Kursplanen för svenska - lite filmcitat

 Observera att detta är plockade filmcitat från anna Österlund, Anne-Marie Körling och Jan Ollars och inte våra personliga eller kursplanens direktciterade syften mm. Kommentarmaterial till alla ämnena hittar du här.

KURSPLANEN...för svenska

...börjar med att beskriva varför ämnet finns till.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Citat ur kursplan för svenska, LGR 11.

SYFTE

Syftet med ämnet i undervisningen samt vad undervisningen ska leda till

Filmcitat – Vad ska ämnet bidra till?

• Vill, kan och vågar kommunicera. (Dialog)
• Möjligheten att analysera, kommunicera, argumentera och förstå andra – ämnets möjlighet att bidra till den demokrati och värdegrund som vi vill utveckla hos våra blivande samhällsmedborgare.
• Behöver kunna läsa den variation av texter som finns i samhället.
• Tanken med den nya kursplanen är att lyfta fram de delar som är viktiga för de språkliga kompetenser som eleverna behöver ha med sig.
• Tydligare vad man behöver få undervisning om – t.ex. undervisning om lässtrategier för att kunna läsa olika sorters texter.
• Genom att läsa skönlitteratur utveckla sin identitet, diskutera sin och andras situation samt den verklighet som omger dem.
• Ökad läslust och språkutveckling

Citat från ämnesfilmen av Anna Österlund och Anne-Marie Körling

CENTRALT INNEHÅLL

Det centrala innehåll som ska behandlas i undervisningen för de olika stadierna. De är indelade i olika kunskap/arbetsområdensområden:

• Läsa och skriva
• Tala, lyssna och samtala
• Berättande texter och sakprosatexter
• Språkbruk (språkets uppbyggnad)
• Informationsteknik och källkritik

Alla punkter är inte lika ”stora” och därför kan de inte ta lika stor plats. Varnar för ”klipp-och-klistra” uppgifter (”forskande”). Eleverna går ut på nätet och kopierar fakta. Både lärare och elever ska ställa rätt frågor som i sin tur skapar möjlighet till egen analys och formulering av egna nya frågor (problematisera). Vad kan vi använda språket till och vad bör vi undvika (nätmobbning, trakasserier etc.), säger Jan Ollars, 7-9 lärare i sv.

KUNSKAPSKRAV OCH BETYG

Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betyg. Hur bedömer vi lärande hos eleverna? När det står att eleven ska läsa med gott flyt i kunskapskraven måste man gå till det centrala innehållet för att se – vad är det för sorts texter som eleverna ska kunna läsa med gott flyt. Det centrala innehållet och kunskapskraven hör nära ihop.

Att bedöma betygen D och B innebär att betygskravet ovanför till övervägande del är uppfyllt. Det kommer troligtvis att ta ett par år innan en samsyn infinner sig här. Det går inte att bara räkna moment som är avklarade utan istället inse att olika moment har olika tyngd, säger Jan Ollars, 7-9 lärare i sv.

KOMMENTARMATERIAL

Ger en bakgrundsbeskrivning av kursplanen och förklara betydelsen av vissa begrepp. Lite av en informationsdatabas och en förklaring på varför man just valt de specifika innehåll som finns i det centrala innehållet.

DISKUSSIONSUNDERLAG

Är en praktisk studiehandledning med diskussionsfrågor som ska stödja lärarna i deras arbete med att sätta sig in i kursplanen och hur den kan användas. Syftet med diskussionsunderlaget är att sätta fokus på den nya läroplanens uppbyggnad och struktur, samt visa exempel på hur den kan användas för planering av undervisningen i ämnena.

Frågor som kan diskuteras är:

• Vilka syften lyfts fram i kursplanen för ämnet svenska?
• Hur relaterar de olika punkterna i det centrala innehållet till syftet med ämnet?
• Vad får införandet av ett centralt innehåll för konsekvenser för er undervisning?
• Vad säger syftet om hur ni behöver arbeta med det centrala innehållet?
• Hur arbetar ni för att skapa en likvärdig undervisning för alla elever?

Skolverkets svar på hur du ska bedöma

Fråga
- Ska läraren göra formativa bedömningar i de skriftliga omdömena för "mellanåren" åk1-2 samt formativa betygsbedömningar för åren 3-4  och 7-8 i förhållande till kunskapskraven/betygen för respektive stadie (åk 3, 6 och 9)?

