Idag tisdag...

...är dagen då vi lärare i Höörs kommun träffas i våra lärgrupper. Vi ska bland annat utveckla undervisningen i musik, fördjupa våra kunskaper om lässtrategier, vässa oss kring bedömning och betyg, matematik, engelska, pedagogisk planering, bedömning i idrott och hälsa, röda tråden i en liten skola, demokrati och elevinflytande, arbetssätt i slöjden, hemkunskapen och bilden och vi ska göra det tillsammans!

På Gudmuntorps skola, Sätoftaskolan, Ringsjöskolan, Vuxenutbildningen och Introduktionsprogrammet och Tjörnarps skola ska nya och tidigare lärgrupper träffas för att lära tillsammans, utveckla och utmana vår undervisning och vårt sätt att vara lärare. På Enebackeskolan har man varit i gång med Mattelyftet i några veckor, så där är man redan i full gång.
Som tidigare beskrivits här på utvecklingsbloggen så står 18 förstelärare och några andra lärgruppsledare i startgroparna för att tillsammans med sina lärgrupper synliggöra uppdrag, undervisning och resultat.

Formen för vår utvecklingsresa har vi valt med forskning i ryggen.

 

Jag lånar ett stycke från en artikel på Skolverkets sida:

 



Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”.

När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Att diskutera och arbeta tillsammans är på många skolor självklart redan i dag. Det som forskningen nu presenterar är vikten av långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samtalet.

 

Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. En nyckelfråga är att stimulera lärare och rektorer att systematiskt vidareutveckla former för professionsutveckling baserad på forskning och beprövad erfarenhet lokalt på skolorna. Något som också måste byggas in i organisationen. För att åstadkomma detta måste det skapas en miljö på skolorna där lärarna kan prata om sin undervisning, känna sig trygga att lära och lära om, samt vara öppna för att ge och ta emot.

 

Det brittiska institutet EPPI, som av många betraktas som världsledande när det gäller systematiska översikter på utbildningsområdet, har undersökt om individuell eller kollegial kontinuerlig fortbildning ger mest effekt. De kom fram till att kollegial fortbildning påverkar lärare och elever men det finns väldigt lite bevis för att individuell fortbildning gör det.

Kompetensutveckling ska vara centralt understödd, systematisk och helst innehålla inslag av extern expertis. John Hatties forskarkollega Helen Timperley med flera har i en metastudie identifierat ett antal faktorer som är viktiga för att en fortbildning ska  påverka elevernas resultat:

•  fortbildningen varar en längre tid
• medverkan av extern expertis ger bättre resultat
• fortbildningen har stöd av skolledning och det finns tillgång till expertis och tid för att processa ny information
• betydelsen av att lärarna blir engagerade i läroprocessen så att deras inlärning blir djup
• lärarna blir utmanade i sina tidigare föreställningar om undervisning
• lärarna får möjligheter att diskutera.

 

Skolchefer, politiker, rektorer, förskolechefer och utvecklingsstrateg i Höörs kommun har gemensamt arbetat fram en planering för detta långsiktiga arbete. En gång i månaden, på tisdagseftermiddagar är helig tid avsatt för möten i lärgrupperna för kollegiala samtal ledda av samtalsledare.

 

Det är inte bara lärare i grundskolan som ska omfattas av detta kollegiala lärande. Successivt ska lärgrupperna spridas till alla skolans och förskolans professioner, förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter, elevhälsan, lärare i förskoleklass, modersmålslärarna, det är också viktigt för oss att alla yrkeskategorier i förskola och skola kan bli samtalsledare. Detta ska vi hitta hållbara former för.

 

Under våren 2014 arbetade en arbetsgrupp med att utifrån senare års skolutvecklingsaktiviteter och temperaturmätningar i alla verksamheter ta fram en nulägesanalys och förslag till utvecklingsarbete. Under de kommande två åren kommer vi att i projektform (Skolutveckling 2016) hitta formerna för "en miljö på skolorna där lärarna kan prata om sin undervisning, känna sig trygga att lära och lära om, samt vara öppna för att ge och ta emot". Forskningen säger att detta är en viktig framgångsfaktor så nu gör vi det! Projektet kommer bland annat att omfatta utbildning i samtals- och processledning för dem som har denna uppgift i lärgrupperna.

