Förbättra resultat och kvalitet i ett skolsystem

Trots datumet 1 april ovan - var det här troligtvis inget man så gärna skämtade om på personalrummet 1941 heller...

Vårt projekt Skola2011 ska nu avslutas och utvärderas. Vi kommer att lägga ut mer material på denna blogg om än i mindre takt än tidigare.


Höörs kvalitet- och utvecklingsprogram
Arbetet på förvaltningsnivå med att ta fram och besluta om ett kvalitet- och utveckllingsprogram för BUN i Höör är klart. Läs mer om programmet på kommunens officiella hemsida. En årsklocka för mätning av våra fokusområden utifrån programmet samt en redovisningsmall för skolornas systematiska kvalitetsarbete ska tas fram. Detta blir skolornas dokumentation över deras systematiska kvalitetsarbete. Fokusområdena är kunskaper och färdigheter, trygghet samt studie- och arbetsro. För förskolorna prioriteras ett ökat fokus på lärande. Skolornas resultat ska redovisas och sammanfattas med förslag på utveckling och förbättring. Resultat över elevernas kunskapsutveckling hämtas bl.a. från InfoMentor där lärarna dokumenterar elevernas kunskapsutveckling (IUP, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram) samt framöver betyg. Utöver dessa resultat ska även nationella prov och lokala screening-tester (läsförståelse etc.) redovisas. Huvudman och ansvariga politiker kommer att genomföra planerade internkontroller på skolor och förskolor. Skolornas samlade rapporter och internkontroller ger ett aggregerat resultat för analys på förvaltningsnivå.

BUS nästa projekt i Höörs skolor och förskolor - vad menas med det?
Ett verktyg för att förbättra resultaten är att kartlägga rutiner och aktiviteter i s.k. processkartor. Inom BUN har vi gjort sådana processkartor för att "fotografera" våra arbetsflöden och se var våra "tidstjuvar" och "energiläckage" sitter. Det skapar tydlighet, struktur, delaktighet och möjlighet till påverkan. Det är vår tro att fokusera på processerna för att i slutändan skapa ett bättre resultat och arbetsmiljö. För närvarande har vi kartlagt följande processer: planering, undervisning, identifiering av elever i behov av särskilt stöd, utvecklilngssamtal och några till. Projektet kallas BUS - Barn och Utbildningssektorn Stärks. För detta är hälsovetaren Kristina Dellholm projektledare. Det är ett samarbete med Bromölla kommun där de genomför projektet BÄST - Bromölla Är SystemTänkare och projekten har fått medel från ESF.


Saker som vi försöker fundera på är hur nedanstående framgångsfaktorer tas med i vårt framtida arbete och integreras i våra processer.


Hattie lyfter fram sex kännetecknen på ett framgångsrikt lärande:
1. Den enskilde läraren har en avgörande betydelse för elevers prestationer.
2. Läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslomässigt engagemang i sin undervisning.
3. Läraren intresserar sig för vad enskilda elever tänker och förstår, och arbetar löpande ge varje elev feedback på lämplig nivå. Läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar.
4. Läraren är medveten om avsikten med undervisningen och vilka de konkreta målen är. Läraren lägger upp sin undervisning utifrån frågan "vad händer i nästa steg?" i syfte att minska avståndet mellan elevernas rådande kunskapsnivå och de målsättningar som finns.
5. Läraren situationsanpassar undervisningen och erbjuder eleverna en bred repertoar av metoder för att nå kunskap (experiment, innötning, återberätta för klassen, problemlösning etc). Det centrala är att läraren synliggör för eleven vad avsikten med övningen är och vilka kriterierna för måluppfyllelse är.
6. Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt.


Hur förbättrar man resultaten i ett utbildningssystem?
I december 2010 publicerade det internationella konsultföretaget McKinsey och Company en studie av de utbildningssystem som förbättrat sig mest i internationella jämförelser under de senaste 20–30 åren. Rapporten tar upp hur man ska bära sig åt för att ta sitt land från den nivå där det befinner sig idag, till toppen. I studien dras sju huvudsakliga slutsatser: Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt. http://www.mckinseyonsociety.com/downloads/reports/Education/Worlds_School_Systems_Final.pdf

1. Ett skolsystem kan uppnå betydande förbättringar oberoende av startpunkt Förändringar kan uppnås inom sex år eller ännu fortare, de kan genomföras oavsett vilken nivå skolsystemet startar från och oavsett kulturella och ekonomiska förutsättningar.

