Nyhetsbrev februari 2014 Inkluderande lärmiljöer



Höör 27 februari 2014

På två skolområden (Sätoftaskolan och Enebackeskolan) finns skolteam som deltar i projektet ifous Inkluderande lärmiljöer 2012-16, men inte bara där ska vi arbeta med att utveckla de inkluderande lärmiljöerna, detta ska genomsyra alla våra skolor och leda till en bättre skola och förbättrade resultat.

Vid läsårsuppstarten 2013-14 träffades alla lärare, skolledare och annan personal på Älvkullen och här påmindes vi om hur viktigt bemötandet och relationen mellan lärare och elever är för elevens resultat och upplevelse av inkludering. Att arbeta med detta innebär att vi ser alla elever som allas elever och att vi ser inkludering som en process istället för ett mål. Att vara lärare innebär att själv vara i ett lärande, kring hur man undervisar, bygger relationer och skapar intresse för skolans ämnen och de förmågor och kunskaper eleverna ska utveckla.

På www.skola2011.blogspot.se finns glimtar, goda exempel och fördjupning, länkar och tips och jag vet att en del av er regelbundet läser inlägg där. När vi träffades i den centrala ifous-gruppen i veckan diskuterade vi om det kunde vara användbart med ett slags nyhetsbrev också, därför provar vi det nu. Tanken är att sprida goda exempel, väcka intresse och lust att prova något nytt i sin undervisning.

Under det första året med projektet Inkluderande lärmiljöer har vi träffat forskare från Malmö högskola, lyssnat på föreläsningar om vad inkludering kan innebära och vi har besökt och haft besök av ”kritiska vänner” från de andra skolorna och kommunerna som är med i projektet. Det är 12 kommuner i Sverige (4 i Skåne) och sammanlagt 33 skolor som är med. Detta har gjort att vi har börjat få syn på både saker vi gör bra och sådant vi kan förbättra. Elever i åk 3 och 7 samt lärare, specialpedagoger, rektorer och skolchefer har deltagit i enkäter och intervjuer för att vi ska få syn på hur vi arbetar med inkluderande lärmiljöer. Under 2014 kommer vi att fortsätta fokusera på ”de goda lärmiljöerna” och utifrån framgångsfaktorer utveckla dem ännu mer.

Några exempel på saker vi gör just nu:

·         Pedagogiska konferenser på skolorna om vad som är framgångsrik undervisning och bedömning.

·         Utbildning och handledning om hur man kan arbeta med bemötande av utagerande barn.

·         Specialpedagoger/speciallärare och lärare arbetar tillsammans i klassrummet för att möta elevernas behov.

·         Kollegial fortbildning, tex Matematiklyftet, förstelärarnas fortbildning med lärarna i bild, musik, slöjd, hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa.

·         Kompetens- och utvecklingsresa för alla specialpedagoger, speciallärare och lärare som arbetar med särskilt stöd (tillsammans med SPSM).

·         En eller flera forskare från projektet Inkluderande lärmiljöer kommer att besöka skolorna och fördjupa arbetet där.

·         Ser över rutinerna kring särskilt stöd och åtgärdsprogram, det har nyligen kommit ett nytt lagförslag som kommer att minska lärares administrativa arbete med detta.

·         Under mars-juni kommer en arbetsgrupp (Skolutveckling 2016) att ta fram en nulägesanalys för alla BUNs verksamheter och en plan för vilka utvecklingsprojekt som vi behöver de närmaste åren.

• 31/3 till 1/4 kommer de båda skolteamen och det centrala teamet att åka till Göteborg på ett ifous-seminarium och träffa alla de andra skolorna, utbyta erfarenheter och få nya idéer.

 

• Vår talpedagog Kerstin Dahlberg-Johansson arbetar med ett projekt på Enebackeskolan där lärare får lära sig mer om tecken, detta ökar möjligheterna för barn med språkstörning att delta i gemenskapen på sina villkor. Läs om detta i en artikel i Lärarnas Nyheter. Viktigt och lyckat exempel på konkret inkluderingsarbete.

Önskar er alla god arbetslust nu efter sportlovet, vi ses därute i klassrummet, lärarrummet eller på någon intressant pedagogisk konferens eller kanske på Konsum…?

Christel Jansson, koordinator för Inkluderande lärmiljöer och från 1 mars er utvecklingsstrateg. I nästa nyhetsbrev kan jag berätta mer om vad det innebär…

Dokumentär: Jag hatar adhd

- Det är fem barn som har adhd, men är de lika?

Diagnoser ger en förenklad bild av barn. Man tar deras symptom och förklarar vem de är utifrån deras beteende. Diagnoser är så populära för ju mer komplicerade problemen är desto enklare förklaringar söker folk. Diagnoser är alltför enkla förklaringar.

