinuerlig skolutveckling och en alltmer lärande organisation, utvecklade professioner och samarbete mellan dem i byggandet av en god skola och förskola för barnen och eleverns i vår kommun.

 

Häng kvar här på bloggen, vi kommer att fortsätta skriva om våra utmaningar och vårt arbete i lärgrupper och med skolutveckling i Höörs kommun.

 

 

 

 

Ytterligare tre förstelärare tar plats på bloggen

Skolutveckling måste ske nära verksamheterna och behoven, nära eleverna och de processer som ger lärande. Därför satsar vi på kollegialt lärande i lärgrupper på skolorna, förskolorna och i övergripande grupper. Leder dem gör våra förstelärare, en pedagogista och några andra lärgruppsledare som brinner för utveckling och kollegialt lärande.  Jag har presenterat dem i ordning efter hur gamla deras elever är, idag vill jag presentera tre viktiga förstelärarkompisar i utvecklingsarbetet. De arbetar på de olika högstadieskolorna, med språk och SO-ämnen och de heter Lotta, David och Susanne. 

Lotta Lindberg undervisar i engelska och tyska på Sätoftaskolan åk 7-9 och hon är med i ett av skolteamen i vårt forskningsprogram Inkluderande lärmiljöer. Hon brinner för just detta, att anta utmaningen att ge alla sina elever en undervisning med lagom stöd och utmaningar som passar för vars och ens behov och förutsättningar. Det är inte det lättaste, det vet varje lärare, för det kan skilja mycket mellan eleverna i en språkgrupp eller klass. Lotta har lite emot namnet förstelärare, hon tycker det är viktigt att vi alla tillsammans arbetar med utmaningarna kring engelska och svensk-engelska, det svåra "ämnet" för de elever som inte har ett modernt språkval utan som ska stärkas i svenska och engelska på dessa veckotimmar åk 7-9. Lotta har upptäckt att det inte finns något läromedel i engelska som fångar upp alla elevers nivå utan hon arbetar med texter på olika nivå, med olika många ord och uppgifter som man kan göra på olika nivå och utvecklas där man är. Hon är nyfiken på ett material hon har hört talas om på nätet, där nyhetsartiklar presenteras på engelska på olika nivåer. Då kan eleverna arbeta med samma innehåll men på sin nivå. Detta följer vi med stort intresse. Lotta kommer att leda en lärgrupp på Sätoftaskolan åk 4-9 som fördjupar sig i engelskaundervisningen. Lotta är nyfiken på att hitta sätt för lärare att besöka varandras klassrum och tillsammans utveckla undervisningen och hitta ett större samarbete. Maila Lotta på charlotta.lindberg@hoor.se

 

 

 

Nästa förstelärare är David Trenneman som är lärare på Ringsjöskolan. Han beskriver i sin ansökan att han strävar efter att ständigt ta verkligheten in i klassrummet och han arbetar mycket med utvärderingar tillsammans med sina elever. David brinner för kvalitetsarbete och demokratifrågor i undervisningen. Han har vidareutbildat sig som examinator inom SIQ, ett slags kvalitetssäkring för skolor och under flera år arbetat med internkontroller och resultatdialoger på kommunens skolor.

Davids viktiga frågor som förstelärare är att utmana lärare till att ge eleverna uppgifter som sätter igång tänkande och som ger delaktighet och elevdemokrati på riktigt.  Det är också viktigt att eleverna upplever det vi gör i skolan som relevant och viktigt för livet, inte bara för skolan. han uppmanar ofta sina elever att titta ut genom fönstret och fråga sig vilken nytta de har av det som händer inne i klassrummet där ute i verkligheten. David har höga krav på sina elever och han "blir tokig när de inte gör vad de faktiskt kan". Han vet nu, efter många års arbete som lärare att varje klass kräver sin typ av undervisning och han vill utveckla detta tillsammans med andra lärare.

David kommer du i kontakt med här david.trenneman@hoor.se



 

På samma skola arbetar Susanne Thomasson, lärare i franska, svenska och svenska som andraspråk. Hon är en av våra nya förstelärare och i sin ansökan lyfter hon upp betydelsen av att skapa goda relkkationer med sina elever, lyssna på varandra och tillsammans utforma undervisningen. Det leder till motivation och god måluppfyllelse. Susanne trycker på att det är viktigt att kunna och vilja läsa och skriva, att hjärnan mår bra när den får träna genom att lära språk. Susanne stimulerar sina elever till att läsa på olika sätt, i telefonen, böcker, på läsplattor och nätet. Att kunna språk berikar livet så mycket, det blir roligare på semestern om man kan prata med männsikor, man kan ha vänner och finna kärleken i ett annat land. Susanne har stora erfarenheter av utvecklingsarbete, hon ledde projektet Förnyelse- och utvecklingsprocessen för 5-6 år sedan och har varit med och tagit fram en nulägesbeskrivning inför Skolutveckling 2016, det som nu inleds med lärgrupper för kollegialt lärande. Susanne kommer att leda en lärgrupp kring språkutvecklande arbetssätt och fortsätta med olika läsprojekt som engagerar flera ämnen på skolan. Nå Susanne på susanne.thomasson@hoor.se

 

 

Imorgon fortsätter presentationsrundan med två förstelärare i åk 7-9 och vuxenutbildningen.