2. Viktigt att ha fokus på hur undervisningen genomförs I de system som förbättrat sig mest har majoriteten av åtgärder som genomförts tagit sikte på hur undervisningen genomförs. Det har inte varit lika stort fokus på mer resurser eller förändring av strukturer, till exempel ändrad läsårsindelning, centralisering eller decentralisering av ansvar.

3. Varje steg på resan från "svag" till "förträfflig" hänger ihop med ett begränsat antal reformverktyg Länder som tagit sig från en nivå till nästa har använt sig av ett begränsat antal gemensamma reformverktyg. Till exempel har länder som tagit sig från "acceptabel" till "bra" fokuserat på internationella och nationella jämförelser, på skolsystemets organisation och finansiering och på undervisningsmetoder. De länder som tagit sig från "bra" till "mycket bra" har fokuserat på att utveckla läraryrket och skapa tydliga karriärvägar.

4. Sex åtgärder förekommer i alla utvecklingsstadier Sex åtgärder kommer igen på alla stadier i utvecklingen för de system som förbättras mest:
• Utveckling av pedagogiska kunskaper hos lärare och ledarförmåga hos rektorer.
• Utvärdering av elevers prestationer
• Systematisk informationssamling
• Fastställande av utbildningspolicys och lagar
• Förändring av läroplaner
• Väl avvägt ersättnings- och belöningssystem för lärare och rektorer.

5. Ju bättre ett skolsystem blir, desto mer drivs ytterligare förbättring av ökat självbestämmande för enskilda skolor För skolsystem som befinner sig på svag nivå verkar centralisering och standardisering vara ett effektivt sätt att förbättra sig. För skolsystem som uppnått nivån bra verkar centralisering snarast ha motsatt effekt. Där är ökat självbestämmande för enskilda skolor en framgångsfaktor.

6. Ledare i skolsystemen utnyttjar förändringar i omvärlden för att initiera reformer I alla system som studerats har förändringarna föregåtts antingen av en socioekonomisk kris, publicering av en rapport med hög trovärdighet som kritiserar utbildningssystemets resultat eller förändring i ledarskap.

7. Kontinuitet i ledningen av skolsystem är mycket viktigt Ledarskapet är viktigt inte bara för att sätta igång ett reformarbete, utan också för att hålla det levande över tid. Slutsatsen är att långsiktighet och stabilitet i spelreglerna för skolsystemet är avgörande för att uppnå stora förbättringar.
Hämtat från SKL som översatt texten från McKinsey-rapporten



Edwards Deming – Förbättringshjulet eller Demingscykel
Deming är upphovsman till förbättrings- eller Demingcykeln. Demings fjorton punkter är Edwards Demings egen sammanfattning av de av honom själv utarbetade principerna för ett kontinuerligt och långsiktigt arbete för förbättrad kvalitet och ökad produktivitet (industri/näringslivet)
Här är punkterna kortfattat återgivna på svenska:
1. Skapa ett klimat för långsiktiga beslut och ständig förbättring.
2. Övergå till det nya kvalitetstänkandet.
3. Sluta försöka kontrollera in kvalitet.
4. Minska antalet leverantörer och värdera dem inte enbart efter pris.
5. Förbättra ständigt varje process.
6. Ge alla möjlighet att utvecklas i sitt arbete.
7. Betona ledarskap.
8. Fördriv rädslan.
9. Riv ner barriärerna mellan avdelningarna.
10. Sluta med slogans. Vidta åtgärder istället.
11. Avskaffa ackord.
12. Ta bort hindren för yrkesstolthet.
13. Uppmuntra till utbildning och vidareutveckling.
14. Vidta åtgärder för att få igång förändringsprocessen.
Hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Edwards_Deming


Läs gärna mer om vad som bör prägla framgångsrik matematikundervisning i klassrummet på Anki och Christels matteblogg. Christel har gjort ett inlägg efter att ha läst "Mathematics inside the blackbox" av Jeremy Hodgen och Dylan Wiliam. Flera av de didaktiska tipsen är applikerbara för alla andra skolämnen också. http://www.matteutvecklingihoor.blogspot.com/2011/11/matte-i-den-svarta-ladan-arets-basta-38.html

Dokumenten kommer från Höörs skolmuseum

På tal om Skolöverstyrelsen (bilderna) så finns en bloggsida med just det namnet. Läs gärna Christian Lundahls inlägg i debatten om betygshysteri och betygsinflation.