I denna entimmes dokumentärfilm får vi följa tre danska skolbarn med diagnosen adhd och deras fantastiska lärare som arbetar med deras behov och utveckling.

Jag blir gripen av barnens svårigheter, det är väldigt känsligt fångat i filmen, jag känner empati med familjerna (viktigt) och blir väldigt imponerad av hur lärarna använder sig själva som redskap i arbetet med att ge barnen möjligheter att förändra sina liv.

Den viktigaste uppgiften för lärare är att få de här barnen att känna att de duger.

Du kan se filmen på SVT play, klicka här

Kompetens- och utvecklingsresa för specialpedagoger, speciallärare och lärare som arbetar med särskilt stöd i Höör

Den 21 januari träffades vi för första gången, tjugo specialpedagoger, speciallärare och andra lärare som har ett speciellt uppdrag att ge särskilt stöd, tex i förberedelseklass och särskola. Vår barn- och utbildningschef var med och hälsade välkomna och berättade att han tyckte detta är ett spännande och viktigt projekt. Martin tryckte på att uppdraget att möta alla elever med stöd och utmaningar är alla lärares, och att vi specialpedagoger/speciallärare/lärare som arbetar med särskilt stöd är deras stöd i detta arbete och att vi tillsammans har ansvar för att utveckla inkluderande lärmiljöer. Till vår hjälp har vi tagit Margareta Bergknut och Erika Palven från SPSM i Malmö.
Christel (koordinator för projektet) beskrev vad som händer i ifous-projektet i stort och hur planeringen ser ut för vår kompetens- och utvecklingsresa.


Som en del i vårt projekt Inkluderande lärmiljöer vill vi göra en kompetens- och utvecklingsresa med våra speciallärare och specialpedagoger tillsammans med SPSM (ca 20 personer) och arbeta med:

•       Specialpedagogers och speciallärares uppdrag och samarbete med rektorer och lärare.

•       Rutiner och rättssäkerhet kring elever i behov av särskilt stöd, pedagogisk utredning och åtgärdsprogram.

•       Utveckling av inkluderande lärmiljöer, verktyg och metoder, effekter av särskilt stöd

Syftet med utvecklingsresan är kollegiala lärandesamtal om frågorna ovan, att utgå från vetenskaplig grund och målet är ökade kunskaper, gemensam reflektion och en ökad samsyn.

Träff 1                   21 jan 2014
Specialpedagogens/speciallärarens roll, uppdrag och arbetsuppgifter. Inkluderande lärmiljöer.

Träff 2                  18 mars 2014
Om lärandemiljöer, framgångsfaktorer och forskning. Tillgänglighetsverktyg.

Träff 3                  20 maj 2014
Stöd och särskilt stöd
Våra rutiner kring pedagogisk utredning och åtgärdsprogram.
Framgångsfaktorer, effekter av särskilt stöd.

Träff 4                  2 sep 2014
...forts Stöd och särskilt stöd

Träff 5                 18 november 2014
Frågor som dykt upp under de fyra första träffarna och som vi vill fördjupa. Planering inför framtiden.

 

Sedan hade vi mycket givande och engagerade diskussioner i grupper om frågorna:

 

Hur ser den inkluderande lärmiljön ut på den skola som du är verksam i?
Vilka arbetsuppgifter har du som specialpedagog/ speciallärare?
Hur samarbetar du som specialpedagog/ speciallärare med skolans rektor för att skapa en inkluderande lärmiljö?
Vad upplever du för möjligheter och dilemman?
Vilka framgångsfaktorer ser du för att en lyckad inkludering ska kunna äga rum?

Detta var en mycket rolig och angelägen eftermiddag som gav mersmak!

Goda råd - lucka 24

Idag är det julafton... och jag ska avsluta denna julkalender med goda råd om undervisningen. Vi har "grottat ner oss" i Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen och tagit en del stickspår, från PISA till heliga lektioner.

Susan Tetler är professor inom inkluderande pedagogiska insatser för barn och unga i komplicerade lärandesituationer vid Århus universitet i Danmark, gästprofessor i Malmö och vetenskaplig ledare för det inkluderingsprojekt vår kommun är med i. Hon beskriver (utifrån Jank och Meyer 1997) ett antal didaktiska professionskompetenser en lärare måste ha.
Varje lärare måste:

• ...besluta sig för ett undervisningsinnehåll
  Vad är det eleverna ska lära sig?
• ...överväga hur undervisningen ska planeras
  Hur ska eleverna lära sig?
• ...göra en analys av deltagarnas förutsättningar
  Vem ska lära sig?
• ...göra en sekvenseringsanalys
  När ska eleverna lära sig?
• Göra en lärverktygsanalys (läromedel och andra verktyg)
  Med hjälp av vad ska eleverna lära sig?
• ...tänka igenom rummet för lärande
  Var ska eleven lära sig?
• ...göra analys av gruppdynamik
  Med vem eller vilka ska eleven lära sig?
• ...analysera makt- och kontrollaspekter
  Vem är det som definierar lärande?
• ...göra analyser av legitimitet och mål
  Varför ska man lära detta?