Får jag presentera lite fler...

...ytterligare ett gäng förstelärare som kommer att arbeta med skolutveckling i form av lärgrupper på sina skolor, på par av skolor eller i övergripande grupper. Idag får du träffa Cecilia, Catarina och Magnus som måndag till fredag arbetar på våra två kommunala högstadieskolor. Presentationsrundan inleddes i förra veckan med de förstelärare/lärgruppsledare som möter de yngsta eleverna/barnen och nu är vi framme vid de som börjar få skägg, som växer en decimeter på sommarlovet och som utmanar oss med sina attityder, frågor och som vi ibland måste kämpa för att behålla uppmärksamheten hos. Jag syftar här på eleverna i åk 7-9, inte förstelärarna...

Cecilia Mattsson Jagenheim inleder nu sitt andra år som förstelärare, hon ingår i den lilla grupp som  blev våra förstelärare under det första möjliga året.
Cecilias hjärta bankar för eleverna "som kan men som inte riktigt vill". Hon har berättat att något som driver henne i hennes arbete är några killar hon stötte på för ett antal år sedan. De bad henne att" inte ge upp på dem som är som oss", och detta lämnar henne inte. Cecilia har höga förväntningar på alla sina elever och hon brinner för sina ämnen, hon är nyfiken och vill ständigt lära sig mer. Under året har hon haft ett försteläraruppdrag att leda en fortbildning för lärarna i kommunen som undervisar i slöjd. De har studerat kunskapskrav och tillsammans funderat på vilken undervisning som ger de förmågor som efterfrågas i slöjdämnet. Lärarna i detta ämne är ofta "ensamarbetare" och de har uttryckt att detta har varit den bästa fortbildningen någonsin. Cecilia arbetar på Ringsjöskolan, den största av kommunens högstadieskolor, och tillsammans med de andra förstelärarna kommer hon att arbeta tillsammans med rektor Mats och leda skolutveckling. Under hösten har de gjort en stor omorganisation i arbetslagen, detta kommer de att arbeta vidare med. Cecilia talar ofta om tillit. Hon har en stor tillit till sina elever, det gör att de känner tillit för henne och vill visa att de är värda tilliten. Cecilia uppmanar andra lärare att djupdyka, att hitta och lyfta upp våra "intellectual badasses". Du kan nå Cecilia på cecilia.mattsson.jagenheim@hoor.se

Några kilometer bort, på den andra högstadieskolan hittar vi Catarina Håkanson, troligen engagerad i samtal med några av sina sjundeklassare där hon är mentor och lärare i matematik och NO-ämnena fysik, kemi, biologi och teknik. Catarina har också redan ett år som förstelärare med sig i bagaget, och hon brinner för att utveckla sina ämnen men också en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. Under året har hon deltagit i Matematiklyftet, arbetat mer med problemlösning i matematik och låtit eleverna bekanta sig med matriser med kunskapskrav och arbetat med självbedömning och visat exempel på olika nivåer på matematiklösningar och laborationsrapporter. Precis som andra lärare som arbetar på detta sätt tycker hon det är roligt, givande och jättesvårt. Catarina beskriver sig själv som bondmora och läsnörd, hon brinner för att utveckla elevernas begrepp i sina ämnen, hon ser det som sitt uppdrag att förklara så att "ungarna tar in atomacceleratorn i Cern i sig", då kan de inte låta bli att utveckla kunskaper. Hon är nyfiken på att fortsätta utveckla det formativa arbetet med undervisning och bedömning, hon har 23 medhjälpare i klassrummet, eleverna kan hjälpa varandra i sitt lärande och i sina bedömningar. Att vara med i Matematiklyftet var häftigt, hon har där sett kraften i det kollegiala lärandet och under hösten leder Catarina en lärgrupp kring betyg och bedömning, de kommer att utgå från Skolverkets lärmoduler och det finns plats för flera i gruppen! Det finns inga bilder på Catarina utan det där stora skrattet, sån är hon!
Kontakta Catarina på catarina.hakanson@hoor.se

 

Och nu...vill jag presentera den första manliga försteläraren, Magnus Gejdner. Kanske trodde ni att det bara fanns kvinnliga utvecklare i Höör men det finns några herrar också. Magnus  arbetar som matematik- och NO-lärare på Ringsjöskolan men han ser som sin förstelärarutmaning att knyta den röda tråden kring lärande i NO och teknik hela vägen från förskolan och upp till åk 9. I förra veckan föreläste Magnus för förskolans personal i område 2 (Midgård, Norra Rörum och Prästkragen) om hur man med hjälp av tekniklego kan utveckla kunskaper och behålla intresse och fascination för begrepp som jämvikt, kraft, hastighet och friktion. Han kommer att ordna möten mellan de yngsta och de äldsta eleverna och länka samman lärarna. Vi har liknande uppdrag i våra styrdokument, väcka lust, stimulera livslångt lärande och utveckla förståelse för begrepp.

Just nu är lärarna på Enebackeskolan fullt upptagna med Matematiklyftet men sedan kommer de att arbeta tillsammans med Magnus i lärgrupper och bygga röda tråden.

