På Gudmuntorps skola, Sätoftaskolan, Ringsjöskolan, Vuxenutbildningen och Introduktionsprogrammet och Tjörnarps skola ska nya och tidigare lärgrupper träffas för att lära tillsammans, utveckla och utmana vår undervisning och vårt sätt att vara lärare. På Enebackeskolan har man varit i gång med Mattelyftet i några veckor, så där är man redan i full gång.
Som tidigare beskrivits här på utvecklingsbloggen så står 18 förstelärare och några andra lärgruppsledare i startgroparna för att tillsammans med sina lärgrupper synliggöra uppdrag, undervisning och resultat.
Formen för vår utvecklingsresa har vi valt med forskning i ryggen.
Jag lånar ett stycke från en artikel på Skolverkets sida:
Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”.
När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Att diskutera och arbeta tillsammans är på många skolor självklart redan i dag. Det som forskningen nu presenterar är vikten av långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samtalet.
Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. En nyckelfråga är att stimulera lärare och rektorer att systematiskt vidareutveckla former för professionsutveckling baserad på forskning och beprövad erfarenhet lokalt på skolorna. Något som också måste byggas in i organisationen. För att åstadkomma detta måste det skapas en miljö på skolorna där lärarna kan prata om sin undervisning, känna sig trygga att lära och lära om, samt vara öppna för att ge och ta emot.
Det brittiska institutet EPPI, som av många betraktas som världsledande när det gäller systematiska översikter på utbildningsområdet, har undersökt om individuell eller kollegial kontinuerlig fortbildning ger mest effekt. De kom fram till att kollegial fortbildning påverkar lärare och elever men det finns väldigt lite bevis för att individuell fortbildning gör det.
Kompetensutveckling ska vara centralt understödd, systematisk och helst innehålla inslag av extern expertis. John Hatties forskarkollega Helen Timperley med flera har i en metastudie identifierat ett antal faktorer som är viktiga för att en fortbildning ska påverka elevernas resultat:- fortbildningen varar en längre tid
- medverkan av extern expertis ger bättre resultat
- fortbildningen har stöd av skolledning och det finns tillgång till expertis och tid för att processa ny information
- betydelsen av att lärarna blir engagerade i läroprocessen så att deras inlärning blir djup
- lärarna blir utmanade i sina tidigare föreställningar om undervisning
- lärarna får möjligheter att diskutera.
Skolchefer, politiker, rektorer, förskolechefer och utvecklingsstrateg i Höörs kommun har gemensamt arbetat fram en planering för detta långsiktiga arbete. En gång i månaden, på tisdagseftermiddagar är helig tid avsatt för möten i lärgrupperna för kollegiala samtal ledda av samtalsledare.
Det är inte bara lärare i grundskolan som ska omfattas av detta kollegiala lärande. Successivt ska lärgrupperna spridas till alla skolans och förskolans professioner, förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter, elevhälsan, lärare i förskoleklass, modersmålslärarna, det är också viktigt för oss att alla yrkeskategorier i förskola och skola kan bli samtalsledare. Detta ska vi hitta hållbara former för.
Under våren 2014 arbetade en arbetsgrupp med att utifrån senare års skolutvecklingsaktiviteter och temperaturmätningar i alla verksamheter ta fram en nulägesanalys och förslag till utvecklingsarbete. Under de kommande två åren kommer vi att i projektform (Skolutveckling 2016) hitta formerna för "en miljö på skolorna där lärarna kan prata om sin undervisning, känna sig trygga att lära och lära om, samt vara öppna för att ge och ta emot". Forskningen säger att detta är en viktig framgångsfaktor så nu gör vi det! Projektet kommer bland annat att omfatta utbildning i samtals- och processledning för dem som har denna uppgift i lärgrupperna.
Några grupper ska träffas på andra tider och i lite andra former, olika verksamheter har olika förutsättningar som styr. I förskoleklass och fritidshemmen är ett viktigt utvecklingsarbete igång. Fritidshemmen arbetar kollegialt med att erövra sina nya allmänna råd och lärare i förskoleklasserna på alla skolor arbetar med pedagogisk planering för "året i förskoleklassen". Specialpedagogerna och speciallärarna är ute och gör sin utvecklingsresa som påbörjades under våren.
I förskolan kommer lärgrupper att ledas av pedagogisk handledare/pedagogista Petra Green och detta arbete kommer att starta efter jul. Några lärgrupper är tvärprofessionella och ska ha lärare från olika verksamheter och enheter, ett exempel på detta är förskolorna och förskoleklassen och de ska arbeta med den viktiga övergången mellan de olika skolsystemen, läroplanerna och uppdragen, och vi planerar en del andra lärgrupper. Även fristående skolor och förskolor i kommunen har fått erbjudande att vara med i någon form i detta stora lärandekalas!
Efterhand kommer vi att bjuda på berättelser, reportage och sprida en del av det vi kommer fram till här på bloggen, så häng med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att lämna din kommentar.