It i skolan - ökade möjligheter eller ökade skillnader?

Förtydliganden om vad digital kompetens är och hur den svenska skolan ska digitaliseras för att följa samhällsutvecklingen och erbjuda modern pedagogik och inlärningsmiljöer saknas i skolornas uppdrag. Många kommuner och skolor har tagit egna initiativ i frågan och bygger in egna mål med digitaliseringen som inte står i varken skollag eller läroplaner. Ibland köps teknik in utan tydliga pedagogiska planer kopplade till uppdragen i läroplan och skollag. Denna problematik ska inte beskyllas de satsande kommunerna och enskilda skolorna, utan visar istället på behovet av ett förtydligande i it-skolfrågan från vår regering, utbildningsminister och Skolverk. Idag undviker Jan Björklund ofta att kommentera problematiken i dessa frågor och säger sig bli provocerad av att skolor och kommuner försöker förändra och förbättra sin undervisning med hjälp av att byta ut traditionell undervisning och läromedel mot modern it-pedagogik och teknik. Kanske vår utbildningsminister blir provocerad i faran av att detta görs utan att det prövats på vetenskapliga grunder? Det är i så fall befogat och pekar återigen på kravet att från regering och Skolverk förtydliga vad en modern och tidsenlig utbildning är, samt hur svensk skola ska konkretisera digital kompetens, som är en av EU:s nyckelkompetenser för ett livslångt lärande (dock bara rekommendationer). Frågan kvarstår om det är upp till varje kommun att avgöra hur mycket, och vilken teknik och kompetens som behövs? Risken föreligger att kommuner skapar egna mål med it i skolan. Kvantitet i teknikutrustning mäts istället för kvalitet och pedagogisk koppling till läroplanen.

Hålla kompassriktningen i skolans digitaliseringsbehov

Polemik mellan ministrarna angående IT i skolan
I media råder just nu (mars 2012) ett polemiskt förhållningssätt mellan it- och energiministern Anna-Karin Hatt med lärarförbunden å ena sidan och utbildningsministern Jan Björklund med statssekreterare Bertil Östberg å andra sidan. Björklund har fått mycket kritik för sitt uttalande i Dagens Nyheter:

 ”Jag har inga invändningar mot att man använder datorer tidigt. Men om man tänker ersätta böckerna fullt ut med digitala hjälpmedel, då är man fel ute.”…

…”Böckerna har en självklar plats i skolan och nationella prov skrivs för hand. Jag förutsätter att de inte helt fullföljer det de säger, då är det Skolinspektionen som får ingripa.”…

…”Eleverna behöver lära sig att läsa långa texter och böcker. Det är ett problem att yngre generationer läser mindre och kortare texter. De lär sig ett slags sms-språk och det kommer att tunna ut det svenska språket.” …Utbildningsminister Jan Björklund

IT- och energiminister Anna-Karin Hatt kontrade på sin blogg med:

 "Lösningen är inte att slänga ut alla skolböcker och pennor från skolorna runt om i landet. För de kommer fortsätta behövas även i morgondagens it-anpassade skola. Men grundproblemet är inte att dagens skolor satsar för mycket på it och digitala lärverktyg. Snarare tvärtom." …

…”It är ett verktyg, bland många, och precis som alla andra verktyg är det oslagbart i många situationer men hopplöst fel i andra. En del skolor – ganska många som det verkar – använder datorer, interaktiva skrivtavlor och andra it-baserade hjälpmedel i undervisningen – med mycket goda resultat. Andra gör det inte.

Förmodligen handlar det om prioriteringar i våra kommuner och på våra skolor. Det kan handla om kompetensen och förmågan hos lärare, skolledare och de som är ansvariga på kommunen. Det kan alldeles säkert handla om intresse, motivation och ork. Men oavsett vilka orsakerna är så måste vi förstå dem bättre, så att vi kan överbrygga de svårigheter som finns och hjälpas åt att undanröja de hinder som kan tänkas stå i vägen.” …IT- och energiminister Anna-Karin Hatt

IT en prioriteringssak för kommunerna?