 

I sin ansökan till förstelärare beskrev Magnus att han i sin undervisning är noga med tydliga mål, uppgifter och bedömning. han vill se ett ökat samarbete mellan grannskolorna åk 1-6 och 7-9 -"bara femtio meter mellan skolorna men ett halvt universum för en tolvåring". Magnus ser vinster genom att arbeta med synkroniserade förväntningar, kunskapsutbyte, ökad förståelse och samutnyttjande av material och specialsalar. Du får tag i Magnus på magnus.gejdner@hoor.se



 

Häng kvar, imorgon och övermorgon kommer de resterande förstelärarna och lärgruppsledarna att presentera sig. Fem kvar...

Vi vill leda skolutveckling med kollegialt lärande...

...och vi är förstelärare i Höörs kommun. På utvecklingsbloggen presenteras under veckan alla de personer som under hösten kommer att leda lärgrupper på sina skolor eller i kommunövergripande grupper med kollegialt lärande.
Några tjejer till kommer vi här att lära känna lite mer, och få veta vad de brinner för och vad de vill utveckla.

Sofia Engbe är idrottslärare på Enebackeskolan, den stora F-6-skolan inne i samhället. Hon brinner för glädje och sundhet. Hon är ledare för eller tränar själv simning, balett, judo och så nu racercykling. En sport med mycket fart. I sitt arbete håller hon för viktigt att fånga varje barn, ge verktyg och lära dem använda sin kropp och hälsa, hitta sin träningsform. Hon tycker det är viktigt att se den röda tråden genom idrottsämnet genom hela skoltiden och hon tycker det har varit både bra och spännande med de övergripande lärgruppsträffar vi haft i kommunen under året för alla lärare i idrott och hälsa, hemkunskap, bild, musik och slöjd. Sofia ser det nu som sin utmaning att fortsätta detta arbete tillsammans med andra förstelärare och där dela med sig av sin planering, sina ideer och fortsätta utveckla sitt ämne och barnen. I sin ansökan har Sofia skrivit att hon arbetar med tydliga mål i sin undervisning och att hon brinner för en varierad undervisning så att alla barn kan få möjlighet att finna sin passion. Du får kontakt med Sofia på sofia.engbe@hoor.se

Nästa förstelärare jag vill presentera heter Liselott Sunning, hon kallas för Läselott inte utan anledning för hon älskar att läsa och brinner för att sprida detta till sina elever. Hon hänger i skolbiblioteket och arbetar med högläsning hela mellanstadiet igenom på Sätoftaskolan där hon arbetar. Hon inte bara läser högt för sina elever utan hon använder det de läser och arbetar mycket med texterna och innehållet på olika sätt. En ide Liselott har som förstelärare är att hon är fullt beredd att  krypa upp i läsfåtöljen, plöja böcker och göra handledningar som alla lärare kan använda i sitt arbete, något många efterfrågar. Liselott har arbetat på alla stadier i grundskolan och kopplar ihop sitt arbete med läsning och skrivande med de samhällsorienterade ämnena historia, religion, samhällskunskap och geografi. Hon är intresserad av genreskrivande arbetssätt, har fått inspiration bland annat från grannkommunen Hässleholm. Under hösten kommer Liselott att leda en lärgrupp kring svenska och läs- och skrivutveckling genom hela grundskolan.  Ta kontakt med Läselott på liselott.sunning@hoor.se

Dagens sista presentation handlar om Eva Grubbström, hon arbetar som specialpedagog på Sätoftaskolan åk 4-6 där hon tillsammans med lärarna möter elevernas skiftande behov och bygger grupper och undervisning som fungerar. Eva är väldigt intresserad av och kunnig inom alternativa lärverktyg, ipads, datorer och hon driver frågor om kommunlicenser hos bland annat Elevdata för skolorna. Hon tycker att fokus måste ligga på att eleverna lär sig läsa. Barnen och eleverna som har det jobbigt ger henne kraft att lära sig nya saker som kan komma dem till del och kompensera för svårigheter. Eva har fastnat för elever med dyslexi och hon lyfter i sin presentation att hon önskar att vi som en av de sista kommunerna i Skåne utvecklar något slags Skoldatatek där material kan finnas och visas för både lärare, föräldrar och elever. Eva har haft uppdrag som läs- och skrivutvecklare på sitt skolområde och hon ingår i dyslexinätverk och som förstelärare vill hon arbeta med läsförståelsestrategier och ta ett samlat grepp om kompensatoriska lärverktyg. Du får tag i Eva på eva.grubbstrom@hoor.se

Ser ni hur många kompetenta och utvecklingsintresserade lärare vi har i Höör? En vecka räcker inte för att presentera dem alla... Några av dem är inte kvinnor utan män...läs på måndag om nästa gäng förstelärare/lärgruppsledare som vill arbeta med kollegialt lärande och utveckla undervisningen för de lite äldre eleverna. Vi har nu passerat mellanstadiet och kommer i nästa vecka till lärarna på högstadiet åk 7-9.

