Klunk 2 från Skolinspektionen - rektorer, spänn öronen!

I fredags i förra veckan presenterade Skolinspektionen sina sammanfattande kommentarer utifrån fem års tillsyn av skolor. De konstaterar att det görs ett riktigt bra jobb på många håll men de pekar på tre viktiga områden där många kommuner brister. Igår skrev jag om huvudmannens viktiga ansvar för att fånga upp signaler om hur det går i verksamheterna och tillsammans med politikerna styra mot bättre och bättre.
Rektorerna har fått en egen del i rapporten Från huvudmannen till klassrummet, de är viktiga ledare för alla lärare och annan personal i skolorna.

Direkt från huvudrapporten:

Skolinspektionen vet genom såväl forskning som egna granskningar att rektor har en nyckelroll för att skapa förutsättningar för hög kvalitet i under-visningen och för skolans utveckling i stort. Särskilt avgörande är rektorns prioritering av den pedagogiska verksamheten. Skolinspektionen har mött många rektorer som har ett gott pedagogiskt ledarskap. Vi ser dock alltför många gånger rektorer som saknar kunskap om den undervisning som bedrivs i klassrummen och om elevernas lärande. Detta får konsekvenser för rektors möjlighet att leda och utveckla arbetet. Skolinspektionen konstaterar också att allt för många rektorer inte tar ett tillräckligt ansvar för att utveckla undervisningen. Mer än varannan rektor gör inte tillräckliga insatser för att följa upp, analysera och vidta åtgärder som leder till att undervisningen utvecklas. Utvecklingsåtgärder vidtas visserligen, men i flera fall utan en föregående analys. Rektor analyserar inte tillsammans med lärarna hur undervisningens kvalitet påverkar resultatet. Fokus läggs ofta på enskilda problem hos eleven, istället för på skolans arbetssätt. Vidtagna åtgärder följs många gånger inte upp, vilket får till följd att rektor inte vet om dessa fått avsedd effekt. Ett annat problemområde handlar om att använda en strategisk resurs-fördelning inom skolan för att trygga elevernas lärande. Det kan handla om att rektor inte ger tillräckliga förutsättningar för kollegialt lärande eller riktar tillräckliga resurser till kompetensutveckling och stödinsatser eller att dessa inte motsvarar de behov som finns på skolan. Detta kopplar tillbaka till skolans utvecklingsarbete. För att kunna göra en strategisk resursfördelning inom skolan och ändamålsenlig kompetensutveckling av skolans personal behövs den analys som så ofta saknas.

Några frågor till dig som är rektor:

• Vet du hur alla lärares undervisning går till? Har du varit med på lektioner och har du frågat eleverna vad de tycker fungerar och vad de saknar?
• När gjorde du senast något som direkt förbättrade undervisningen? Vad var det du gjorde och fick det någon effekt?
• Märker du någon skillnad på undervisningen nu när många lärare är med i lärgrupper eller mattelyftet? Vad är det du märker? Återkopplar du detta till lärarna?
• Vad innebär det för dig att du leder och utvecklar den pedagogiska verksamheten och dess effekter för elevernas kunskapsutveckling?

Vilka är rektorerna?
Enebackeskolan F-6 Karin Birger
Sätoftaskolan F-3 Pia Strandell 4-9 Anna Sjöbeck
Gudmuntorps och Tjörnarps skolor Inger Sjögren
Ringsjöskolan Mats Svensson

SOS i klassrummet 9

En sak som blev tydlig i Skolinspektionens kvalitetsgranskning Stöd och stimulans i klassrummet var att det fanns en osäkerhet hos lärarna när det gällde att ge eleverna inflytande över undervisningen. Detta är en viktig dimension av anpassning och många lärare upplevde det som en stor utmaning när det gäller att bjuda in eleverna till delaktighet och möjligheter att påverka undervisningens upplägg och innehåll.
En SO-lärare uttrycker att "han är rädd att det kan spåra ur" om eleverna själva skulle få delta i framtagandet av övningsuppgifter, även om han ser att det skulle kunna vara stimulerande för eleverna.
En elev berättar "Jag kan välja själv hur jag vill plugga, meningen är ju att jag ska lära mig, det är ju bra att det inte är bestämt hur utan jag kan själv bestämma."

