Att passa in...och hitta sin uppgift

På bokmässan i Göteborg fanns det mycket roligt, kan inte låta bli att låta er glutta lite i en bok som är både söt och användbar när man vill diskutera hur det är att vara annorlunda och upptäcka sin begåvning. Boken heter KUCKELI-HOOOO och författarna Mick Manning och Brita Granström.

 

Boken börjar med att det är en regnig natt och en uggla söker skydd.

 

Men vaknar med förskräckelse... omgiven av höns.

De är inte helt bekväma med att ha en inhysing av annan art och han sätts på prov...

...med inte så bra resultat

Ugglan sätts i tupp-träning, men har lite svårt för vissa moment, till exempel tupp-galning.

En dag blir det panik i hönshuset.

 

Då har det sina fördelar att ha en...uggla...till hands.

 

 

 

 

 

 

 

Digitalisering

Tänkte dela lite länkar kring IT-satsningar, digitalisering av skolan, ja användandet av datorer i skolan. Det är ju många som kommit en bra bit på vägen och de delar med sig av sina erfarenheter, läs och begrunda.

Att förändra skolan med teknik - bortom "en dator per elev", av Åke Grönlund. Klicka på länken för att läsa boken.
Åke Grönlund är professor i informatik vid Örebro universitet. Han har samlat fem utvecklingsområden och diskuterar hur man bör gå tillväga när man digitaliserar undervisningen. Massor av framgångsfaktorer!

Ett ifous-projekt heter Digitalisering, läs mer om det här. Läs en kunskapsöversikt här.

 

 

Skolverksrapport IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning.

 

Tomas Kroksmarks bok Den trådlösa pedagogiken - en-till-en i skolan på vetenskaplig grund.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning IT i undervisningen



 

Stars!

Det här är en bild från ett klassrum på högstadiet, en av mentorerna i 8a är med i ett av kommunens skolteam Inkluderande lärmiljöer och i våras var vi på ett seminarium där alla skolteam träffades och några delade med sig av goda exempel. Domnarvets skola i Borlänge är också med i ifous-projektet Inkluderande lärmiljöer och de beskrev hur de arbetade med arbetsro, en viktig faktor för att alla elever ska känna sig inkluderande och för att undervisningen ska fungera. Detta tyckte både Sarah och Lotta var en bra ide så nu ville de prova tillsammans.

Läraren Lotta beskriver:
Vi har haft en ganska dålig arbetsro och efter att ha lyssnat på hur de gör i Domnarvet har vi nu börjat arbeta aktivt med detta tillsammans med eleverna. Alla i klassen har fått skriva ner vad de tycker var viktigast i klassen för att få arbetsro. Eleverna satt sedan i grupper och samtalade, många hade mycket åsikter.
På stjärnorna står följande FÖR ATT SKAPA ARBETSRO ska vi:

• Ha med rätt saker
• Räcka upp handen
• Komma i tid
• Jobba i grupprum (under krav)
• Sitta på sin plats
• Inte prata i onödan
• Musik i öronen (i samråd med läraren)

Med 2-3 veckors mellanrum utvärderas arbetsron med utgångspunkt i stjärnorna och några enkla frågor, detta kommuniceras också med vårdnadshavare:

1. Hur är stämningen i klassen?
2. Hur är arbetsron i klassen?
3. Hur bidrar du till arbetsron?
4. Hur har din arbetsinsats varit?
5. Något annat du vill berätta?

På samma seminarium Inkluderande lärmiljöer gav Ulrika Hansen inspiration kring att arbeta med värdegrund genom ordspråk. Hon har gett ut en lärarhandledning på Majema förlag men vi fick ett smakprov:

Som du ser på tavlan i klassrummet arbetar även klassen med detta. Just nu var det:
Idag är första dagen på resten av ditt liv
och det finns mycket att prata om, de har också fått tolka ordspråken hemma.

Kanske kan detta inspirera vidare!
Om någon blev mer intresserad av vad de mer gjorde i Domnarvet, hör av er till christel.jansson@hoor.se eller charlotta.lindberg@hoor.se  Vi kan skicka en presentation eller berätta mer!
Några bilder från presentationen från Domnarvets skola kommer förresten här, det var viktigt!

90 cm

Jo, jag vill vara liten igen, ca 90 cm, jag vill stå under det blå paraplyet i hallen på Prästkragens förskola i Höör och se ljusen glimma och de långa banden och luddbollarna fladdra när jag blåser försiktigt på dem.