...ytterligare fyra förstelärare presenterar sig

Idag inleds presentationsrundan med Margaretha Malm Jönsson, lågstadielärare i Gudmuntorp som arbetat med de yngsta elevernas läs- och skrivinlärning i många år. Margaretha berättade att hon faktiskt var lärare för en av de andra förstelärarna i åk 1 en gång i tiden. Dessa erfarenheter är viktiga att ta vara på och sprida till mer nyblivna lärare. Margaretha beskrev i sin ansökan till förstelärare hur viktigt hon tycker det är att vi undervisar om och med olika strategier för läsförståelse och att vi åstadkommer ett kooperativt lärande. Alla skolor fick i våras exemplar av boken "En läsande klass" och material för att arbeta med texter på många olika sätt. Detta brinner Margeretha för att göra med sina elever och i samarbete med andra lärare i en lärgrupp. Spågumman, reportern, konstnären, detektiven och cowboyen påminner om olika sätt att jobba med texter av olika slag.

"Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren:
Läser om ordet.
Läser om meningen.
Läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang.
Funderar på om ordet liknar ett ord på svenska eller ett annat språk som läsaren redan kan.
Funderar på om ordet är sammansatt av flera ord.
Funderar på vad det är för sorts ord (substantiv, adjektiv, verb)
Användersina förkunskaper i ämnet.
Slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda."

Margaretha påminner om att avkodning inte är samma sak som läsförståelse och att vi behöver hjälpa eleverna bearbeta och förstå texter av olika slag i alla skolans ämnen, långt efter att de lämnat lågstadiet. Hon brinner också för ett mer verklighetsrelaterat kunskapssammanhang och knyter då gärna språkutveckling till undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena.Att barn lär sig hålla pennan i ett riktigt grepp är också viktigt för att de senare ska slippa lära om. Margaretha är stadigt förankrad i forskningen, bla Monica Reichenbergs teorier kring fäsförståelse, hon är också med sin erfarenhet en bank av kunskap om hur barn lär oc h hur undervisningen bör vara upplagd, detta hoppas vi ska få spridas till andra lärare på hennes skola och andra i kommunen. Vill du prata med detektiven, spågumman eller Margaretha, maila till margaretha.malm.jonsson@hoor.se

Nästa förstelärare är också en kvinna, (det kommer män också senare i veckan...) Nina Lissmark är också en lärare med lång erfarenhet, hon arbetar på Enebackeskolan åk 1-3 och när hon presenterar sig blir bilden tydlig av en lärare som brinner för undervisning, fred, rättvisa och engagemang. Hon lyfter upp att hon kanske inte alltid är odelat positiv utan ofta vänder och vrider på stenar, funderar bland annat på om det inte egentligen är ganska problematiskt att skolan är målstyrd när det är skolplikt. Hon har ett spännande projekt på sin skola, tillsammans med en kollega ska hon i år genomföra elevledda utvecklingssamtal - ett sätt att leva elevdemokrati och inflytande. I sin ansökan till förstelärare beskrev Nina att hon vill utveckla undervisningen tillsammans med kollegor, hon vill fortsätta arbeta för att eleverna ska nå mål och utöver detta få med sig bildning och handlingsberedskap för livet utanför skolan. Hon vill utveckla elevers ansvar och inflytande och hon är nyfiken på det flippade klassrummet, och många andra skolfrågor. Att vara lågstadielärare ställer stora krav på att man är allmänbildad, man måste vara insatt och uppdaterad i alla ämnen och områden och använda i undervisningen. Nina påminner också om att det ofta krävs ett mod för att våga hitta de nya fungerande vägarna, att det inte finns några universalmetoder som fungerar alltid och hon är inte rädd för att hoppa i med huvudet före. Nå Nina på nina.lissmark@hoor.se

 

 

Nu vill jag presentera två förstelärare som också är specialpedagoger/speciallärare. I vår kommun arbetar dessa yrkesgrupper mycket nära eleverna och övriga lärare med undervisning och frågor som hör till undervisning och bedömning, därför kan de också få tjänster som förstelärare, något som inte är självklart i kommuner med andra sätt att organisera arbetet.  Pia Witte är grundskollärare och speciallärare (svenska) och hon arbetar i en av kommunens mindre skolor, Gudmuntorps skola, där hon tillsammans med lärarna erbjuder eleverna en både stödjande och stimulerande lärmiljö. Pia berättar om sitt engagemang för de elever som har svårigheter i sitt skolarbete, hur hon genom att lära sig mer bara får nya frågor och blir mer nyfiken på hur hon ska kunna ge dem stöd och hjälpa dem lyckas. Pia har nyligen tagit fram ett kartläggningsmaterial i svenska och matematik. För Pia är det självklart att visa och förklara för eleverna hur man läser för att förstå och hon är liksom Margaretha både glad för och intresserad av att arbeta med läsförståelsestrategier i En läsande klass.  Pia ser matematik och svenska som olika språk, som det gäller att förstå sig på och behärska. Pia är och har länge varit väldigt engagerad i skolutvecklingsfrågor, både tillsammans med sin rektor Inger och i olika kommunövergripande arbetsgrupper, till exempel i nulägesbeskrivningen inför Skolutveckling 2016 och när vi gemensamt arbetat fram rutiner för arbetet med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hon är också väldigt insatt i olika slags kompenserande lärverktyg och får dem att fungera för eleverna  i vardagen. Du får kontakt med Pia på pia.witte@hoor.se