Angående uttalandet i citatet ovan om att prioritera så måste den ställas i proportion till verkligheten som finns i många svenska skolor. Prioritera handlar också om att avstå från något annat. Avstå från vad då, undrar säkert tusentals svenska lärare? De flesta lärare i Sverige och lärarförbund kan vittna om skolornas slitna lokaler, stora klasser, elever i behov av särskilt stöd, föråldrade läromedel och brist på kompensatoriska verktyg och teknik. Långt ifrån alla kommuner har råd att förnya och komplettera befintliga läromedel, renovera fastigheter, anpassa lokaler och samtidigt satsa på ny teknik, digitala klassrum och kompetensutveckling för personalen. Den minskade likvärdigheten i grundskolans som har uppstått mellan kommuner och inom kommuner har fått ytterligare en segregerande faktor - digital kompetens och tillgång till it-utrustning.

Klicka på bilden eller denna text för att se videoinslaget från Rapport från torsdagen 5 april.

Innan denna faktor kom in har den minskade likvärdigheten i svensk skola avhandlats i Skolverkets egen rapport - Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
”Resultaten i grundskolan har försämrats betydligt sedan början av 1990-talet. Skolverket har sammanställt och analyserat forskning som belyser vad som kan ha orsakat försämringen. Ett komplext pussel av faktorer träder fram där den ökade segregeringen i samhället, den decentraliserade styrningen av skolan och den alltmer differentierade och individualiserade undervisningen alla har betydelse.” citat ur rapporten.

En del av den skulden tillskriver Jan Björklund den tidigare lärarutbildningen på högskolorna. En reformerad lärarutbildning presenterades för drygt två år sedan och förhoppningen är att den ska höja kvaliteten på utbildningen tillsammans med krav på lärarlegitimation. Utbildningen ska även innehålla digital kompetens för lärarna. Idag behövs ett förtydligande om hur digital kompetens ska uppnås i svensk skola i nuläget och troligtvis en nationell satsning för att stärka och säkra digital kompetens i framför allt grundskolan. Trots en redan digital verklighet i arbetsliv och hem idag genomgår tusentals elever sin utbildning i svensk grundskola och gymnasium utan att få någon utbildning i digital kompetens. Det är inte ovanligt att eleverna får turas om att boka de skoldatorer som finns till förfogande eller alternativt får använda egen utrustning. Forskaren Tomas Kroksmark påtalade 2009 kravet på att skolan måste hänga med i den allmänna digitaliseringen av tillvaron. Då menar han inte att skolan nödvändigtvis måste ha den senaste tekniken, utan istället satsa på kunskaper, färdigheter och förhållningssätt för att hantera tekniken. Den som arbetar inom svensk skola har svårt att inte hålla med.

Allmänna råd från Skolverket alternativt en nationell it-strategi för skolan
Tillförandet av en digitaliseringsreform för skolan har varit ett önskemål från många it-utvecklingsansvariga pedagoger, rektorer och huvudmän. Vårt grannland Danmark har en it-strategi för skolan. I dagsläget finns inte ens ett förtydligande från Skolverket i form av Allmänna råd som förtydligar användningen av it i skolan. Denna borde:

·         bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i frågan (nationel och internationell forskning),

·         förtydliga läroplanens och skollagens intentioner med digital kompetens (pedagogisk plan),

·         beskriva vad eleverna ska utveckla och kunna göra med digital kompetens,

·         beskriva vad som krävs för att eleverna ska kunna utveckla digital kompetens och

·         slutligen ge några goda exempel från verkligheten samt,

·         tillhandahåller uppdaterade utbildningsplattformar/program för lärare såsom PIM

Skolverkets svar

Huvudmannen och den enskilda skolan har ansvaret för det liksom att finna formerna för det. Vi kan väl bara konstatera att det inte garanterar en likvärdig utbildning. Den är inte bara en profilering en del av våra kommuner och skolor gör när de satsar på att erbjuda eleverna en modern och tidsenlig utbildning - det är en prioritering. Vad som kan göras på lektionerna i it-satsande Nacka, Falkenberg, Lund och Vellinge m.fl. är inte ens på kartan i andra kommuner. Den likvärdiga utbildningen som är en av grundbultarna för svensk skola har fått ett it-segregeringsproblem.

