Formativ undervisning = poänglösa prov?

Steve Wretman, flerårig skribent för Grundskoletidningen, skriver om begreppet formativ undervisning, hämtat ur publikationen Bedömning. En pedagogik som om den används rätt avser att utveckla elevernas kunskapskvaliteter och förmågor, skriver han. Wretman hänvisar till boken, Assessment for learning - Putting into practice (Open University Press, 2004), som är en rapport från ett flerårigt forskningsprojekt där en formativ metodik utvecklades. Erfarenheterna visade att utvecklingen av tre områden inom undervisningen fick speciellt stora effekter på elevernas lärande. Några av de saker som påpekades var vikten av att ställa mer öppna frågor i undervisningen, samt öka betänketiden för eleverna samt ge feedback. Detta sättet att undervisa fick eleverna till att utveckla alternativa förklaringar på lärarfrågorna, klassrumsdialoger och att elevsvaren blev längre och mer kvalitativa. Metoden kan punktas ner i följande aktiviteter:

• Utformning och användning av öppna frågor till eleverna
• Eleverna "brainstormar" i grupper för att uttrycka sitt tänkande - läraren lyssnar in förkunskaperna (tänk Piaget)
• Läraren ger eleverna feedback i form av nya formativa frågor som ger eleverna ny fördjupning och ibland klargöranden
• Självvärdering och kamratvärdering - metakognitivt tänk (detta betonar Hattie)
• Feedback - ge formativa bedömningar efter elevernas provresultat

Inom studien gjordes ett kontrollerat försök att framföra feedback på elevernas resultat på tre olika sätt. Det ena var att eleverna fick poäng eller betyg på sitt prov. I en annan form fick eleverna både poäng, betyg och skrivna kommentarer. Den sista varianten var att eleverna endast fick skrivna kommentarer. Studien visade att den form av feedback som ledde till mest ökat lärande var när provresultatet inte relaterade till poäng eller betyg utan endast till skrivna kommentarer.

Detta blev först lite chockerande för lärarna. Den största anledningen var att eleverna inte läste kommentarerna - som kanske bara bestod i "bra kämpat", "läs på mer", "slarvfel" - utan istället bara jämförde sina betyg och provresultat med varandra. Lärarna lärde sig också att utveckla sina kommentarer till att bli mer formativa och inte bara summerande eller värderande.
En formativ bedömning beskriver var eleven befinner sig i förhållande till målet och ska beskriva hur eleven tar nästa steg i sin utveckling mot målet. Det är här som en bedömningsmatris kan underlätta visualiseringen av nästa utvecklingssteg för eleven.

Matrisen används i den Lokala Pedagogiska Plan som läraren inför starten av ett nytt arbetsområde kommunicerat med elever och vårdnadshavare. I denna LPP ska framgå vad målen (kunskapskraven) med undervisningen är, vilket centralt innehåll som ska behandlas, vilka arbetsmetoder och redovisningssätt som ska användas och vad som ska bedömas. En anpassning av LPP numerat bara kallat planering till Lgr 11 skulle kunna se ut så här:

• syfte samt centralt innehåll
• konkreta kunskapskrav
• genomförande med formulerade aktiviteter och tidsramar
• vad kommer att bedömas och hur (matriser)

För att läsa hela Wretmans artikel om formativ undervisning rekommenderas tidskriften Bedömning, som utges av förlaget Fortbildning AB. Det passar även alldeles utmärkt att läsa Wretmans artikel "IUP - En reform på avvägar" ur tidskriften implementera Skola 2011. I flertalet av artiklarna betonar man det metakognitiva tänkandet (egna reflektionen av sin inlärning) som kan göras på individ-, grupp- och lärar med elevnivå. Det viktiga här är att betona vad som kan utvecklas. Det är inte meningen att sänka sin kamrat med negativ kritik.
Helena Moreau hänvisar i sin artikel "Utveckla elevernas ansvarstagande" till rapporten "Bedömning av kunskap och kompetens (rapport nr 18 PRIM-gruppen)" som betonar vikten av elevens eget reflekterande.

Tidskriften Implementera Skola 2011 har skickats via internposten i några exemplar var.