 

 



Jag utlovade två specialpedagoger, nu vill jag presentera Pernilla Bäckström, hon är grundskollärare och specialpedagog och arbetar på kommunens största enhet, Enebackeskolan åk  F-6. Tillsammans med några andra specialpedagoger, rektor Karin och många lärare arbetar hon där med att utveckla bra undervisning, lärande och stöd för över femhundrafemtio elever.
Pernilla har arbetat på flera av kommunens skolor sedan 1997 och hon tycker det är en spännande utmaning att bolla med de olika resurspersonerna för att ge varje elev vad de behöver i sitt lärande. Hon brinner för frågor om det som händer i klassrummet, för särskilt stöd, hon är väldigt kunnig inom våra styrdokument och tycker det är spännande med den senaste ändringen i skollagen som trycker på att eleverna ska få sitt stöd och sina utmaningar i klassrummet, ofta i nära samarbete med specialpedagogen. Tydliga rutiner är viktiga och Pernilla har varit med i arbetsgrupper och tagit fram våra rutiner, hon är också med i den centrala gruppen för vårt inkluderingsprogram Inkluderande lärmiljöer och hon leder kommunens specialpedagogiska utvecklingsresa som vi gör med SPSM. Där diskuterar vi hur undervisning och stöd ser ut på våra olika skolor, vilken roll specialpedagoger och speciallärare har och hur detta arbete kan stärkas tillsammans med övriga elevhälsan. Pernilla beskriver i sin ansökan till förstelärare att hon vill lyfta diskussioner med kollegor och tillsammans med lärarna öka sitt eget lärande om inkludering och undervisning för alla elever.  Maila Pernilla på pernilla.backstrom@hoor.se

 

Imorgon fortsätter Höörs kommuns förstelärare och lärgruppsledare att presentera sig här på utvecklingsbloggen. I höst arbetar vi med kollegialt lärande för alla medarbetare!

Får jag presentera...

...de förstelärare och andra lärgruppsledare som kommer att ha en viktig roll i skolutvecklingen framöver i Höör.
Igår visade jag hela gänget och idag ska vi titta närmare på några av dem som arbetar närmast de yngsta barnen.

Först ut är Petra Green, förskollärare och även utbildad grundskollärare och under vidareutbildning till pedagogista. Idag arbetar Petra som förskollärare på Prästkragen och där fungerar hon som pedagogisk handledare, något hon successivt ska bli för alla kommunens förskolor.

En pedagogista utbildas inom Reggio Emilia-inspirerade verksamheter till ett slags pedagogisk handledare, och i samråd med förskolecheferna och nära dialog med förskolans personal ska hon arrangera kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete och leda utvecklingsarbete i förskolorna.

När Petra beskriver sig själv och sin roll lyfter hon upp att vi måste få plats allihopa, att vi måste ta vara på olikheter och göra våra skolor och förskolor till demokratiska mötesplatser. Förskolans uppdrag sträcker sig mycket längre än till att "passa barn", vi ska arbeta med att synliggöra läroplanens mål kring barns utveckling och lärande.

Petra dricker inte kaffe eller te och du kan maila henne på petra.green@hoor.se

Nästa utvecklare heter Jessica Gayen och hon är en av de tre förstelärare som redan varit ute på planen i ett år. Jessica arbetar på Enebackeskolan, det är svårt att tro när man ser henne men hon har arbetat som lärare i 17 år (måste ha börjat som 10-åring...). Jessica presenterar sig som Porscheälskare, hon ser många paralleller mellan snabba bilar och sitt arbete som lärare i lågstadiet: det är fartfyllt och spännande, bilen är som barnen hon tar hand om, det gäller att manövrera dem rätt. Föraren är läraren, banan är forskningen och kartan är de mål läroplanen innehåller. Jessica ser sig som förstelärare som porscheinstruktören som lärde henne att ratta bilen runt tävlingsbanan med lackande svett och skrikande däck. Hon brinner för formativ undervisning, har i några år haft en funktion där hon tillsammans med rektor Karin utmanat lärarna att besöka varandras klassrum med förstoringsglas i hand och tillsammans skapa kultur där skolutveckling äger rum. Jessica är lärare, hennes barn elever och hennes man rektor, det är helt enkelt mycket skola även hemma och hon använder alla dessa erfarenheter även i jobbet. Du når Jessica på jessica.gayen@hoor.se