Jag vill bygga i rummet där man bara behöver städa undan på fredagen, jag vill göra en koja till mina dinosaurier och bjuda fröknar som kommer på soppa med sjögräs och jag vill vara med de andra killarna när vi provar vilka klossar som åker snabbast nerför den lutande brädan. Kanske blir jag hungrig på eftermiddagen och då vill jag visa att jag kan skriva mitt namn när jag hämtar en halv banan, jag vill ligga på golvet bland alla böckerna, jag vill bygga den mest fantastiska borgen du bara kan tänka dig och sedan leka där med mina kompisar tills jag är så trött att jag inte orkar mer, då tar jag den där bananen och kanske lägger jag mig på en av madrasserna på golvet och tittar upp på stjärnor och andra former som bildas av ljusskickaren (overheadprojektorn).

Jag vill stå här och titta på siffrorna, tillsammans med mina förskollärare upptäcka alla nummer och siffror, antal och tal, jag vill bygga en stadig grund för all matematik jag kan komma att behöva senare i livet, javisst, men nu vill jag kunna räkna knapparna i min kofta eller fräknarna på kompisen Selmas näsa. Det räcker nu.

I det här huset och med de lärare jag möter kan jag inte låta bli att lära mig, att utveckla såväl språk, motorik och begrepp, problemlösning, resonemang, kommunikation, värdegrund som nyfikenhet och aptit på livet. Vad ska vi göra idag?

Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (Lpfö98 kap 2.2)

I onsdags trängde vi i den centrala skolutvecklingsgruppen ihop oss i barnens matsal, vi fick lära oss mer om förskolans plan för lärande, om den pedagogiska dokumentationen som ger utveckling såväl hos barn som verksamhet och pedagoger. Vi gjorde en resa genom våra lärgrupper, från de som arbetar med de yngsta barnen till dem som arbetar med de äldsta tonåringarna. Hur kan vi duka lärandebord för dem? Hur kan vi utforma undervisning och samtal så att vi gör lärandet möjligt, utan att lotsa men hitta de rätta frågorna, lekarna, uppgifterna och utmaningarna som är de bästa?

Trevlig helg!

Tummen ner! Om de nya betygen

En mycket intressant artikel i Pedagogiska magasinet handlar om betyg  
Ej godkänt! Tummen ner för nya betygen

Det nya betygssystemet implementerades större än nånsin av Skolverket. Ändå upplever elever, föräldrar och lärare det som byråkratiskt och svårförståeligt. 




Om vi vill att undervisning och bedömning ska hänga ihop måste vi se till att alla bedömningar blir bättre. Då finns det ingen annan väg att gå än att satsa på lärarna och kollegial samverkan inom och mellan skolor.



Läs artikeln och diskutera!


Hur kan vi göra betygssättningen mer likvärdig?
Försök hamna här i lärgrupperna!
Bedömningarna bra-bättre-bäst, hur tydligt kan vi få det för eleverna? När går det?



– Kunskap och lärande är komplexa processer. Det är inte så lätt att formulera i kriterier. Risken med den tydlighet man vill åstadkomma med fler kriterier är att det blir förenklat. Vi kanske måste stå ut med att kunskap inte går att definiera exakt.

Lärgrupp om betyg och bedömning

Fem lärare åk 7-9 på Sätoftaskolan undervisar i helt olika ämnen, men de är nu en lärgrupp om betyg och bedömning. De planerar att använda Skolverkets moduler men eftersom de ännu inte kommit (kommer 15 oktober 2014 och presenteras på Skolverkets hemsida) för åk 7-9 startar de med att plocka godbitar från Svedalas Kvutis.

De har börjat sitt arbete med att diskutera syftet med lärgrupper och hur kollegialt lärande kan ske i en cykel (Helen Timperley). Tillsammans har de valt ut lämpliga områden att fördjupa sig inom i Kvutis, som alltså är en webbsida som Svedalas kommun har för sina lärare, där har de lärmoduler och engagerande inlägg om allt som berör bedömning för lärande.

Lärgruppen kommer att prova modulerna:

• Aktivera eleven som ägare till sin egen lärprocess, den finns här Gruppen ska se en film tillsammans och diskutera    14 oktober 2014
• Skapa aktiviteter som synliggör lärande, den finns här.    18 november 2014

Detta är två av de fem grundläggande strategierna för bedömning för lärande som beskrivs av Balan och Jönsson i den rykande färska kunskapsöversikten Bedömning för lärande - en vägledning utifrån aktuell forskning från Kommunförbundet Skåne.

