Vi tänker tillsammans kring inkludering

Sedan ett år tillbaka har vi fokuserat på inkludering på ett särskilt sätt i Höör, två skolteam har varit på seminarier med skolteam från 11 andra kommuner i ifousprojektet Inkludering. Där har vi träffat forskare som beskrivit vad inkludering kan vara och vi har haft erfarenhetsutbyte kring goda exempel på inkludering, det vill säga att skapa lärmiljöer som gör det möjligt för alla elever i skolan att vara med på sina villkor och lära sig på bästa sätt.

På de två skolorna, Sätoftaskolan och nuvarande Enebackeskolan har detta lett till bland annat studiedagar kring inkludering och att man provar en del nya saker, och att det har kommit igång samtal kring vad inkludering är och vad man kan göra för att bli mer inkluderande i sin undervisning.

Nu var det hög tid att detta blev en angelägenhet för alla som arbetar i skolan, därför samlades alla lärare och en del annan skolpersonal på vårt Älvkullen under två förmiddagar i uppstartsveckan, den 13 och 15 augusti. I detta blogginlägg beskrivs en del av det som togs upp under tisdagen.

Tisdagsförmiddagen inleddes av vår barn- och utbildningschef Martin Persson som delade med sig av sina tankar kring skolans uppdrag och inkludering. Han hade analyserat våra resultat och tänkte högt kring hur vi kompenserar våra elevers olika förutsättningar (socialt, ekonomiskt och utifrån kunskaper och förmågor). Detta måste vi utveckla, som det ser ut nu lyckas eleverna vars föräldrar saknar utbildning efter gymnasienivån oacceptabelt mycket sämre än de vars föräldrar har en längre utbildning. Det är också för stor skillnad mellan flickors och pojkars betyg. Martin berättade om och presenterade kommunens första fyra förstelärare som får ett särskilt utvecklingsansvar för undervisningen på kommunens skolor. De är Cecilia Mattsson Jagenheim (Ringsjöskolan), Jessica Gayen (Enebackeskolan), Catarina Håkansson (Sätoftaskolan) och Christel Jansson (Sätoftaskolan).

Politikerna Maria Boström Lambren och Björn Andreasson talade kort om sina tankar inför läsåret och kring inkludering.

Christel Jansson som är koordinator för inkluderingsprojektet (och förstelärare i matematik och inkludering) tog sedan med deltagarna på en tankeresa som började med att "definiera" inkludering, fortsatte med att berätta om ifousprojektet och sina förväntningar på vad som kommer att hända i Höör de närmaste åren.
Uppdraget att utveckla en inkluderande skola hittar man i det väldigt grundläggande, i principen om demokrati. Skolan är en del av samhället, och måste därför vara demokratisk, både till form och innehåll.

”Vitsen med en skola för alla är just att den tillåter olikheter och rymmer mångfald. En demokrati bygger på olikheter, på en respekt och glädje över att det finns olikheter, medan en diktatur inte tål olikheter. Kärnan i en demokrati är att man tillvaratar olikheterna och mångfalden.”    
(Ruth Bauth, rektor i Malmö)

En stor utmaning i dagens samhälle är att möta och ta tillvara olikheter i alla sammanhang. Barnkonventionen och Salamancadeklarationen slår fast att alla elever bör undervisas tillsammans, eftersom alla mår bäst i en gemenskap med andra. Olikheter människor emellan bör betraktas mer som en tillgång för det gemensammas bästa än som orsaker till problem och svårigheter.

I Skollagen och läroplanen står det att undervisningen ska anpassas för varje elevs förutsättningar och behov.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (Skollagen 1 kap 4§) 

En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Lgr11)

Ibland talar man om två olika förståelseperspektiv. Kategoriskt perspektiv på elevers svårigheter innebär att man talar om elever med svårigheter. Eleven bär på svårigheter, är avvikande från det normala, och hanteras med särskild behandling, ofta specialundervisning. Relationellt perspektiv står för ett bredare synsätt på elevers svårigheter. Man talar om elever i svårigheter just för att det är situationen eller bristen på sätt att bemöta olikheten som ger svårigheterna.

I en skola för alla måste alla vara beredda att möta alla

Att arbeta med inkludering som mål och uppdrag kräver att alla är engagerade i arbetet. Utifrån styrdokument och forskning har vi i Höör bestämt oss för att anta denna utmaning.

Lite om ifousprojektet
Under ett år har ett projekt varit igång. Började med två skolteam och ett centralt team. Vilka är med där?
Rektorer Anna Sjöbeck, Karin Birger och Inger Sjögren
Lärare Eva Persson, Cecilia Nilsson-Ekström, Jessica Gayen, Camilla Olsson från åk 1-3
Mia Johansson,  Anki Venant åk 4-6
Eva Grubbström 4-6, även specialpedagog.
Specialpedagoger Pernilla Bäckström, Gunnel Österling-Svensson och Christel Jansson.
Lärare 7-9 Jörgen Stenbeck, Lotta Lindberg, Linda Ander (arbetar också inom särskolan)
Centralt talpedagog/specialpedagog Kerstin Dahlberg-Johansson, skolpsykolog Lilian Anjefelt, kurator Kerstin Alves och Martin Persson, barn- och utbildningschef.
                     