 

Några grupper ska träffas på andra tider och i lite andra former, olika verksamheter har olika förutsättningar som styr. I förskoleklass och fritidshemmen är ett viktigt utvecklingsarbete igång. Fritidshemmen arbetar kollegialt med att erövra sina nya allmänna råd och lärare i förskoleklasserna på alla skolor arbetar med pedagogisk planering för "året i förskoleklassen". Specialpedagogerna och speciallärarna är ute och gör sin utvecklingsresa som påbörjades under våren.

 

I förskolan kommer lärgrupper att ledas av pedagogisk handledare/pedagogista Petra Green och detta arbete kommer att starta efter jul. Några lärgrupper är tvärprofessionella och ska ha lärare  från olika verksamheter och enheter, ett exempel på detta är förskolorna och förskoleklassen och de ska arbeta med den viktiga övergången mellan de olika skolsystemen, läroplanerna och uppdragen, och vi planerar en del andra lärgrupper. Även fristående skolor och förskolor i kommunen har fått erbjudande att vara med i någon form i detta stora lärandekalas!

 

Efterhand kommer vi att bjuda på berättelser, reportage och sprida en del av det vi kommer fram till här på bloggen, så häng med!

 

 

Tre vise män, lite skolpolitik och en rektor som är ute och springer

I några dagar har bloggen laddat inför söndagens val och tagit upp några viktiga tankar från en artikel i Lärarnas nyheter i förra veckan, Skolpolitiska förslag missar ofta målet.
Två väldigt kända skolforskare avslutar artikeln. Michael Fullan har fått en hel del uppmärksamhet i Sverige även om han hör hemma i Kanada. Han har skrivit många böcker och rapporter om skolan. Kommunförbundet i Skåne har skrivit ett antal toppenintressanta sammanfattningar av kända skolforskares böcker och rapporter och Michael Fullans är en av dem. Artikeln heter  Förändringens sex hemligheter - vad goda ledare gör för att deras organisationer ska utvecklas och överleva. Detta är viktig information för alla som vill arbeta med skolutveckling, man skulle kunna kalla Fullan för kungen av skolutveckling. Titeln lockar läsaren att kasta sig över de 24 sidorna och ta reda på vad det är för hemligheter han talar om. Utan att avslöja alltför mycket så kommer man långt med följande:

• Alla människor som är inblandade i organisationer är beroende av ömsesidig respekt och omtanke
• Teamwork och utrymme för kollegialt lärande is the shit
• Man måste få lära sig av sina misstag
• Aktivt lärande sker med flexibilitet och innovativ kreativitet
• Sträva efter att utveckla en lärande organisation

Den sjätte (egentligen den femte) får du själv läsa om, jag kan ju inte avslöja alla Fullans hemligheter...

Var var vi nu? Michael Fullan var tillsammans med Andy Hargreaves de sista skolforskarna i artikeln vi läser. Jag lovar att alla som i hyfsat modern tid överlevt en lärar- eller ledarutbildning har läst minst en av Hargreaves böcker. I min bokhylla skymtar Hållbart ledarskap i skolan, en bok som betonar det långsiktiga arbetet i ledarskapet, fokus på djup i lärandet framför ytliga provresultat, att skolutveckling är ett delat uppdrag och att hitta det som bevarar och förnyar istället för bränner ut ledares krafter. Det är mycket som är gulmarkerat i boken. Ett exempel:
Ett uthålligt ledarskap måste ha både backspegel och vindruta. Utan detta blir man omkörd eller påkörd bakifrån (Hargreaves 2008, s. 206).
Många har också läst Läraren i det postmoderna samhället, en bok som nu har några år på nacken men som jag minns som ganska revolutionerande från min lärarutbildning. Den tar om jag minns rätt upp hur förändrad lärarrollen blivit (1998) och han har ju fått rätt i att den har förändrats ännu mer nu.

 

 

Hargreaves är professor i Boston och hedersdoktor i Uppsala, och han uttrycker tillsammans med Fullan en oro över vad systemet med friskolor kan göra med likvärdigheten och risk för sänkta krav. Fullan har några kloka ord att säga till politikerna om rektorernas arbete. det viktigaste är, säger han, att ge rektorerna utrymme så att de kan leda det pedagogiska arbetet och utveckla sina lärare och deras sätt att arbeta samarbetsinriktat. Idag pratade jag med en av kommunens rektorer, hon lät lite andfådd, och förklarade att hon var ute och sprang, för att prata med olika lärare som behövde hennes tid och engagemang.

