Detta väcker (minst) två frågor:
Vad är det man mäter?
Hur ligger vi i Höör till?
Det är 14 kriterier som bedöms, den bästa kommunen får 1 poäng på varje, den sista 290 p (det är så många kommuner vi har i Sverige). Alltså är det dåligt med höga poäng.
Man får poäng inom följande områden:
- Resurser till undervisningen - kostnaden (minus lokaler) per inskrivet barn i förskola och antalet elever i förskoleklass, grundskola och fritidshem i kommunala skolor.
- Andel pedagogiskt utbildade lärare
- Lärartäthet - antal elever per lärare
- Friska lärare - från sjukskrivningsstatistik
- Lärarlöner - medellöner och löneökningar
- Kommunen som avtalspart - kommunens förmåga att leva upp till gällande avtal och vilka förutsättningar lokalavdelningarna i Lärarförbundet anser att lärarna ges i kommunen.
- Andel barn i förskola - hur stor del av befolkningen i åldern 1-5 år som var inskivna i kommunal eller enskild regi.
- Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 - summan av betygsvärden där ett E ger 10 p, ett C 15 p och ett A 20 p. Det högsta möjliga meritvärdet är då 340 p. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne.
- Genomsnittligt meritvärde justerat efter förutsättningar (likvärdighetsindex) - genomsnittligt meritvärde för eleverna i årskurs 9 jämförs med förväntat genomsnittligt meritvärde enligt Lärarförbundets modellberäkningar, med hänsyn till andel nyinvandrade elever, fördelningen pojkar/flickor, föräldrars utbildningsnivå.
- Andel elever som är godkända i alla ämnen i årskurs 9
- Andel elever som är godkända i alla ämnen justerat efter förutsättningar (likvärdighetsindex)
- Andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 4 år. Uppgifterna avser elever som är folkbokförda i kommunen oavsett om de studerat i en annan kommun.
- Andel invånare 20 år med en grundläggande behörighet för högskolestudier
- Övergång till högskolan inom tre år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan.
Det finns massor av listor på Lärarförbundets hemsida att ladda ner och läsa vilka kommuner som blivit årets skolkommun 2011-2014 och innan dess kan man se vilka som låg på topp 15.
2012
|
2013 |
2014
|
1. Vellinge
2. Hammarö 3. Emmaboda 4. Pajala 5. Luleå 9. Lund 15. Svedala 18. Lomma 120. Höör |
1. Piteå
260. Höör
2. Vellinge 3. Luleå 4. Staffanstorp 5. Hammarö 10. Lund 13. Lomma 18. Svedala |
1. Vellinge
2. Piteå 3. Nybro 4. Ängelholm 5. Båstad 15. Lomma 16. Svedala 18. Lund
158. Höör
|
Lite kommentarer på årets resultat för oss i Höör:
- Vi har klättrat rejält, från plats 260 till 158 innebär 102 platser bättre, det är nära en tredjedel av listan vi har klivit upp. Det är lite läge för tårta även i Höör - även om vi gärna legat högre på listorna!
- Andelen utbildade lärare ger oss en ganska dålig placering (196 av 290 kommuner) och en lärartäthet motsvarande plats 168 är ju inte tillräckligt bra.
- Det vi enligt rankningen är bäst på är kriterie nr 6, vi är på plats 17 när det gäller förmågan att leva upp till gällande avtal och vilka förutsättningar lokalavdelningarna anser att lärarna ges i kommunen.
- Sämst ligger vi när det gäller likvärdigheten både när det gäller meritvärdet och andel godkända i alla ämnen (plats 197 och 228). Det är en av våra största utmaningar att eleverna som har sämre förutsättningar lyckas i långt mindre utsträckning än övriga.
- Ett gott resultat (plats 52) får vi när det gäller hur stor andel av de elever som fullföljt gymnasieskolan som fortsätter i högskoleutbildningar.
Nu får vi läsa och analysera och fundera på vad vi kan lära oss av våra grannar och de som toppar listorna.
Grattis till ett gott jobb! Ni är väl värda en stor tårta ����������
SvaraRaderaMariaBL BUN