Till våra "iPad-i-skolan" entreprenörer

Kom ihåg att på vår Ipad-sida "Appoteket" finner ni både länktips samt handledning i att skapa AppleId (konton) m.m Denna sida uppdateras så fort vi får tips om bra sidor, applikationer eller annat som hör till iPad i undervisningen. På länklistan har vi lagt in Annelies appar samt Pappas appar. På sidan Pappas appar finner ni även tips på hur ni ställer in begränsningar i iPaden så att barn/elever inte kan öppna mejl, webbläsare, köpa, installera eller radera appar m.m.

Här finns hjälp att ställa in iCloud-tjänsten och hämta hem ios5 till din iPad.

Vad är en skola på vetenskaplig grund?

Skåne drar nu igång landets första regionala samverkansorganisation kring en skola på vetenskaplig grund. Nästan samtliga av Skånes kommuner ingår i denna grupp. Huvudsyftet är att gifta ihop högskolorna med den kommunala skolvardagen.

– "Det handlar om en utveckling av professionen", säger Birgitta Henecke, nytillträdd vetenskaplig ledare.

Artikeln är hämtad från Läranas nyheter. Läs hela artikeln här.

Det står i den nya skollagen att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund är kanske lättare att enas om innebörden i, men vad är då beprövad erfarenhet? Räcker det med att jag vid ett par tillfällen provat en ny undervisningsmetod och dragit vissa slutsatser av det, eller behövs det kommuniceras och i viss mån dokumenteras? Men även vad som krävs för att veta att utbildningsverksamheten vilar på vetenskaplig grund behöver definieras. Svaren på dessa frågor och hur huvudmannen ska göra praktik av skollagens intentioner är utmaningen för den regionala utvecklingsgrupp. I styrgruppen för denna samverkansorganisation finns bl.a. vår egen barn- och utbildningschef, Martin Persson.

Läs mer om projektet på Kommunförbundets hemsida.

Läs gärna Tomas Kroksmarks tankar och praktiska exempel på vad en skola på vetenskaplig grund kan vara. Han bedriver bl.a. Akademin för skolnära forskning och utveckling, Kunskapsepidemin, Modellskolan samt ett EU-projekt (3O=Omnia Omnes Omnibus = Allt till Alla Överallt), vars syfte är kollektiv kompetensutveckling av lärare.

Citat ur Tomas artikel - En Modellskola på vetenskaplig grund
"Det första universitetet med forskning grundades så sent som år 1812 i Berlin. Det var Willhelm von Humbolt som introducerade forskning i kombination med undervisning. Det är alltså hit som vi måste vända oss för att hitta något som förtjänar bestämningen forskning. För oss som är intresserade av en skola och ett utbildningssystem på vetenskaplig grund är det nödvändigt att ta vår utgångspunkt i vad som inträffade i Berlin 1812. Det är först därefter som vi kan finna kunskap om skolan – undervisning, lärande, kunskap, ledarskap, bedöm-ning, etc – som vilar på vetenskaplig grund."

Mer nyfiken om Tomas forskning? Tomas Kroksmarks hemsida.
Läs Kroksmark rapport: "stretschadhet" om att satsa på en-till-en, d.v.s en dator per elev. Kan den syntes av reell och digital verklighet som uppstår i En-till-En lärandet öka elevers lärande? Då krävs förmodligen förändrade undervisningsmetoder och attityd till hur vi ser på att lärande går till.

Citat ur Tomas Kroksmarks slutsats i sin studie av En-till-En är bildandet av en "didaktisk stretschadhet"

..."Resultaten visar att omfattande förändringar sker med lärarkompetensen då En-till-En införs i skolan. Främst sker en förskjutningar mellan en analog och en digital livsvärld som jag här har valt att kalla didaktisk stretchadhet. Den innebär att lärare utgår från erfarenheter av undervisning och lärande i den analoga livsvärlden som de oftast oreflekterat tar med sig in i den digitala livsvärlden. Också det omvända förhållande är observerat i studien. Det får som konsekvens att lärarna löser undervisnings- och lärandeproblem på villkor som inte alltid fungerar. Till detta kan adderas att teorier som rör lärande och En-till-En i allt väsentligt utgår ifrån piagetanska modellsystem (t.ex. Kolb och Bloom) som fungerar i analoga miljöer men som inte förfogar över möjligheten att stretchas in i och över till digitaliserade kunskapssammanhang. Av det skälet bör nya teorier utvecklas som svarar mot de krav som En-till-En ställer."...

