Egentligen är inte att bedriva skola med utgångspunkt i vad forskningen säger är det bästa något valbart, eller med möjlighet att bortse från.
Lite bakgrund till detta finns att läsa i regeringens proposition inför den nya skollagen som gjordes 2009.
De nationella styrdokumenten ger läraren utrymme att välja innehåll och metoder för att nå målen. Detta kräver ett vetenskapligt förhållningssätt i bemärkelsen att kritiskt granska, att pröva och att sätta enskilda
faktakunskaper i ett sammanhang. Arbetet i skolan med att välja innehåll och metod och att värdera resultatet ska därför präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper som grundar sig på relevant forskning
och beprövad erfarenhet. (sidan 223)
Tomas berättade att väldigt mycket pengar varje år avsätts av Vetenskapsrådet för forskning men att väldigt lite går till skolforskning och ännu mindre till forskning om hur undervisningen går till. Av den forskning som trots allt görs är det en mycket liten del som sedan kommer till lärares kännedom. Detta är en av anledningarna till skolprojektet.
Ett sätt att koppla samman undervisning med forskning är Learning study.
Där bestämmer några lärare sig för att arbeta med ett undervisningsmoment, till exempel att eleverna ska lära sig klockan, träna glosor eller förstå något begrepp inom samhällskunskap eller biologi. De planerar en lektion där de utgår från lärandeteorier och forskningsresultat. Någon av dem genomför lektionen, den videofilmas och tillsammans utvärderar lärarna lektionen, funderar över hur det fungerade, vad eleverna lärde sig och vad som var framgångsrikt i undervisningen och vad som skulle behöva förändras.
Det skrivs mycket om Learning study och många pratar om det eller testar. Det finns en Inspirationssida om Learning study där kan du läsa mer.
Föreläsningens största aha-upplevele och något jag har grunnat på sedan dess är det första som Tomas tog upp som olika punkter om lärandets mysterium.
1. Alla är olika.
Detta är något vi ofta hör, och säkert också säger själva. Att skolan ska utgå från att alla elever är olika är självklart, och inte något någon opponerar sig mot. Men... om jag verkligen ska utgå från att alla mina elever är olika och jag ska planera en undervisning som ger just dem en skjuts framåt i sitt lärande måste jag ta reda på vad de redan kan. Hur ofta och hur gör jag det? Hur anpassar jag sedan min undervisning till att alla elever kan olika mycket och dessutom att de lär sig på många olika sätt?
2. Lärande som grund för alla
Här tog Tomas upp att lärandet börjar hos det helt lilla barnet, fortsätter genom förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och högskola, sedan fortsätter det hela livet. Hur kan vi lära oss om lärande genom att dela erfarenheter av hur människor i olika åldrar lär?
Skräckexemplet, som det inte ska vara beskrivs i denna bild.
Kanske är det ord som dessa som gör att vi inte kastar oss över forskningsartiklarna?
Tomas förklarade variationsteorin, grunden i Learning study, som att det är när vanligheten varieras som vi märker någon skillnad. Det är motsatser som definierar. För att veta vad en man är måste man ha träffat en kvinna, du måste se en massa dåliga lag spela fotboll för att kunna avgöra när ett lag är bra. Ju mer variation vi kan få in i undervisningen desto enklare blir lärandet. Här talade han också om att lära sig av sina misstag, det är något vi förväntar oss att vuxna får lov att göra, men hur är det med barnen i skolan. Skapar vi de klassrum där fel välkomnas som möjligheter till att komma vidare i lärandet?
4. Erfarenhet
Forskning om skolresultat kommer fram till att det finns skillnader, men att det inte säkert handlar om skillnader i vilken socialgrupp föräldrarna kommer från, dock är det så att våra elever kommer till skolan med väldigt skiftande erfarenheter av att vara människor. Skolans uppdrag handlar om att förändra dessa erfarenheter istället för att skylla dåliga resultat på att eleverna eller föräldrarna har dåliga förutsättningar.
5. Med-erfarenhet
När du ser en vit plastcylinder vet du att det är en plastmugg som du kan dricka vatten ur. Ofta förgivet-tar vi att eleverna har samma erfarenheter som vi, men detta kan vi inte veta utan att ta reda på det, fråga.
Föreläsningen gick sedan in på att Tomas berättade om Modellskolan i Gränna, hur de byggt upp den och hur de arbetar. Detta kan du läsa mycket mer om här.
Lärarna där fick välja att vara med och förändra sin skola och försöka öka måluppfyllelsen (som var ganska låg i början) med hjälp av det forskningen säger är viktigt. Alla lärare där är forskare. De undervisar på 100% och forskar på 50%, och hur kan detta gå ihop? Jo, de forskar i sin egen undervisning, med hjälp av bland annat Learning study. Alla arbetar mot att ta en magister- eller mastersexamen, de har högre lön, och de får högskolepoäng, dvs deras status, behörighet och anställningsbarhet ökar.
SKOLAN ÄR MÅLSTYRD - bara saker som finns i läroplanen är föremål för lärarnas undervisning. Lärarna har lokala seminarier 3 tim varje månad, där sitter de i grupper på 7-8 lärare och diskuterar litteratur och föreläsningar de varit på. De dokumenterar detta i ett "minutpapper", där de skriver vad de lärt sig/vad de borde ha lärt sig. De har också elevsamtal, professionella samtal lärare emellan om varför elever lär sig/inte lär sig allt undervisningen handlat om. De får grupphandledning 2 tim varje månad och några lärare har genomgått handledarutbildning, det är de som handleder de lokala seminariegrupperna. Hela tiden hålls frågorna på en konkret, klassrumsnära nivå. Man reflekterar över varför en del elever alltid pratar och stör eller kommer försent till våra lektioner.
En liten lista till hjälp fick vi:
1. Analys av kursplanemålen
Vad är det eleverna ska lära sig?
Diskutera, förstå, jämför...
2. Analys av elevernas uppfattning av kursplanemålen
Med-erfarenheter och olika uppfattningar, utmana till mer komplexa metoder
3. Analys av förhållandet mellan målen och elevuppfattningarna.
4. Lektionsplanering
5. Genomför lektionen (videodokumentera)
6. Analysera
Varför lär de sig/inte?
Lärares röster om detta var:
- Vi har utvecklat en ny proffessionalitet
- Stärker självkänslan
- Stressigt att hinna, hög arbetsbelastning
- Det ökar och fördjupar det pedagogiska och didaktiska samarbetet
- Olika läraravtal är ett problem
- Positiv utveckling av måluppfyllelsen
MINA HÖJDPUNKTER:
Påståendet "Alla är olika" och de tankar detta satte igång hos mig.
Tomas ord om att alla lärare måste delta i kompetensutveckling och skolutveckling:
"Vi kan inte ha ett gäng på läktaren!"
Den som reflekterade och tog dig med på denna föreläsning var denna gång Christel Jansson, mycket intresserad av och nyfiken på Skola på en vetenskaplig grund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att lämna din kommentar.