Lärgruppen (Catarina, Carolina, Kristina, Ana, Örjan) hälsar till bloggens läsare att de har en positiv stämning med härlig förväntan inför kommande lärgrupper!

 

 

Lärgrupp engelska - ett gott exempel

 

Fick ett mail från en av lärgrupperna efter deras första träff. Det är några lärare i åk 4-9 på Sätoftaskolan som arbetar med engelska.

Klart jag vill, det är ju precis så det funkar, vi funderar tillsammans och så delar vi med oss av våra tankar och så utvecklas vi tillsammans.

 

 

Lärgrupp engelska Sätoftaskolan 16/9 2014

Närvarande:

Anders Andersson, Annica Larsson och Jessica Ashworth (4-6)

Elisabeth (Bettan) Lexander, Caroline Olofsson och Charlotta (Lotta) Lindberg (7-9)

 Denna första gång pratade vi om vad vi vill ha ut av våra träffar. En fråga som kom upp var: Hur jobbar vi nu? Vi behöver berätta om hur vi undervisar och på så sätt inspireras och få feedback av varandra. I ett senare skede kanske vi kan auskultera hos varandra eller planera tillsammans, genomföra och utvärdera tillsammans – lite som learning study.

En frågeställning vi känner att vi verkligen behöver jobba med är: Hur utmanar vi alla elever på deras nivå samtidigt i samma klassrum? Vi har elever på mellanstadiet som jobbar med högstadieengelska och elever på högstadiet som jobbar med gymnasieengelska. Kan vi samarbeta mera runt dessa elever? Även utöka samarbetet uppåt med komvux?

En annan viktig frågeställning är: Bedömer vi våra elever likadant utifrån kunskapskraven? Vad är skillnaden mellan ett E och ett C t.ex. Vi kan jobba med elevmaterial och bedöma tillsammans. Fyller vi i de skriftliga omdömena i infomentor på samma sätt?

Finns det vinster med att organisera engelskan annorlunda schemamässigt? T.ex. att ha alla engelsktimmar parallellt i en årskurs på högstadiet. Det skulle innebära att vi är tre lärare på en tre-parallellig årskurs. Då skulle man kunna gruppera eleverna olika beroende på arbetsområde och vad de behöver träna på. Nu menar vi inte att nivågruppera eleverna eller att göra permanenta grupper utan vi menar att ha ett dynamiskt tänk. De som behöver träna på att prata kan göra det i ett klassrum medan de som behöver träna på att skriva gör det i ett annat… inom samma ämnesområde. Spännande, spännande, spännande… Jag tänker vidare att vi då hade blivit tre bedömande lärare för alla elever även om en lärare måste ha huvudansvaret för bedömning och betygsättning. Omöjligt, eller?

Kan vi få input utifrån? Jag (Lotta) berättade om Anders Lind från Simrishamn som arbetar med nyheter på nätet på engelska i sin undervisning. Sidorna han använder är: newsinlevels cnn.com/studentnews och tweentribune.com. Han arbetar inte med traditionella läxor eller böcker och har höjt nivån för förra årets niondeklassare på sin skola. Hans arbetssätt gör det lättare att individanpassa undervisningen men ändå prata om samma ämnesområde i hela klassen samtidigt. Anders kommer hit till vår grupp tisdagen den 7 oktober för att berätta om sin undervisning. Spännande, spännande, spännande…

Hur hittar vi bra material till undervisningen? Vi känner alla att vi ofta saknar bra material för t.ex. hörövningar. Nyhetssidorna nämnda ovan är en stor källa att ösa ur men kan vi tillsammans hitta fler bra källor? Kan vi utnyttja biblioteket mer?

Hur får vi eleverna till att vilja prata mer engelska på ett naturligt sätt? Anders berättade om en idé att ha en vecka när man bara pratar engelska. Bettan berättade om en idé hon och jag fick presenterad för oss på Fågelskolan i Lund på en workshop om språkprojekt i Nellip (Network of European Language Labelled Initiatives and Projects). Idéen går ut på att ha språkcafé en gång i veckan. Eleverna får, samtidigt som de kan fika, diskussionsfrågor i grupper. Fågelskolan genomför det i åldersblandade grupper med 3-4 personer i varje diskussionsgrupp. Något vi kan genomföra eller inspireras av?

Sammanfattningsvis kan vi säga att vi hittade många spännande infallsvinklar för våra träffar. Vi börjar med att inspireras av Anders Lind den 7 oktober!