Upplysningstjänsten vid Skolverket svarar:
I diskussionsunderlagen framgår bland annat följande: Kunskapskraven ska ligga till grund för bedömningen av elevernas kunskaper genom hela skoltiden och är konstruerade utifrån ämnets mål och det centrala innehållet. Kunskapskraven ger stöd för att bedöma elevernas kunskaper och för att upptäcka vad eleven behöver utveckla vidare samt om någon form av stöd behöver sättas in. I ämnet svenska finns kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 och för betygen A, C och E i slutet av årskurs 6 och 9. I årskurs 3 används kunskapskraven för att bedöma om eleven har godtagbara kunskaper i ämnet och i årskurs 6 och 9 för att bedöma vilket betyg elevens kunskaper motsvarar. Kunskapskraven i årskurs 9 är även utgångspunkt för terminsbetygen i årskurs 7, 8 och 9. För att tydliggöra för eleven vilka kunskaper hon eller han behöver utveckla kan beskrivningarna i kunskapskraven användas som utgångspunkt.

Det kommer att tas fram ett bedömarstöd och även allmänna råd till kursplanerna och kunskapskraven. Detta beräknas vara färdigt i augusti 2011 och man kan hållas sig uppdaterad om dessa och övriga material här: http://www.skolverket.se/sb/d/3918/a/21538

Ny fråga uppstår då:
- Om terminsbetyg ska sättas i åk 7 efter var eleven befinner sig i förhållande till kunskapskraven får åk 9, riskerar många elever få starta med betyget F (icke godtagbara kunkaper) i många ämnen fastän eleven har förmåga att uppnå betyget B i åk 9. Är det dags att sätta in åtgärdsprogram för alla elever som i slutet av vårterminen i åk 7 ligger kvar på F?

Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Skolverkets upplysningstjänst på 08 - 52733200.

Kunskapskraven klara för Lgr 11

Du hittar hela läroplanen med de nya kursplanekraven här!

Skolverket presenterar idag kunskapskraven för grundskolan, sameskolan och specialskolan.
- Detta är den sista pusselbiten i ett viktigt och omfattande arbete med att ta fram nya samlade läroplaner. Skolorna har nu tillgång till alla styrdokument inför den reform som träder ikraft i höst, säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör.

I höstas fastslog regeringen de nya kursplanerna för grundskolan. Kursplanen ska ge läraren frihet att anpassa undervisningen efter den elevgrupp de undervisar i, därför sträcker sig det centrala innehållet över tre årskurser, 1-3, 4-6, 7-9. Skolverket kompletterar nu med kunskapskrav för årskurs 3, 6 och 9.
- Hela systemet bygger på att läraren har flexibilitet under de här tre åren. Hade vi haft kunskapskrav i varje årskurs skulle det bli svårare för läraren att ge varje elev förutsättning att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov, säger Ulrika Lundqvist som tillsammans med Nicklas Westin är projektledare för kursplanerna på Skolverket.

För årskurserna 3 anges kunskapskrav för godtagbara kunskaper. För årskurs 6 och 9 anges kunskapskrav för betygsnivåerna A, C och E. För att till exempel få betyget D så måste eleven uppfylla hela kravet för E och till övervägande del kunskapskravet för C.
- Det är viktigt att man i skolan inte försöker skapa mellannivåerna själv utan att bedömningen görs utifrån hur stor del av nästa nivå som eleverna klarar av. Är det till övervägande del får eleven det högre betyget, säger Niclas Westin.

De fetstilta orden i kunskapskraven är de ord som beskriver den ökade kvaliteten i förmågor och kunskapsprogression mellan betygsstegen.

För grundsärskolan väntas kursplanerna bli färdiga i slutet av vecka 7.
Grundsärskolans läroplan hittar du här.

Kompetensbegreppet - Vad är förmåga?

I en rapport från Nordisk TänkeTank, angående samhällets förändring från ett kunskapssamhälle till ett kompetenssamhälle, har de försökt identifiera framtidens kompetensområden. Det handlar om att kunna använda sin läs-, skriv och räkneförmåga i interaktiva handlingar. Om fömågan att kommunicera och interagera i heterogena grupper och att kunna använda tillgängliga verktyg såsom IT och annan teknik. Och det handlar om att vara innovativ, kreativ och handlingskraftig. Vidare identifierade man olika sorters kompetenser. Men först...