Under hela december månad har larmrapporter duggat tätt, i tidningar, TV och radio har det fokuserats på försämrade resultat i PISA och att elever inte får det stöd de har behov av i skolan.

Men som tur är så finns det glimtar, positiva tendenser och stöd till oss lärare. Låt det bli en av julklapparna under granen, dunka dig själv i ryggen och ta till dig detta!

Jenny Strömstedt har skrivit en krönika där hon ger en eloge till lärarna.

Livs levande personer vars yrkesstolthet utgår från uppdraget att göra våra barn till välutbildade medborgare med hyggliga värderingar och god aptit på livet, och jag blir gråtfärdig av tacksamhet när jag ser deras engagemang i allt från dåliga matteresultat till behov av större utmaningar, eller bara en öppen famn för att bota ett oroligt magont som ingen riktigt kan förklara vad det beror på.
De kan och vill förmedla kunskap. De lyssnar. De ser och bekräftar våra barn.

Hon uppmanar till att ge lärare uppmuntran och belöningar, geten, träden i Vi-skogen, vaccinationer och utsläppsrättigheter tycker hon andra kan få.

Lärarna ska vi mata med hembakt knäck och hyllningsdikter på blankvers medan felsökningen av de dåliga Pisa-resultaten pågår. De borde också få en löneförhöjning.

Hon hänvisar till PISA-rapporten "What makes schools successful" där högre lön ses som en framgångsfaktor.
Läs hela Jennys krönika här.

Ingela Netz (rektor och skolutvecklare i Södertälje) har en intressant skolblogg, och hon har också skrivit en välbehövlig kärleksförklaring till den svenska skolan

Att eleverna i våra skolor är underbara, att barn och ungdomar i största allmänhet är alla kryddor och dofter man kan önska sig i tillvaron (om man tar sig tid att verkligen känna efter!), det har jag berättat om ofta. Men lärarna! FATTAR ni vilket arbete de utför?! Fattar ni hur bra de är? Hur kompetenta och passionerade och yrkesskickliga de är. Ögon i nacken och bläckfiskarmar. Vi vanliga dödliga blir stressade av att ha barnkalas med tolv ungar i huset en gång om året. I skolan är det kalas varje dag. Hela tiden.

All goda ting är tre...håll i dig, här kommer en hyllning till!
Johan Lindström har en blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor och den 19 december skrev han ett inlägg som heter Från läktaren är alla experter - en hyllning till alla lärare

Om du tycker att det tål att skojas med om "krisen i skolan" kan du titta på ett klipp på Youtube "Det är lärarnas fel"

Ha (eller skaffa dig) nu en riktigt god jul...jag hoppas du får göra roliga saker, äta och dricka lite gott, vila, träffa dina viktiga personer och hämta kraft och inspiration.

Goda råd - lucka 23

Det finns många böcker om skolan, om undervisning, lärande och om läraruppdraget. Några författare som jag redan kopplat till är Dylan Wiliam, John Hattie, Helen Timperley och Christian Lundahl. En annan som de flesta känner till är John Steinberg. Han har skrivit en bok som heter Lektionen är helig (2010) och där lyfter han fram att mycket annat än undervisning tar uppmärksamhet och plats i skolan och lärares vardagsarbete.
Det har blivit allt tuffare att vara pedagog eftersom uppdraget inkluderar inte bara undervisning utan också allt möjligt annat. Det är arbetsgrupper, kommittéer, möten och projekt- Det är krav på dokumentation och mätningar. Det kan vara film, studiebesök, friluftsdagar, insamlingar - och min personliga käpphäst: kanelbullens dag.

Varför läggs det så mycket energi på kringaktiviteter istället för att skolan satsar på undervisningen och på att höja undervisningens standard och kvalitet? Den svenska pedagogkåren förtjänar en bättre behandling. Våra barn och  ungdomar förtjänar pedagoger som hinner förbereda sig för att kunna leda dem till kunskap och förståelse för omvärlden.

Det finns en gammal sanning som säger att det man tränar på blir man bättre på. Om vi ska höja resultaten i svensk skola måste vi ge uppmärksamhet åt det som skolan är till för - att ge kunskaper som möjliggör ett aktivt deltagande i vår viktiga demokrati. Det betyder att pedagogerna måste få mer tid att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning, för det är först när pedagogiken prioriteras som skolan kommer att röra sig i en positiv riktning (s. 9)

Boken innehåller att antal "lektioner" där man som lärare kan undersöka och få syn på sin egen undervisning och en del goda råd. Det finns fem olika avsnitt: lektionen, pedagogen, arbetslaget, skolan och framtiden och jag har valt ut att antal intressanta saker inom avsnittet lektionen som du kan smaka på.