Tomas nämner även Ruben R. Puenteduras modeller för "kvalitetssäkra" utvecklingen av en effektiv En-till-En satsning i skolan. Om Puenteduras modeller kan du läsa i vår tidigare blogg här.´

Effektiva skolor = höga betyg eller betygsinflation? (Nossebro)
Läs även från Kroksmarks blogg om hur viktigt det är att ifrågasätta resultat och kvalitetssäkra framgångar. Det senaste vi följt i media och från Skolverket har varit att elever fått högre slutbetyg jämfört med vad de presterade på de nationella proven. Avvikelser på uppemot 80% väcker misstankar om betygsfusk.

Datorer och ny teknik i skolan - Ruben R. Puentedura om 1-1 satsning

Mina anteckningar efter Rubens föreläsning, 23 november 2011, Latinskolan i Malmö, på inbjudan av Atea.

Under de senaste femtio åren har forskare såsom Doug Engelbart och Seymour Papert identifierat och påvisat en anmärkningsvärd potential i att använda datorn som ett redskap för att öka männis­kans intellekt och kognitiva förmåga. Genom att ge varje elev var sin dator eller surfplatta är det idag möjligt att förverkliga denna vision inom allt slags lärande. Som alltid när förändringar införs är det viktigt att följa upp och mäta effekten av de nya arbetssätten. Puentedura har utarbetat modeller och ramverk för att mäta effekten av hur väl IKT[1] är integrerat i utbildningen.

Puenteduras modeller och ramverk för att integrera IKT i undervisningen

Puentedura använder modellerna SAMR[2] och TPCK[3]. De används när en skola ska självskatta sig och förstå på vilken IT-pedagogisk utvecklingsnivå den befinner sig på. Fyra viktiga faktorer måste samverka för att uppfylla modern didaktik. Det är Teknik, Pedagogik, Innehåll och Kunskap. För att konkretisera vad varje nivå innebär använder Puentedura metaforer, modeller och flöden. Dessa hjälper också till för att framhäva de nya pedagogiska hjälpmedlens unika egenskaper. Avslutningsvis berättar han hur vi kan omsätta dessa ramverk i den dagliga undervisningen, samt hur de kan användas som praktiska verktyg i skolan och integreras i kursplanen för olika årskurser.

Dagens informationsflöde tvingar oss att bearbeta inte bara mycket information utan helst endast den relevanta och senaste. Det kommer att tvinga oss till att skapa nya strukturerade men likväl flexibla arbetssätt och kanaler till rätt informationsflöden. Det tvingar oss även att inse att dokument och information snabbt förändras eller revideras och att vi måste förhålla oss lika snabbt till förändringen.

När IKT används i den dagliga undervisningen ökar förutsättningarna att få tillgång till djupare kunskap och effektivare flöden. Det gigantiska utbudet av information och forskning som finns tillgängligt samt möjlighet till kommunikation och återkoppling skapar snabbt ny kunskap, vilket i sin tur leder till nya problemformuleringar och ny forskning.
Hans Roslings statistikinstrument "Gapminder" är ett lysande exempel på hur samlad information/statistik tillgängliggörs och kan följas upp eller användas för ny forskning. Följ honom för övrigt på Twitter...http://twitter.com/#!/HansRosling

[1] Informations- och kommunmikationsteknik

[2] Substitution, Augmentation, Modification & Redefinition

[3] Technology, Pedagogy, Content & Knowledge

 

Ruben visar hur teknikstödet hjälper oss att fokusera och använda IT-verktyg för att möjliggöra specifika funktioner.

Exempel på Flow - arbetsflöde för att lösa en uppgift

Vi utgår från en surfplatta där diktering, anteckningar och foton görs under en lektion. Appar med fetstil.

Dragon dictation - diktering http://itunes.apple.com/se/app/dragon-dictation/id341446764?mt=8
iA Writer enkelt skrivande av text http://itunes.apple.com/us/app/ia-writer/id392502056?mt=8

PS Express för bildredigering av de tagna fotona http://itunes.apple.com/us/app/adobe-photoshop-express/id331975235?mt=8

Pages för formatering och redigering av texten http://www.apple.com/se/ipad/from-the-app-store/apps-by-apple/pages.html

KeyNotes för slutpresentation av text och bilder http://itunes.apple.com/se/app/keynote/id361285480?mt=8
Lägg ut på nätet för spridning och återkoppling

Modellen SAMR - visar på vilken kvalitetsnivå IKT är integrerad i verksamheten?

Vi utgår från ett exempel där traditionell klassrumsmetodik utmanas och slutligen totalt förändras med användandet av ny teknik, kunskap, innehåll och pedagogik samt där eleverna har tillgång till varsin dator/surfplatta.