Vad har hänt och vad är på gång?
IFOUS-Seminarier Landskrona, Täby, Linköping där vi har träffat andra skolteam, forskare och stödmyndigheter som SPSM, lyssnat på föreläsningar, arbetat med diskussioner och fått olika läxor. Vi har försökt kartlägga hur inkluderande våra skolmiljöer är och hitta just våra utmaningar. Under hösten kommer det att ske erfarenhetsutbyten där skolorna ska besöka varandra och vara varandras ”kritiska vänner”, hjälpa till att se det som är bra och vad som behöver förändras.
Läs mer i ett nyhetsbrev här.
Vi kommer utifrån det att fortsätta, konkret i Höör kommer det att innebära olika saker på de olika skolorna eftersom vi har olika utmaningar kring inkludering. Det viktigaste är att samtal om vad som är inkluderande lärmiljöer och hur vi ska utveckla dem kommer igång på alla skolor, mellan alla lärare.

För att komma igång med detta måste var och en, själv och tillsammans med andra besvara och bli utmanad av frågan:

Vad är inkludering för dig?
 Ibland begränsas inkluderingsfrågor till att gälla elever med annan bakgrund, ett annat modersmål, elever med diagnoser eller svårigheter. Anna har gjort en bild som hon visade på en fortbildningsdag på Sätoftaskolan. Den visar vilka som är "alla elever"… som ska vara inkluderade.

 

Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska värden tydliggöras. Om inte möjlighet till möten ges så utvecklas ingen förståelse för olikheter. (Därför inkludering, SPSM 2008)
  Vi fick lyssna på några röster från personer från skolteamen, som pratade kring följande frågor (som är utmärkta att använda även vid tex en pedagogisk konferens på skolan)

·         Vad betyder inkludering för dig?

·         Vilka elever är det svårast att inkludera/möta?

·         Vad finns det för goda exempel på inkludering i era lärmiljöer?

·         Vad skulle vi behöva utveckla? Utmaningar?

Det finns en risk att projekt kring inkludering bara blir fina ord, policys och stannar vid diskussioner. Så får det inte bli. Vad konkret kan man göra för att utveckla sin undervisning?

John Hattie kommer i sin forskning (Visible learning 2009) frm till ett antal framgångsfaktorer att bygga på:

1.      Elevernas kännedom om uppsatta mål
Effektstorlek 1,44 (nr 1) handlar om att eleverna förstår målen och vet var de befinner sig i förhållande till dem.
2.      Resultatåterkoppling till eleven
Feedback till elever ska ske på uppgiftsnivå, processnivå och på metakognitiv nivå. Undvik personlig feedback/tomt beröm.
Återkoppling från undervisningen/eleven till läraren styr den vidare undervisningen.
3.      Lärarens pedagogiska förmåga
- Uppmuntrar, uppskattar, förstärker
- Bygger goda relationer
- Ger anpassat stöd för utveckling
- Skapar trygghet och regler för arbetsro och konsekvenser
- Handlar hellre före än efter
- Lösningsfokuserad
- Inser att engagemang är avgörande
- Förmåga att klara av störningar utan att lärmiljön bryter samman
4.      Studiero i klassrummet
5.      Stöd och uppmuntran från hemmet
6.      Analysera undervisningen tillsammans med kollegor

Är det inte detta vi redan gör då? Jo, absolut. Med 120 lärare i rummet, var och en har i genomsnitt 10 års erfarenhet, ett läsår har 35 veckors effektiv undervisningstid (dragit av lov och annan ledighet), ett enkelt räkneexempel ger att vi i rummet hade ca 1 050 000 timmars erfarenhet just då! Om vi hade kunnat samla allt detta i en gigantisk mixer eller shaker och blandat allas erfarenheter av undervisning och frågor och frustration kring hur man ska anpassa och lägga upp undervisning, så har vi erfarenheter och kunskap så det räcker många gånger om. Frågan är hur vi ska kunna dela det med varandra. Det handlar om att ha fokus på just lösningar, undervisning, stöd och stimulans till alla elever när vi pratar, och inte fokus på individuella svårigheter och problem.

Christel avslutade förmiddagen med att berätta om olika konkreta sätt att göra undervisning och bedömning mer formativ och hur man som lärare kan få syn på elevernas kunskaper för att kunna anpassa undervisningen så att den passar ännu bättre till elevernas faktiska behov.

Du ser lite böcker i bilden ovan som rekommenderas om du vill läsa mer. Det har även kommit en bok av Dylan Wiliam som heter "Att följa lärande", där han beskriver många spännande saker man kan göra.
En lärare sa till mig efter tisdagsförmiddagen:
- De där sakerna du tog upp, det verkar ju ganska enkelt, det skulle jag kunna prova!

Avslutningsvis berättade Christel om arbetet med åtgärdsprogram och pedagogisk utredning. Vi har arbetat i en arbetsgrupp i kommunen under våren med att ta fram en ny handlingsplan, men eftersom Jan Björklund nu talar om att drastiskt förändra kraven kring dokumentation och åtgärdsprogram, kommer vi att avvakta detta och sedan gå ut med förändrade rutiner. To be continued...

Sammanfattningsvis hade vi en bra förmiddag tillsammans, vi tänkte tillsammans om vad inkludering är. Vad det kan bli kommer framtiden att utvisa...!