Detta leder mig in på den utlovade kopplingen till min lärarutbildning (förutom den bleknade Hargreavesboken i bokhyllan) i början av 2000-talet då jag stötte på Tom Tiller. I min lärarkalender sitter sedan dess sju regler för den goda skolan, jag minns inte varifrån det kom, men det har varit ledord för mig sedan dess, vad tycker ni om:

 

Min favorit är kanske "Lärare får aldrig undervisa så mycket att det går ut över elevernas nyfikenhet, fantasi och lärande." eller förresten är nog "En skolledare får aldrig flytta mer papper än att han eller hon har tid att vandra runt i landskapet för lärande" ändå bäst idag...catch it Karin!

 

Artikeln avslutas av en kort lista med fyra punkter, lyssna nu noga kära politiker. Detta är saker som har effekt på resultaten. Det måste utgå från det som händer i klassrummet varenda dag och fokus måste ligga på lärares och rektorers arbete för att öka alla elevers möjligheter att lära sig

• Ge lärarna förutsättningar att arbeta mer tillsammans och att observera varandras lektioner med fokus på elevernas inlärning.
• Ge rektorerna tid att vara pedagogiska ­ledare.  
• Ge skolor med störst behov mer resurser och tydliga krav.
• Tillåt enbart långsiktigt ägda skolor.

Så!

...ytterligare fyra förstelärare presenterar sig

Idag inleds presentationsrundan med Margaretha Malm Jönsson, lågstadielärare i Gudmuntorp som arbetat med de yngsta elevernas läs- och skrivinlärning i många år. Margaretha berättade att hon faktiskt var lärare för en av de andra förstelärarna i åk 1 en gång i tiden. Dessa erfarenheter är viktiga att ta vara på och sprida till mer nyblivna lärare. Margaretha beskrev i sin ansökan till förstelärare hur viktigt hon tycker det är att vi undervisar om och med olika strategier för läsförståelse och att vi åstadkommer ett kooperativt lärande. Alla skolor fick i våras exemplar av boken "En läsande klass" och material för att arbeta med texter på många olika sätt. Detta brinner Margeretha för att göra med sina elever och i samarbete med andra lärare i en lärgrupp. Spågumman, reportern, konstnären, detektiven och cowboyen påminner om olika sätt att jobba med texter av olika slag.

"Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren:
Läser om ordet.
Läser om meningen.
Läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang.
Funderar på om ordet liknar ett ord på svenska eller ett annat språk som läsaren redan kan.
Funderar på om ordet är sammansatt av flera ord.
Funderar på vad det är för sorts ord (substantiv, adjektiv, verb)
Användersina förkunskaper i ämnet.
Slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda."

Margaretha påminner om att avkodning inte är samma sak som läsförståelse och att vi behöver hjälpa eleverna bearbeta och förstå texter av olika slag i alla skolans ämnen, långt efter att de lämnat lågstadiet. Hon brinner också för ett mer verklighetsrelaterat kunskapssammanhang och knyter då gärna språkutveckling till undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena.Att barn lär sig hålla pennan i ett riktigt grepp är också viktigt för att de senare ska slippa lära om. Margaretha är stadigt förankrad i forskningen, bla Monica Reichenbergs teorier kring fäsförståelse, hon är också med sin erfarenhet en bank av kunskap om hur barn lär oc h hur undervisningen bör vara upplagd, detta hoppas vi ska få spridas till andra lärare på hennes skola och andra i kommunen. Vill du prata med detektiven, spågumman eller Margaretha, maila till margaretha.malm.jonsson@hoor.se