LGR11 - Ny läroplansstruktur

Läroplanens struktur

Läroplanen innehåller tre kapitel, se ovan. All undervisning ska planeras och genomföras utefter innehållet i alla tre delarna. Den första delen innehåller skolans värdegrund och uppdrag, läs mer om värdegrundsportalen. Värdegrunden för skolan, uttryckt i skollag och läroplaner, ska genomsyra alla aktiviteter och relationer i skolan. Del två innehåller Övergripande mål och riktlinjer.I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger riktningen på skolans arbete. Observera formuleringen bör och inte skall. Har det någon betydelse för hur vi uppfattar uppdraget?

Motiv för ämnet

Utifrån läroplanens kunskapssyn och målen om att utveckla "goda samhällsmedborgare", "studieförberedelse" och "personlig utveckling", ges en kort ämnesspecifik motivering till hur ämnet ska kunna bidra för att uppfylla dessa mål.

Syfte

Denna text beskriver hela uppdraget för undervisningen i ämnet. Vad undervisningen ska bidra med och vilka förmågor eleverna förväntas utveckla. Ex."Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställningen till..." I slutet av syftestexten sammanfattas de långsiktiga ämnesspecifika målen och förmågorna som ämnesundervisningen ska planeras utifrån för grundskolans nio år.

Centralt innehåll

Här preciseras det innehåll som redan finns angivet i syftet. Det centrala innehållet är omfattande i den nya kursplanen, "stoffträngsel". Centrala innehållet bestämmer numera vad ämnena ska innehålla och vilka moment som ska behandlas samt när. På så vis undviker man lokala tolkningar och försöker istället uppnå en mera likvärdig utbildning i grundskolan. Innehållet är i grundskolan uppdelat för åren 1-3, 4-6 och 7-9. I specialskolan som är en tio-årig skolform är innehållet i kursplanerna uppdelat för åren 1-4, 5-7 och 8-10.

Kunskapskraven bygger på den kunskapssyn och mål som återfinns i läroplanens första och andra kapitel.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Det finns ingen hierarkisk ordning mellan fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Detta kommer tydligt att framträda i kunskapskraven. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.

Läroplanens relationella förhållningssätt

Bilden visar de byggstenar som undervisningen skall grundas på och de har ett relationellt förhållningssätt till varandra. Därför ska all undervisning utgå från alla tre delarna, men målen i läroplanens kapitel 1 och 2 skall inte bedömas eller betygsättas. Inte heller är det meningen att lärarna varje gång ska slå upp kapitel 1 och 2 i läroplanen vid sin planering, utan värdegrunden och de övergripande mål och riktlinjerna ska vara så befästa att de genomsyrar all undervisning. Undervisningen ska dessutom leda till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörsskap. Utvärdering huruvida undervisningen genomsyras av dessa mål och riktlinjer samt uppfyllandegraden av förmågor kan göras genom t.ex. självvärderande elevenkäter och därefter återkoppling i den muntliga delen av utvecklingssamtalet.

Skolverkets egen sida för Läroplansstruktur och betygskala.

Läs även Skolverkets "Skola i förändring här".



Skola i förändring



Startsida

Meningen är att dessa sidor ska ge information och sammanfattningar av arbetet med att införa Skola 2011 i kommunen. Ansvariga för informationen på hemsidan är projektgruppen för Skola 2011 i Höör. Denna blogg fokuserar främst på grundskolans uppdrag samt kunna hålla BUN och skolor uppdaterade om det fortlöpande arbetet med att införa Skola 2011 i Höör.

Finplanering av fortbildningsdagarna med datum, tider och lokaler görs tillsammans med ledningsgruppen och projektgruppen.

Utbildning för implementerarna i de nya styrdokumenten och därefter för oss andra kommer att ske härnäst. Implementerarna planerar tillsammans med respektive rektor in aktiviteter i form av diskussioner och fördjupningar.

Parallellt under våren kommer utbildning i vårt nya IUP-system att genomföras. Vi lär oss att använda funktionerna i systemet. Infomentor P.O.D.B från Kristianstad levererar tjänsten och kommer också att hålla i några fortbildningar av IUP-systemet under våren. Höstterminen 2011 ska alla undervisande pedagoger använda systemet för sina elevbedömningar, skriftliga omdömen och IUP. Läs mer om fördelarna med digital IUP här!

Kompletterande utdelning av "lärardatorer" kommer också att ske under våren.

Detaljerad information kommer först och främst ut via din e-post och/eller din rektor.