Forskningen visar att elever som får vara med och påverka undervisningen till innehåll och form blir medskapare i undervisningen. De kan själva bidra med sina erfarenheter och behov för att undervisningen ska passa dem på bästa sätt. Det kan handla om till synes enkla förändringar. Kanske att redovisa muntligt istället för skriftligt, att arbeta två och två istället för ensam eller att skriva eller läsa om något som knyter an till den egna erfarenheten. Det kräver dock att läraren lyssnar och tillmäter elevens synpunkter betydelse. Skolan behöver ha såväl formella som mer informella kanaler för att kanalisera elevernas vilja till inflytande och delaktighet.

Häromdagen lyftes lärarnas roll för att elevernas resultat och motivation ska öka, men det är några personer till som är viktiga.
I granskningen står på ett ställe att fler skolor måste anta utmaningen att under rektors ledning, med stöd av huvudmannen tillsammans med lärarna bedriva ett aktivt förändringsarbete med fokus på lärarnas insatser på lektionerna. Forskningen visar att rektor har en central roll i att leda och driva på utvecklingsarbetet. Bland rektorerna i granskningen finns det genomgående den stor medvetenhet om betydelsen av att lärarna utvecklar sitt arbetssätt för att möta eleverna där de befinner sig. Att ändra arbetssätt kan dock medföra utmaningar. En rektor berättar "Man kommer överens om saker på skolan för att stödja elever, exempelvis hur man börjar en lektion. man skriver upp vad som ska göras. Men sen gör inte alla det i alla fall, fast man har varit med i att fatta det beslutet. "

Rektor Albus Dumbledore, Hogwarths

Skolinspektionen har i flertalet tidigare granskningar  kunnat konstatera hur stor roll rektor spelar för att öppna dörrar mellan klassrum och lärarlag och för att få igång kvalitetsarbetet. Rektorns utmaning ligger bland annat i att:

• Skapa ett synsätt där man fokuserar på hur undervisningen kan utvecklas. När en enskild elev har svårigheter i skolarbetet är det inte ovanligt att skolan lägger förklaringen hos eleven istället för att analysera skolans arbetssätt för att se hur verksamheten behöver förändras för att skapa förutsättningar för eleven att lyckas.
• Skapa ett öppet klimat där man utvärderar hur lärarens arbete påverkar elevens lärande.
• Skapa arenor och tid för kollegialt lärande.
• Hitta strategier/verktyg - testa - utvärdera och hitta nya vägar. Skolorna måste uppmärksamma och hitta strategier för att inom en och samma klass hantera denna dubbla utmaning. Det handlar om att anpassa undervisningen, att hitta former för ge stöd, utmaningar och stimulans och att utvärdera hur undervisningen påverkar eleverna.

När vi i höst lägger in nästa växel i skolutvecklingsarbetet i Höör sker detta med rektorers och förskolechefers gemensamma vilja att förbättra lärmiljöer, öka samarbetet och det kollegiala lärandet. De har gemensamt beslutat att kollegiala lärsamtal ska stå på agendan en tisdagseftermiddag i månaden  (skapat arena och tid), då ska lärgrupper av skiftande slag träffas och gemensamt utveckla våra verksamheter. Det gör att vi kan ha höga förväntningar på att skolutveckling sker som märks i klassrum och förskolerum.

Skolverkets konferenser - repetition

På dessa konferenser kommer konstruktionen av den samlade läroplanen att grundligt presenteras och diskuteras. I detta är relationen mellan övergripande läroplansmål och kursplaner en central del liksom kursplanernas och kunskapskravens uppbyggnad och funktion.

Här hittar du grundskolans konferens med powerpoint-presentation och pdf-fil http://www.skolverket.se/sb/d/3918/a/21538

Här hittar du grundsärskolans konferensmaterial
http://www.skolverket.se/sb/d/3918/a/20830

Här finner du rektors konferensmaterial
http://www.skolverket.se/sb/d/4338

På konferenserna delas ett anteckningsblock ut till alla deltagare. Anteckningsblocket innehåller bland annat en matris med frågeställningar kring reformen som varje verksamhet kan använda och diskutera.
Ladda ner matrisen här.