Linda Hyll har under året varit matematikhandledare i mattelyftet, där har hon sett vilka resultat det kan komma av att lärare träffas och tillsammans ser helheter. Hon ser som sin uppgift som ledare att få deltagarna att skapa ett öppet arbetsklimat och fokusera på att utveckla undervisningen. Detta leder till att elevernas måluppfyllelse ökar och hon tycker det är spännande med den nya fortbildninsgkulturen kolllegialt lärande. Linda undervisar i åk 1-3 på Sätoftaskolan och hon har en grundutbildning inom matematik och NO-ämnen åk 1-7 men under varje barnledighet har hon vidareutbildat sig inom engelska och svenska. Hon tror att det var möjligt tack vare att hennes barn sov mycket men vi som känner Linda vet att det snarare beror på en aldrig vikande energi och nyfikenhet hos henne. Linda berättar att det inte tar slut för henne vid åk 3, hon vill bygga möjligheter för barnen att fortsätta utvecklas och hon vill ha dialog med lärare i kommande stadier. På fritiden hinner Linda också med höns, ankor, bin och du kan hitta henne bakom ratten på traktorn hemma på gården. I sin ansökan till förstelärare lyfte Linda att hon arbetar med tydliga pedagogiska planeringar och att hon vill fortsätta leda kollegor och tillsammans med dem få syn på sin egen undervisning och utveckla den. Linda når du på linda.hyll@hoor.se

 



I Tjörnarps skola, främst i åk 1-3 hittar vi Anne Gravallius, ny förstelärare och hon presenterar sig som "Mattehäxan", en av hennes karaktärer som får barnen att längta till skolan. Anne brinner för att utveckla småskolan så att den får en hållbar struktur, att hitta den dokumentation som gör att man slipper glapp vid lärarbyten och när barnen går åldersblandat. Hon talar om delaktighet, engagerande uppstarter och att hon själv aldrig slutat skolan, hon har gärna kvar en fot på Högskolan i Kristianstad. I sin ansökan till förstelärare beskriver hon att hon tycker det är viktigt att tidigt medvetandegöra eleverna om att de själva äger sitt lärande och kan påverka det. Hon arbetar mycket med elevernas inflytande och delaktighet i sitt lärande och hon påstår med forskningen som grund att det dessutom ökar lärandet. Vill du prata mer med Anne om detta, maila anne.gravallius@hoor.se

 

 

Imorgon kommer ytterligare fyra tjejer att presenteras...

 



Skolutveckling med förändringsagenter

Torsdagen den 14 augusti var en mycket rolig dag. De 15 nya förstelärarna, de tidigare 3 och förskolans handledare för lärgrupper (blivande pedagogista) träffade rektorerna och förskolecheferna tillsammans med skolcheferna (både de båda nuvarande vikarierande och Lisbeth Johansson som börjar 1 okt) och visade var skåpet ska stå i förskole- och skolutvecklingen de närmaste åren.
Alla hade 5-10 minuter på sig var att presentera sig och beskriva vad de brinner för, vad de gör och vad de vill vara med och utveckla. Och jag (Christel, utvecklingsstrateg) for runt med äggklocka, kamera och block för att försöka föreviga allt detta spännande. Med facit i hand så var det precis så man ska starta upp läsåret, med massor av exempel på den utmärkta undervisning vi har i kommunen och sikte på det vi ska utveckla tillsammans framöver. Torsdagens presentationer var ett gott bevis på det stora engagemang och den kompetens vi har i kommunens skolor.

Rektorer, förskolechefer och förstelärare och pedagogista har en särskild uppgift att tillsammans med utvecklingsstrateg och chefer leda utvecklingsarbetet framåt i grupperna av lärare, i arbetslagen och ämnesgrupperna och andra grupper av personal. Vi ska under hösten starta upp arbetet med månadsvisa lärgrupper av många olika slag, och det är förstelärare, pedagogista och andra samtalsledare som ska leda dessa:

• matematiklyftgrupper åk 1-3 och 4-6
• grupp för lärare i idrott, hemkunskap, bild, musik och slöjd (redan påbörjat)
• specialpedagoger och speciallärare (utvecklingsresan är påbörjad)
• demokrati och elevinflytande
• studie- och arbetsro
• övergångar mellan skolformer och stadier
• språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
• formativ undervisning och bedömning
• IKT
• främja närvaro

Min tanke är att jag under några dagar här på bloggen ska presentera några av dessa viktiga personer i taget, men jag kan inte låta bli att börja med en bild på hela härligheten, får jag presentera, Höörs kommuns viktiga lärgruppsledare, förstelärare, rektorer, chefer och förskolechefer:

Bakre gänget: fsk-chef Marie Nilsson, förstelärarna Pernilla Bäckström, Sofie Engbe, fsk-chef/rektor Pia Strandell, rektor Anna Sjöbeck, förstelärarna Christine Carlsson, Jenny Fredriksson, Linda Hyll, David Trenneman, Liselott Sunning, Cecilia Mattsson Jagenheim, rektor Mats Svensson.

Mitten: förstelärare Nina Lissmark, rektor vux/vik skolchef Catharina Pålsson, bliv skolchef Lisbeth Johansson, utvecklingsstrateg Christel Jansson, förstelärarna Jessica Gayen, Eva Grubbström, Margaretha Jönsson, Pia Witte, rektorerna Karin Birger och Inger Sjögren (även fsk-chef), förstelärare Catarina Håkanson.

Främre gänget: bliv pedagogista Petra Green, förstelärarna Anne Gravallius, Magnus Gejdner; Susanne Thomasson, fsk-chef Kristina Dellholm och förstelärare Lotta Lindberg.