På dessa blogginlägg beskriver vi vad en skola på vetenskaplig grund kan vara: http://www.skola2011.blogspot.com/2011/12/vad-ar-en-skola-pa-vetenskaplig-grund.html
…och här: http://www.skola2011.blogspot.se/2012/03/en-skola-pa-vetenskaplig-grund-enligt.html

Beträffande surfplattor och den pedagogiska nyttan och utmaningen i elevers lärande som den kan tillföra har jag sammanfattat forskaren Ruben R Puentedura:s tankar om detta på Skola 2011:s skolblogg. På denna sida finns en matris som kan användas för att mäta hur väl ett datorprogram eller ”app” överensstämmer med läroplanens intentioner (engelska). Den är skapad av Harry Walker, Johns Hopkins University 2010-10-18 och med tillåtelse delvis omändrad av Kathy Schrock 2011-02-25.

IT i undervisningen och dess effekter

De kollaborativa och variationsrika inlärningsmöjligheter som en digitalisering av skolan kan erbjuda handlar oftast mer om skolutveckling än teknik. En av de som forskat på digitalisering av undervisningen och så kallade en-till-en projekt är Martin Tallvid, doktorand vid Göteborgs Universitet. Han har under fyra år följt En-till-En-projekt på två högstadieskolor i Falkenberg. I tre delrapporter har han redogjort för resultatet så här långt, nu arbetar han vidare med sin avhandling.

”Det blir alltmer uppenbart att det inte räcker med att dela ut datorer till alla elever och ha en tilltro till teknikens inneboende förändringskraft. Utan en pedagogisk plan kopplad till en fortbildning för lärarna blir datorn bara en skriv- och surfmaskin.”…

…”Om man har ambitioner att utveckla lärandeformer och pedagogik måste man ge lärarna möjligheter att tillsammans lära sig att utnyttja digitaliseringens möjligheter.”

En annan sida på Skolverket beskriver även att Digitala medier kan stödja utveckling och lärande. Analysen visar att varierade sätt att inkludera digitala medier i design av undervisning och lärande kan stödja studenternas utveckling och lärande. De positiva effekterna syntes när användandet av digitala medier kombinerades med samarbete, problemorienterad undervisning och narrativa metoder som exempelvis storyline och rollspel. Effekterna syntes även när eleverna skapade digitala presentationer eller arbetade med processorienterad e-portfolio. Effekterna fanns däremot inte när digitala medier kombinerades med en mer traditionell lärarcentrerade undervisningsdesign.
På denna sida har Datorn i utbildningen gjort en kartläggning över hur Sveriges kommuner satsat på IT i sina skolor:http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/
Utan allmänna råd från Skolverket och ett nationellt it-program kan resultatet bli ett it-segregerat Sverige och en utbildning som inte är likvärdig mellan kommunerna eller mellan skolor inom kommunerna. Elever har ofta tillgång till teknik hemma men den sortens förmågor och kunskaper som skolan har som mål att utveckla tränas sällan i dessa situationer. I sämsta fall blir det som Ines Uusman uttryckte det en gång "bara ett planlöst surfande".
Skolverket fick regeringsuppdrag att undersöka it-användning och it-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Det uppdraget har utbildningsminister Jan Björklund själv signerat.
Skolverket redogör för uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning här:
·         http://www.lun.gu.se/digitalAssets/1282/1282696_Redovisning_av_regeringsuppdrag.pdf
Två rapporter har redovisats av Skolverket utifrån uppdraget:
·        Skolverket (2009) Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Dnr 2007:3775
·         Skolverket (2010) Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och Itkompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Dnr U2007/7921/SAM/G
”Denna uppföljning utgör det första mättillfället av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning enligt Skolverkets plan för för-bättrad IT-uppföljning. I rapporten redogörs för uppdragets första del som avser lärare och skolor. Skillnader mellan kommunala och fristående huvudmän har belysts i förekommande fall.
Uppföljningen visar att förskolor, skolor och vuxenutbildningar generellt har tillgång till IT-utrustning men att omfattningen varierar mellan de olika verksamheterna. I princip har alla lärare och all förskolepersonal tillgång till dator på arbetsplatsen, på grundskolan och förskolan vanligtvis delad med kollegorna. Bland grundskolelärarna anger tre av fyra att man delar dator med kollegorna. Elevernas tillgång till datorer i skolan varierar mellan de olika verksamhetsformerna där tillgången är större på gymnasieskolan än på grundskolan och även på fristående jämfört med kommunala skolor.”

Slutligen måste påpekas att digitalisering av skolan kräver god it-pedagogisk kompetens och förmåga att kravställa och upphandla it-tjänster och teknik samt är ett skolutvecklingsarbete och inte ett projekt som genomförs och avslutas.

/Jan