Hur definieras kompetens? 

Enligt Swedish Standards Institute´s standard för ledningssystem och kompetensförsörjning kan kompetensbegreppet definieras som ”förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter”. ”Förmåga” byggs upp av erfarenhet, omdöme och förståelse. ”Vilja” omfattar attityd, engagemang, mod och ansvarstagande. ”Kunskap” handlar om fakta och metoder, att veta hur. ”Färdigheten” är att kunna utföra i praktiken, att göra.

Framtidskompetenser

OECD:s, EU:s och ASEM-projektets definitioner av framtidens kompetenser. (ASEM – ett samarbetsprojekt mellan Asien och Europa om livslångt lärande.)

Yrkeskompetens = består av den uppsättning kompetenser som krävs för att kunna utföra en arbetsuppgift på ett värdeskapande sätt i relation till de målsättningar som finns formulerade för arbetet.

Social kompetens = omfattar förmågan att kunna kommunicera och interagera med andra människor.

Personlig kompetens = utgör basen för utveckling av sociala kompetenser. Kärnan i personlig kompetens utgörs av självkännedom, förmågan att förstå sig själv i relation till andra och till de sammanhang man befinner sig i.

Digital kompetens = innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. (enligt EU)

LGR11 - Ny läroplansstruktur

Läroplanens struktur

Läroplanen innehåller tre kapitel, se ovan. All undervisning ska planeras och genomföras utefter innehållet i alla tre delarna. Den första delen innehåller skolans värdegrund och uppdrag, läs mer om värdegrundsportalen. Värdegrunden för skolan, uttryckt i skollag och läroplaner, ska genomsyra alla aktiviteter och relationer i skolan. Del två innehåller Övergripande mål och riktlinjer.I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger riktningen på skolans arbete. Observera formuleringen bör och inte skall. Har det någon betydelse för hur vi uppfattar uppdraget?

Motiv för ämnet

Utifrån läroplanens kunskapssyn och målen om att utveckla "goda samhällsmedborgare", "studieförberedelse" och "personlig utveckling", ges en kort ämnesspecifik motivering till hur ämnet ska kunna bidra för att uppfylla dessa mål.

Syfte

Denna text beskriver hela uppdraget för undervisningen i ämnet. Vad undervisningen ska bidra med och vilka förmågor eleverna förväntas utveckla. Ex."Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställningen till..." I slutet av syftestexten sammanfattas de långsiktiga ämnesspecifika målen och förmågorna som ämnesundervisningen ska planeras utifrån för grundskolans nio år.

Centralt innehåll

Här preciseras det innehåll som redan finns angivet i syftet. Det centrala innehållet är omfattande i den nya kursplanen, "stoffträngsel". Centrala innehållet bestämmer numera vad ämnena ska innehålla och vilka moment som ska behandlas samt när. På så vis undviker man lokala tolkningar och försöker istället uppnå en mera likvärdig utbildning i grundskolan. Innehållet är i grundskolan uppdelat för åren 1-3, 4-6 och 7-9. I specialskolan som är en tio-årig skolform är innehållet i kursplanerna uppdelat för åren 1-4, 5-7 och 8-10.

Kunskapskraven bygger på den kunskapssyn och mål som återfinns i läroplanens första och andra kapitel.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Det finns ingen hierarkisk ordning mellan fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Detta kommer tydligt att framträda i kunskapskraven. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.

Läroplanens relationella förhållningssätt

Bilden visar de byggstenar som undervisningen skall grundas på och de har ett relationellt förhållningssätt till varandra. Därför ska all undervisning utgå från alla tre delarna, men målen i läroplanens kapitel 1 och 2 skall inte bedömas eller betygsättas. Inte heller är det meningen att lärarna varje gång ska slå upp kapitel 1 och 2 i läroplanen vid sin planering, utan värdegrunden och de övergripande mål och riktlinjerna ska vara så befästa att de genomsyrar all undervisning. Undervisningen ska dessutom leda till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörsskap. Utvärdering huruvida undervisningen genomsyras av dessa mål och riktlinjer samt uppfyllandegraden av förmågor kan göras genom t.ex. självvärderande elevenkäter och därefter återkoppling i den muntliga delen av utvecklingssamtalet.

Skolverkets egen sida för Läroplansstruktur och betygskala.

Läs även Skolverkets "Skola i förändring här".



Skola i förändring