Bedömning för likvärdighet och lärande

Anders Jönsson, skolforskare och lärarutbildare både vid Malmö Högskola och Högskolan Kristianstad höll ett seminarium i Kristianstad fredag 11 mars. Han beskrev de olika formerna av bedömningar i skolan:

För urval	Summativt syfte
För kontroll
För lärande	Formativt syfte, hjälper framåt

Han gjorde en resa genom olika betygssystem, från 1949 och 1962 då vi hade normrelaterade system där antalet ettor och femmor skulle vara lika många i en grupp elever, där elever bedömdes i relation till varandra och inte till fastställda kriterier. Vad som bedömdes var "hemligt", och för att sortera var det vanligaste verktyget skriftliga prov där frågor av varierande svårighetsgrad ställdes och där det främst testades fakta och minneskunskaper. Hur bra en skola och lärarna än var så måste en del misslyckas.  Anders ställer mot detta att det för lärandet vore bättre om elever lyckades med alla uppgifter, tex med hjälp och samarbete. Då vill man hellre gripa sig an nästa avsnitt och detta främjar lärandet.

1994 kom ett helt nytt målrelaterat system, Lpo94. På förhand fastställda kriterier, betyg som ska ge information om elevernas kunskaper sätts. Man behöll dock urvalsfunktionen, och har fått problem med likvärdigheten, särskilt som det fanns ett stort tolkningsutrymme. Betyg och betygsliknande omdömen kan  ha negativa effekter på elevers lärande, betyg uppfattas inte bara som kvitto på kunskaper utan även på personen. Låga betyg leder till låg självkänsla och att man lägger av. Duktiga elever med höga betyg kan också vara svåra att motivera via omdömen, de är ju redan så bra, det finns inget högre betyg än MVG.

Anders presenterar en bra bild av bedömningar, den finns i hans presentation som du kan hitta här. Med hjälp av en vägbeskrivning beskriver han olika delar av formativ bedömning.
Först måste eleven/bilföraren  veta var målet finns. Vart är jag på väg?
Därefter är det nödvändigt med en korrekt lägesbeskrivning. Var befinner jag mig i förhllande till målet?

Feedback handlar sedan om vad eleven/bilföraren måste göra för att ta sig ända fram till målet. Kör så här!
Detta kräver:
1. Tydliga mål och kriterier
Mål kräver mer än ord, det behövs dynamisk koppling mellan ord och erfarenheter, det räcker inte med att bara läsa upp målen i början av arbetsområdet.
2. Bedömning av hög kvalitet
Vilken kunskapssyn vi har avgör. Kanske ska vi se på kunskaper som något som man kan använda istället för något man sätter in på en bank.
3. Feedback
Feedback ska ges på tre olika nivåer:
Uppgiftsnivå
Processnivå
Metakognitiv nivå
Det finns en fjärde form av feedback, Personlig nivå. Trots att forskningen varnar för denna form av feedback ligger 70-80% av omdömen som skrivs om elever på denna nivå.
4. Ansvar för eget lärande
Det finns en risk att elever blir beroende av feedback från läraren, det är viktigt att eleven själv tar över ansvaret för sitt lärande.

Bedömning och undervisning är totalintegrerat.

Hur kan man bedöma för likvärdighet, samtidigt som man stödjer elevernas lärande?

En bra bedömning:
Överensstämmer med målen
Utgår från tydliga bedömningsanvisningar
Genomförs systematiskt och "grundas i bevis"
Är allsidig

Feedback som stöttar lärande bör:
Utgå från uppgiften (ej person)
Beskriva vad eleven kan
Ge konkreta förslag på hur elevens prestationer ska bli bättre
Integreras i undervisningen, t ex genom att kombineras med själv- och kamratbedömning

Anders Jönsson har skrivit en bok: Lärande bedömning, och du kan läsa mer om honom och titta på presentationer på hans hemsida http://www.larandebedomning.se/