Nästa förstelärare är också en kvinna, (det kommer män också senare i veckan...) Nina Lissmark är också en lärare med lång erfarenhet, hon arbetar på Enebackeskolan åk 1-3 och när hon presenterar sig blir bilden tydlig av en lärare som brinner för undervisning, fred, rättvisa och engagemang. Hon lyfter upp att hon kanske inte alltid är odelat positiv utan ofta vänder och vrider på stenar, funderar bland annat på om det inte egentligen är ganska problematiskt att skolan är målstyrd när det är skolplikt. Hon har ett spännande projekt på sin skola, tillsammans med en kollega ska hon i år genomföra elevledda utvecklingssamtal - ett sätt att leva elevdemokrati och inflytande. I sin ansökan till förstelärare beskrev Nina att hon vill utveckla undervisningen tillsammans med kollegor, hon vill fortsätta arbeta för att eleverna ska nå mål och utöver detta få med sig bildning och handlingsberedskap för livet utanför skolan. Hon vill utveckla elevers ansvar och inflytande och hon är nyfiken på det flippade klassrummet, och många andra skolfrågor. Att vara lågstadielärare ställer stora krav på att man är allmänbildad, man måste vara insatt och uppdaterad i alla ämnen och områden och använda i undervisningen. Nina påminner också om att det ofta krävs ett mod för att våga hitta de nya fungerande vägarna, att det inte finns några universalmetoder som fungerar alltid och hon är inte rädd för att hoppa i med huvudet före. Nå Nina på nina.lissmark@hoor.se

 

 

Nu vill jag presentera två förstelärare som också är specialpedagoger/speciallärare. I vår kommun arbetar dessa yrkesgrupper mycket nära eleverna och övriga lärare med undervisning och frågor som hör till undervisning och bedömning, därför kan de också få tjänster som förstelärare, något som inte är självklart i kommuner med andra sätt att organisera arbetet.  Pia Witte är grundskollärare och speciallärare (svenska) och hon arbetar i en av kommunens mindre skolor, Gudmuntorps skola, där hon tillsammans med lärarna erbjuder eleverna en både stödjande och stimulerande lärmiljö. Pia berättar om sitt engagemang för de elever som har svårigheter i sitt skolarbete, hur hon genom att lära sig mer bara får nya frågor och blir mer nyfiken på hur hon ska kunna ge dem stöd och hjälpa dem lyckas. Pia har nyligen tagit fram ett kartläggningsmaterial i svenska och matematik. För Pia är det självklart att visa och förklara för eleverna hur man läser för att förstå och hon är liksom Margaretha både glad för och intresserad av att arbeta med läsförståelsestrategier i En läsande klass.  Pia ser matematik och svenska som olika språk, som det gäller att förstå sig på och behärska. Pia är och har länge varit väldigt engagerad i skolutvecklingsfrågor, både tillsammans med sin rektor Inger och i olika kommunövergripande arbetsgrupper, till exempel i nulägesbeskrivningen inför Skolutveckling 2016 och när vi gemensamt arbetat fram rutiner för arbetet med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hon är också väldigt insatt i olika slags kompenserande lärverktyg och får dem att fungera för eleverna  i vardagen. Du får kontakt med Pia på pia.witte@hoor.se

 

 



Jag utlovade två specialpedagoger, nu vill jag presentera Pernilla Bäckström, hon är grundskollärare och specialpedagog och arbetar på kommunens största enhet, Enebackeskolan åk  F-6. Tillsammans med några andra specialpedagoger, rektor Karin och många lärare arbetar hon där med att utveckla bra undervisning, lärande och stöd för över femhundrafemtio elever.
Pernilla har arbetat på flera av kommunens skolor sedan 1997 och hon tycker det är en spännande utmaning att bolla med de olika resurspersonerna för att ge varje elev vad de behöver i sitt lärande. Hon brinner för frågor om det som händer i klassrummet, för särskilt stöd, hon är väldigt kunnig inom våra styrdokument och tycker det är spännande med den senaste ändringen i skollagen som trycker på att eleverna ska få sitt stöd och sina utmaningar i klassrummet, ofta i nära samarbete med specialpedagogen. Tydliga rutiner är viktiga och Pernilla har varit med i arbetsgrupper och tagit fram våra rutiner, hon är också med i den centrala gruppen för vårt inkluderingsprogram Inkluderande lärmiljöer och hon leder kommunens specialpedagogiska utvecklingsresa som vi gör med SPSM. Där diskuterar vi hur undervisning och stöd ser ut på våra olika skolor, vilken roll specialpedagoger och speciallärare har och hur detta arbete kan stärkas tillsammans med övriga elevhälsan. Pernilla beskriver i sin ansökan till förstelärare att hon vill lyfta diskussioner med kollegor och tillsammans med lärarna öka sitt eget lärande om inkludering och undervisning för alla elever.  Maila Pernilla på pernilla.backstrom@hoor.se

 

Imorgon fortsätter Höörs kommuns förstelärare och lärgruppsledare att presentera sig här på utvecklingsbloggen. I höst arbetar vi med kollegialt lärande för alla medarbetare!