Vi tänker tillsammans kring inkludering

Sedan ett år tillbaka har vi fokuserat på inkludering på ett särskilt sätt i Höör, två skolteam har varit på seminarier med skolteam från 11 andra kommuner i ifousprojektet Inkludering. Där har vi träffat forskare som beskrivit vad inkludering kan vara och vi har haft erfarenhetsutbyte kring goda exempel på inkludering, det vill säga att skapa lärmiljöer som gör det möjligt för alla elever i skolan att vara med på sina villkor och lära sig på bästa sätt.

På de två skolorna, Sätoftaskolan och nuvarande Enebackeskolan har detta lett till bland annat studiedagar kring inkludering och att man provar en del nya saker, och att det har kommit igång samtal kring vad inkludering är och vad man kan göra för att bli mer inkluderande i sin undervisning.

Nu var det hög tid att detta blev en angelägenhet för alla som arbetar i skolan, därför samlades alla lärare och en del annan skolpersonal på vårt Älvkullen under två förmiddagar i uppstartsveckan, den 13 och 15 augusti. I detta blogginlägg beskrivs en del av det som togs upp under tisdagen.

Tisdagsförmiddagen inleddes av vår barn- och utbildningschef Martin Persson som delade med sig av sina tankar kring skolans uppdrag och inkludering. Han hade analyserat våra resultat och tänkte högt kring hur vi kompenserar våra elevers olika förutsättningar (socialt, ekonomiskt och utifrån kunskaper och förmågor). Detta måste vi utveckla, som det ser ut nu lyckas eleverna vars föräldrar saknar utbildning efter gymnasienivån oacceptabelt mycket sämre än de vars föräldrar har en längre utbildning. Det är också för stor skillnad mellan flickors och pojkars betyg. Martin berättade om och presenterade kommunens första fyra förstelärare som får ett särskilt utvecklingsansvar för undervisningen på kommunens skolor. De är Cecilia Mattsson Jagenheim (Ringsjöskolan), Jessica Gayen (Enebackeskolan), Catarina Håkansson (Sätoftaskolan) och Christel Jansson (Sätoftaskolan).

Politikerna Maria Boström Lambren och Björn Andreasson talade kort om sina tankar inför läsåret och kring inkludering.

Christel Jansson som är koordinator för inkluderingsprojektet (och förstelärare i matematik och inkludering) tog sedan med deltagarna på en tankeresa som började med att "definiera" inkludering, fortsatte med att berätta om ifousprojektet och sina förväntningar på vad som kommer att hända i Höör de närmaste åren.
Uppdraget att utveckla en inkluderande skola hittar man i det väldigt grundläggande, i principen om demokrati. Skolan är en del av samhället, och måste därför vara demokratisk, både till form och innehåll.

”Vitsen med en skola för alla är just att den tillåter olikheter och rymmer mångfald. En demokrati bygger på olikheter, på en respekt och glädje över att det finns olikheter, medan en diktatur inte tål olikheter. Kärnan i en demokrati är att man tillvaratar olikheterna och mångfalden.”    
(Ruth Bauth, rektor i Malmö)

En stor utmaning i dagens samhälle är att möta och ta tillvara olikheter i alla sammanhang. Barnkonventionen och Salamancadeklarationen slår fast att alla elever bör undervisas tillsammans, eftersom alla mår bäst i en gemenskap med andra. Olikheter människor emellan bör betraktas mer som en tillgång för det gemensammas bästa än som orsaker till problem och svårigheter.

I Skollagen och läroplanen står det att undervisningen ska anpassas för varje elevs förutsättningar och behov.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (Skollagen 1 kap 4§) 

En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Lgr11)

Ibland talar man om två olika förståelseperspektiv. Kategoriskt perspektiv på elevers svårigheter innebär att man talar om elever med svårigheter. Eleven bär på svårigheter, är avvikande från det normala, och hanteras med särskild behandling, ofta specialundervisning. Relationellt perspektiv står för ett bredare synsätt på elevers svårigheter. Man talar om elever i svårigheter just för att det är situationen eller bristen på sätt att bemöta olikheten som ger svårigheterna.

I en skola för alla måste alla vara beredda att möta alla

Att arbeta med inkludering som mål och uppdrag kräver att alla är engagerade i arbetet. Utifrån styrdokument och forskning har vi i Höör bestämt oss för att anta denna utmaning.

Lite om ifousprojektet
Under ett år har ett projekt varit igång. Började med två skolteam och ett centralt team. Vilka är med där?
Rektorer Anna Sjöbeck, Karin Birger och Inger Sjögren
Lärare Eva Persson, Cecilia Nilsson-Ekström, Jessica Gayen, Camilla Olsson från åk 1-3
Mia Johansson,  Anki Venant åk 4-6
Eva Grubbström 4-6, även specialpedagog.
Specialpedagoger Pernilla Bäckström, Gunnel Österling-Svensson och Christel Jansson.
Lärare 7-9 Jörgen Stenbeck, Lotta Lindberg, Linda Ander (arbetar också inom särskolan)
Centralt talpedagog/specialpedagog Kerstin Dahlberg-Johansson, skolpsykolog Lilian Anjefelt, kurator Kerstin Alves och Martin Persson, barn- och utbildningschef.
                     
