Grej of the Day - lucka 15

Vi går nu in i terminens sista vecka, varvar omdömen och betyg med pysseldagar och pepparkakshus, och snart går vi på jullov...
För ett år sedan blev det tydligt igen att Sverige fortfarande tappar i de internationella kunskapsmätningarna, då var det PISA som stod för de svarta rubrikerna. Björklund gav en kommission i uppdrag att analysera de svenska resultaten, har du funderat på vad de kommer fram till? Häng med om du inte har hört det!

Kompetensbegreppet - Vad är förmåga?

I en rapport från Nordisk TänkeTank, angående samhällets förändring från ett kunskapssamhälle till ett kompetenssamhälle, har de försökt identifiera framtidens kompetensområden. Det handlar om att kunna använda sin läs-, skriv och räkneförmåga i interaktiva handlingar. Om fömågan att kommunicera och interagera i heterogena grupper och att kunna använda tillgängliga verktyg såsom IT och annan teknik. Och det handlar om att vara innovativ, kreativ och handlingskraftig. Vidare identifierade man olika sorters kompetenser. Men först...

Hur definieras kompetens? 

Enligt Swedish Standards Institute´s standard för ledningssystem och kompetensförsörjning kan kompetensbegreppet definieras som ”förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter”. ”Förmåga” byggs upp av erfarenhet, omdöme och förståelse. ”Vilja” omfattar attityd, engagemang, mod och ansvarstagande. ”Kunskap” handlar om fakta och metoder, att veta hur. ”Färdigheten” är att kunna utföra i praktiken, att göra.

Framtidskompetenser

OECD:s, EU:s och ASEM-projektets definitioner av framtidens kompetenser. (ASEM – ett samarbetsprojekt mellan Asien och Europa om livslångt lärande.)

Yrkeskompetens = består av den uppsättning kompetenser som krävs för att kunna utföra en arbetsuppgift på ett värdeskapande sätt i relation till de målsättningar som finns formulerade för arbetet.

Social kompetens = omfattar förmågan att kunna kommunicera och interagera med andra människor.

Personlig kompetens = utgör basen för utveckling av sociala kompetenser. Kärnan i personlig kompetens utgörs av självkännedom, förmågan att förstå sig själv i relation till andra och till de sammanhang man befinner sig i.

Digital kompetens = innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. (enligt EU)

PISA 2009 senaste rapporten

Klicka på länken nedan för att se utbildningsminister Jan Björklund kommentera rapporten.
PISA 2009 senaste rapporten

Kort sammanfattning
"PISA 2009 mäter läsförståelse, kunskaper i matematik och naturvetenskap hos 15-åringar i 65 länder. Huvudämnet denna gång är läsförståelse.
Det gick inte särskilt bra för Sverige en 15e plats, vilket motsvarar en genomsnittslig OECD-nivå. De asiatiska länderna och Finland ligger i topp.

Läs PISA-rapporten på Skolverket webbplats

Jämfört med PISA 2000, då läsförståelse också var huvudämne, har Sverige tappat 19 poäng. Försämringen gäller både låg- och högpresterande elever. Men det är de "svagaste" eleverna som tappat mest under tioårsperioden."
Källa: OECD

PISA mäter inte enbart skolkunskaper

PISA har en kvalitativ ansats, vilket skall förstås som att den inte enbart mäter en slags färdighets- eller faktakunskap utan också mäter elevers förmåga att använda sina kunskaper i andra sammanhang än skolans, att analysera företeelser i samhället och att omsätta sina kunskaper i tillämpning på vidare problem. Om jag förstått resultaten rätt för Sveriges del, så är fakta-nivån inte något som försämrats (gäller mätningarna i naturvetenskap, där vi ligger på – nåja – ett snitt) utan svenska elever brister i tillämpningsdelen. Skolresultaten var utmärkta i sin reproducerande del, men inte i sin tillämpande.
Detta måste vara en viktig distinktion vad gäller åtgärder. Jag tror att politiker i gemen uppfattar dessa sjunkande skolresultat i de internationella jämförelserna som att det finns behov av mer handfasthet. Det kan kanske också behövas, men tydligt är att det krävs en dimension till som svensk skola inte lyckas med, eller lyckas med i lägre grad – nämligen elevers förmåga att omsätta sina kunskaper till att tänka och handla utanför skolans värld.