Bedömning för likvärdighet och lärande 11 mars Kristianstad

Anders Jönsson forskar och arbetar som lärarutbildare både i Kristianstad och Malmö. han har skrivit boken Lärande bedömning och han pratade om detta på en konferens i Kristianstad som hette Sikta högt!

Varför bedömer man i skolan?

För urval	Summativt syfte
För kontroll
För lärande	Formativt syfte, hjälper framåt

Anders beskrev hur det  normrelaterade betygssystemet i sju steg infördes 1949 i svensk folkskola. Det ändrade till 5 steg 1962 och då kunde man få ettor, tvåor, treor, fyror och femmor. Elever bedömdes i jämförelse med hur andra presterade, betyg sattes efter normalfördelning. Detta var ett system som sorterade elever inför vidare studier, och just så fungerar fortfarande Högskoleprovet.

Hur bra en skola och lärarna än var så måste en del misslyckas. Verktyg som separerade tillräckligt måste finnas, skriftliga prov med många frågor på stegrande svårighetsgrad var (och är...) det vanligaste. Ofta mätning av fakta och minneskunskaper.

För lärandet vore det bättre om elever lyckades med alla uppgifter, tex med hjälp och samarbete. Då vill man hellre gripa sig an nästa avsnitt.

1994 kom ett helt nytt målrelaterat system, Lpo94. På förhand fastställda kriterier, betyg som ska ge information om elevernas kunskaper. Man behöll dock urvalsfunktionen, och har fått problem med likvärdigheten, särskilt som det fanns ett stort tolkningsutrymme. Betyg och betygsliknande omdömen kan också ha negativa effekter på elevers lärande, betyg uppfattas inte bara som kvitto på kunskaper utan även på personen. Låga betyg leder till låg självkänsla och att man lägger av. Duktiga elever med höga betyg kan också vara svåra att motivera via omdömen, de är ju redan så bra, finns inget högre betyg än MVG.



Källa: http://www.larandebedomning.se/

Summativ bedömning och formativ bedömning

Anders visade bilden ovan och förklarade att formativ bedömning förutsätter:

1. Tydliga mål och kriterierMål kräver mer än ord, det behövs dynamisk koppling mellan ord och erfarenheter, det räcker inte med att bara läsa upp målen i början av arbetsområdet. Lpo 94 hade alltför krånglig struktur med mål på olika niver, då blev det svårt att göra bedömningar.

2. Bedömning av hög kvalitet

Vad har vi för kunskapssyn? Med en kognitiv, psykologisk modell kan man beskriva lärandet med en bankboksmodell, man sätter in kunskaper, vid prov tas stickprovskontroll som bedöms och ger ett omdöme. Lätt att eleven blir utestängd från bedömningsprocessen. Pedagogisk modell: Vad ska eleven kunna göra med sina kunskaper? Görande fokuseras i Lgr 11, där 3-6 förmågor per ämne skrivits fram. Det som bedöms är inte innehållsstyrt. Innehållet styrs via centralt innehåll.

Överensstämmelse med målen bedöms, just det som finns beskrivet i målen, kunskapskraven ska testas, därför kan det aldrig vara hemligt vad som ska bedömas. De flesta kunskapsmätningar sker med skriftliga prov, fast målen inte ser ut så längre... Nya kunskapskraven= Kinderäggsformulerade, minst 3 i ett...Tydliga kriterier/anvisningar krävs. Annars blir det åter stort tolkningsutrymme och problem med likvärdigheten.

3. Feedback ska ges på tre nivåer:
- Uppgiftsnivå (tex faktafel)

- Processnivå, (tex hur nästa uppgift kan göras bättre)

- Metakognitiv nivå (Hur ska jag hantera den feedback jag får?)

Det finns också en fjärde nivå, den personliga. Ett exempel på detta är ospecificerat beröm, och det har en negativ effekt och bör faktiskt undvikas.

Feedback kan både leda till förbättringar och till att resultat försämras.

Feedback på uppgifts- och processnivå ska användas i omdömen, de leder till lärande och ökande resultat. Får inte vara enkelriktat. Feedback på personlig nivå kan ge negativ effekt, 70-80% av skriftliga omdömen ligger på denna nivå.

Det finns en risk att elever blir beroende av feedback från läraren, måste gå vidare till steg 4...

4. Ansvar för eget lärande

...och själv ta över ansvaret för sitt lärande.

Bedömning och undervisning är totalintegrerat.

Läs mer på Anders Jönssons hemsida, och titta på bilderna från hans olika presentationer, jättetydliga och bra!

Upplagt av Christel Jansson