Vad har hänt och vad är på gång?
IFOUS-Seminarier Landskrona, Täby, Linköping där vi har träffat andra skolteam, forskare och stödmyndigheter som SPSM, lyssnat på föreläsningar, arbetat med diskussioner och fått olika läxor. Vi har försökt kartlägga hur inkluderande våra skolmiljöer är och hitta just våra utmaningar. Under hösten kommer det att ske erfarenhetsutbyten där skolorna ska besöka varandra och vara varandras ”kritiska vänner”, hjälpa till att se det som är bra och vad som behöver förändras.
Läs mer i ett nyhetsbrev här.
Vi kommer utifrån det att fortsätta, konkret i Höör kommer det att innebära olika saker på de olika skolorna eftersom vi har olika utmaningar kring inkludering. Det viktigaste är att samtal om vad som är inkluderande lärmiljöer och hur vi ska utveckla dem kommer igång på alla skolor, mellan alla lärare.

För att komma igång med detta måste var och en, själv och tillsammans med andra besvara och bli utmanad av frågan:

Vad är inkludering för dig?
 Ibland begränsas inkluderingsfrågor till att gälla elever med annan bakgrund, ett annat modersmål, elever med diagnoser eller svårigheter. Anna har gjort en bild som hon visade på en fortbildningsdag på Sätoftaskolan. Den visar vilka som är "alla elever"… som ska vara inkluderade.

 

Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska värden tydliggöras. Om inte möjlighet till möten ges så utvecklas ingen förståelse för olikheter. (Därför inkludering, SPSM 2008)
  Vi fick lyssna på några röster från personer från skolteamen, som pratade kring följande frågor (som är utmärkta att använda även vid tex en pedagogisk konferens på skolan)

·         Vad betyder inkludering för dig?

·         Vilka elever är det svårast att inkludera/möta?

·         Vad finns det för goda exempel på inkludering i era lärmiljöer?

·         Vad skulle vi behöva utveckla? Utmaningar?

Det finns en risk att projekt kring inkludering bara blir fina ord, policys och stannar vid diskussioner. Så får det inte bli. Vad konkret kan man göra för att utveckla sin undervisning?

John Hattie kommer i sin forskning (Visible learning 2009) frm till ett antal framgångsfaktorer att bygga på:

1.      Elevernas kännedom om uppsatta mål
Effektstorlek 1,44 (nr 1) handlar om att eleverna förstår målen och vet var de befinner sig i förhållande till dem.
2.      Resultatåterkoppling till eleven
Feedback till elever ska ske på uppgiftsnivå, processnivå och på metakognitiv nivå. Undvik personlig feedback/tomt beröm.
Återkoppling från undervisningen/eleven till läraren styr den vidare undervisningen.
3.      Lärarens pedagogiska förmåga
- Uppmuntrar, uppskattar, förstärker
- Bygger goda relationer
- Ger anpassat stöd för utveckling
- Skapar trygghet och regler för arbetsro och konsekvenser
- Handlar hellre före än efter
- Lösningsfokuserad
- Inser att engagemang är avgörande
- Förmåga att klara av störningar utan att lärmiljön bryter samman
4.      Studiero i klassrummet
5.      Stöd och uppmuntran från hemmet
6.      Analysera undervisningen tillsammans med kollegor

Är det inte detta vi redan gör då? Jo, absolut. Med 120 lärare i rummet, var och en har i genomsnitt 10 års erfarenhet, ett läsår har 35 veckors effektiv undervisningstid (dragit av lov och annan ledighet), ett enkelt räkneexempel ger att vi i rummet hade ca 1 050 000 timmars erfarenhet just då! Om vi hade kunnat samla allt detta i en gigantisk mixer eller shaker och blandat allas erfarenheter av undervisning och frågor och frustration kring hur man ska anpassa och lägga upp undervisning, så har vi erfarenheter och kunskap så det räcker många gånger om. Frågan är hur vi ska kunna dela det med varandra. Det handlar om att ha fokus på just lösningar, undervisning, stöd och stimulans till alla elever när vi pratar, och inte fokus på individuella svårigheter och problem.

Christel avslutade förmiddagen med att berätta om olika konkreta sätt att göra undervisning och bedömning mer formativ och hur man som lärare kan få syn på elevernas kunskaper för att kunna anpassa undervisningen så att den passar ännu bättre till elevernas faktiska behov.

Du ser lite böcker i bilden ovan som rekommenderas om du vill läsa mer. Det har även kommit en bok av Dylan Wiliam som heter "Att följa lärande", där han beskriver många spännande saker man kan göra.
En lärare sa till mig efter tisdagsförmiddagen:
- De där sakerna du tog upp, det verkar ju ganska enkelt, det skulle jag kunna prova!

Avslutningsvis berättade Christel om arbetet med åtgärdsprogram och pedagogisk utredning. Vi har arbetat i en arbetsgrupp i kommunen under våren med att ta fram en ny handlingsplan, men eftersom Jan Björklund nu talar om att drastiskt förändra kraven kring dokumentation och åtgärdsprogram, kommer vi att avvakta detta och sedan gå ut med förändrade rutiner. To be continued...

Sammanfattningsvis hade vi en bra förmiddag tillsammans, vi tänkte tillsammans om vad inkludering är. Vad det kan bli kommer framtiden att utvisa...!