SOS i klassrummet 9

En sak som blev tydlig i Skolinspektionens kvalitetsgranskning Stöd och stimulans i klassrummet var att det fanns en osäkerhet hos lärarna när det gällde att ge eleverna inflytande över undervisningen. Detta är en viktig dimension av anpassning och många lärare upplevde det som en stor utmaning när det gäller att bjuda in eleverna till delaktighet och möjligheter att påverka undervisningens upplägg och innehåll.
En SO-lärare uttrycker att "han är rädd att det kan spåra ur" om eleverna själva skulle få delta i framtagandet av övningsuppgifter, även om han ser att det skulle kunna vara stimulerande för eleverna.
En elev berättar "Jag kan välja själv hur jag vill plugga, meningen är ju att jag ska lära mig, det är ju bra att det inte är bestämt hur utan jag kan själv bestämma."

Forskningen visar att elever som får vara med och påverka undervisningen till innehåll och form blir medskapare i undervisningen. De kan själva bidra med sina erfarenheter och behov för att undervisningen ska passa dem på bästa sätt. Det kan handla om till synes enkla förändringar. Kanske att redovisa muntligt istället för skriftligt, att arbeta två och två istället för ensam eller att skriva eller läsa om något som knyter an till den egna erfarenheten. Det kräver dock att läraren lyssnar och tillmäter elevens synpunkter betydelse. Skolan behöver ha såväl formella som mer informella kanaler för att kanalisera elevernas vilja till inflytande och delaktighet.

Häromdagen lyftes lärarnas roll för att elevernas resultat och motivation ska öka, men det är några personer till som är viktiga.
I granskningen står på ett ställe att fler skolor måste anta utmaningen att under rektors ledning, med stöd av huvudmannen tillsammans med lärarna bedriva ett aktivt förändringsarbete med fokus på lärarnas insatser på lektionerna. Forskningen visar att rektor har en central roll i att leda och driva på utvecklingsarbetet. Bland rektorerna i granskningen finns det genomgående den stor medvetenhet om betydelsen av att lärarna utvecklar sitt arbetssätt för att möta eleverna där de befinner sig. Att ändra arbetssätt kan dock medföra utmaningar. En rektor berättar "Man kommer överens om saker på skolan för att stödja elever, exempelvis hur man börjar en lektion. man skriver upp vad som ska göras. Men sen gör inte alla det i alla fall, fast man har varit med i att fatta det beslutet. "

Rektor Albus Dumbledore, Hogwarths

Skolinspektionen har i flertalet tidigare granskningar  kunnat konstatera hur stor roll rektor spelar för att öppna dörrar mellan klassrum och lärarlag och för att få igång kvalitetsarbetet. Rektorns utmaning ligger bland annat i att:

• Skapa ett synsätt där man fokuserar på hur undervisningen kan utvecklas. När en enskild elev har svårigheter i skolarbetet är det inte ovanligt att skolan lägger förklaringen hos eleven istället för att analysera skolans arbetssätt för att se hur verksamheten behöver förändras för att skapa förutsättningar för eleven att lyckas.
• Skapa ett öppet klimat där man utvärderar hur lärarens arbete påverkar elevens lärande.
• Skapa arenor och tid för kollegialt lärande.
• Hitta strategier/verktyg - testa - utvärdera och hitta nya vägar. Skolorna måste uppmärksamma och hitta strategier för att inom en och samma klass hantera denna dubbla utmaning. Det handlar om att anpassa undervisningen, att hitta former för ge stöd, utmaningar och stimulans och att utvärdera hur undervisningen påverkar eleverna.

När vi i höst lägger in nästa växel i skolutvecklingsarbetet i Höör sker detta med rektorers och förskolechefers gemensamma vilja att förbättra lärmiljöer, öka samarbetet och det kollegiala lärandet. De har gemensamt beslutat att kollegiala lärsamtal ska stå på agendan en tisdagseftermiddag i månaden  (skapat arena och tid), då ska lärgrupper av skiftande slag träffas och gemensamt utveckla våra verksamheter. Det gör att vi kan ha höga förväntningar på att skolutveckling sker som märks i klassrum och förskolerum.