Undervisningssituationen utgår i nuläget från lärarens och textböckernas fråga – svar metodik, eleverna diskuterar lösningar med varandra och redovisar sina svar på papper eller muntligt. Därtill någon enstaka personlig reflektion samt kamrat- och lärarbedömning.

Min översättning

Förbättringsfasen

Substitution - Ersättning

Papper och penna ersätts rakt av med skärm och tangentbord. Varje elev skapar en ny text genom att skriva av från olika böcker, för att slutligen skriva ut sin text.

Augmentation - Förbättring

Som ovan men nu använder eleverna rättstavnings- och ordprediktionsprogram samt internet utan någon större källkritisk förmåga, klassrumspedagogiken är i stort densamma.

Omvandlingsfasen

Modifiering - Utveckling

Eleverna söker information och fakta från nätet med källkritisk förmåga. De stryker under eller kopierar fraser och begrepp de inte förstår i texterna och sociala forum används för att söka samarbetspartners. Genom att förklara mina tankar och förståelse av ett fenomen för andra lär eleven sig själv att bedöma och sätta ord på sina kunskaper. Under lektionen avsätts tid för att hela gruppen tillsammans med läraren ger sin återkoppling på problem, och begrepp samt komma fram till nya frågeformuleringar, sammanställningar och lösningar. Resultatet är ökad funktionalitet och kommunikation, reflektion och återkoppling, med förbättrad faktatillgång, kunskapsdjup och kvalitet som resultat.

Redefinition - Förändring

Undervisningen leder till skapandet och användandet av nya digitala verktyg och forum med kontakter i näringsliv och forskning – kollaborativ kunskapsutveckling. Arbetssätt och kunskapsutbyte och återkoppling som tidigare inte varit möjligt att delge varandra blir möjligt. Källor och kunskap tillgängliggörs digitalt via nätet (Gapminder, Wikis, MIT etc.). Nya slutsatser och problemformuleringar diskuteras i forumen såsom Twitter, blogg, Facebook eller Skype.  

Enkla exempel enligt SAMR modellen

S Dator/surfplatta ersätter bok och anteckningspapper
A Anteckningar och läsning kan förbättras med presentations- och redigeringsfunktioner 

M Dela anteckningar, samla bildmaterial, omformulera meningar, återanvänd, utveckla och presentera

R Omdefinition och användning av nya arbetssätt/flöden, begrepp och kunskaper som delas på nätet i olika forum som tidigare inte varit möjliga

S Kartbok i dator

A Googleearth på Smartboard/pc – skapar frågor såsom varför bygga pyramider i öknen i Egypten?

M Google sketchup pyramid diskutera hur de byggdes, hållfasthet, hemliga gångar etc.

R Teoretiska hållbarhets/simuleringar i datorer

Kontaktinformation till Ruben R Puentedura

http://hippasus.com/rrpweblog/

rubenrp@hippasus.comx

@rubenrp

Cilla Johansson har i sin blogg också skrivit några rader om Puentedura: http://cillajohansson.se/?p=533

Lyssna gärna på Fredrik Härén på Youtube från "Kunskapens dag" mycket ironi och skratt samt en nypa sanning med viss modifikation - 17 miljoner forskare idag - vad händer när de kopplar ihop sig? Ideexplosioner!

Ett annat resultat av världssamarbete är uttalslexikonet Forvo som finns på http://sv.forvo.com/

Dropbox för filöverföring mellan PC och iPad

Jag kom över en alldeles utmärkt manual för att komma igång med Dropbox från sajten http://webbit.se/ . Klicka här för att hämta manualen. För den oinvigde används dropbox för att lagra filer på en server på nätet och för att därefter kunna dela med sig av filen till andra eller kopiera ner den till en annan enhet. I vårt fall vill vi ofta kunna lägga över ett dokument i vår iPad från en PC eller tvärtom - flytta en fil från vår iPad till en PC.

Fler läsvärda artiklar från idg som förklarar Dropbox funktioner.

Programmet måste installeras på både din iPad och din PC.

För att hämta programmet Dropbox för PC klickar du här.
Dropbox för din iPad hittar du i Appstore i din "padda".

Återblickar från året 1

Den 8 mars träffades alla (många) lärare från Höör för att tänka tillsammans kring kunskapssyn, vad som påverkar elevernas lärande och den nya läroplanen. Christel berättade om sin jullovsläsning och delade med sig av sina tankar kring det som verkligen är viktigt om eleverna ska lära sig och nå goda resultat. När jag nu lärt mig hur jag ska lägga ut Powerpointpresentationer på bloggen så kommer den jag visade i mars. Klicka här!

Problem

Facebook, en källa till inspiration...