Lektionen
Startar ni i tid?
Ta reda på tre saker:
Är du där när lektionen börjar?
Hur många av eleverna är på plats när lektionen ska börja?
Hur lång tid tar det från passets starttid enligt schemat tills du inleder?

	Officiell starttid	Verklig starttid	Antal elever på plats vid officiell starttid	Lärare på plats och förberedd vid officiell starttid
Lektion 1
Lektion 2
Lektion 3
Lektion 4
Lektion 5

Diskutera och fundera på
Är du överraskad av resultatet?
Är du nöjd med resultatet?
Vad hindrar dig från att vara där i tid?
Vad hindrar eleverna från att vara där i tid?
Har ni tillräckligt kraftfullt markerat att både personal och elever ska vara på plats i tid, med sitt material, redo att starta?

Hur ofta bryts schemat?
Hur ofta ställs undervisningen in för andra aktiviteter? Har skolan den undervisning vi utlovar?
Räkna ut hur många lektioner i ditt ämne eleverna är utlovade på en månad. Gå igenom hur många av dem som påverkats av schemabrytande aktiviteter (studiedagar, lucia, skolfotograftering, friluftsdag, skoljoggen, simning, teater- eller filmföreställning, håltimme).

Diskutera och fundera på
Blev det fler eller färre inställda pass än du trodde? Blev du överraskad av resultatet?
Kan du uppriktigt säga att ni har den verksamhet som utlovas?
Vilka typer av aktiviteter bryter ofta schemat?
Vilka schemabrytande aktiviteter tycker ni är viktiga och helt i sin ordning?
Vilka är inte lika viktiga?
Hur ofta avbryts dina lektioner? Plötsligt kommer specialläraren in i rummet och frågar om Andreas är på plats. Roberta reser sig och ska iväg till skolsköterskan. En kollega tittar in och vill låna en stor linjal. En röst i högtalaren berättar om storsamlingen. Mitt i din genomgång reser sig Jesper och måste absolut gå på toaletten. Musikpedagogen kommer in och vill låna Martina och Mohammed för en extra träning eftersom de har ledande roller i skolans musikal. Elevrådsordföranden knackar på och vill påminna alla om att köpa biljetter till skolbalen. Nisse från den lokala kanotklubben vill värva medlemmar och lämna lappar.
Notera hur många avbrott som sker under dina lektioner.

Diskutera och fundera på
Vad har du upptäckt?
Hur många avbrott orsakas av eleverna?
Hur många avbrott orsakas av personalen?
Vad är "systemfelet"?
Håller du med om att avbrott påverkar koncentration och resultat?
Hemligheten i lyckat ledarskap i klassrummet ligger i detaljerna. Det är svårt att påverka skolans ekonomi, miljö och organisation, likaväl elevernas studiemotivation Det du kan påverka dig själv, ditt ledarskap, din metodik och dina tillvägagångssätt. Är du beredd att titta på dig själv så är du öppen för förändring och utveckling. Vad är typiskt för dig? Vad behöver du tänka på och eventuellt förbättra?

Hur inleder du dina lektioner? Varför gör du som du gör?

Hur är dina instruktioner? Är de begripliga? Är dina förväntningar tydliga? Hur lång tid lägger du på instruktioner?

Hur stor del av lektionerna är eleverna uppgiftsfokuserade?
Exempel på när eleverna är uppgiftsfokuserade, oavsett om de arbetar individuellt eller i grupper:

• De jobbar med sina uppgifter
• De pratar om sina uppgifter och inte om annat
• De ställer frågor kring sina uppgifter
• De läser, skriver eller förbereder en redovisning
• De söker relevanta ting på datorn eller i böcker

Diskutera och fundera på
Ser du ett mönster den senaste veckan om när du upplevde hög respektive låg uppgiftsfokusering? Är det alltid samma elever som skapar oro? Gäller det samma slags uppgifter eller upplägg? Hur mycket beror på ditt eget humör, välmående eller stressnivå? Hur mycket beror på innehållets meningsfullhet eller relevans för eleverna?
Hur mycket kraft lägger du ner på att motivera och förklara varför eleverna förväntas göra vissa uppgifter? Vilket slags uppgifter skapar mest intresse eller koncentration? Hur viktiga är betyg och andra morötter som motivationsfaktorer?

Hur fördelar du din tid under lektionen?

• Du berättar (instruerar, informerar)
• Du frågar och eleverna svarar
• Du leder en diskussion eller det blir en helgruppsdiskussion
• elevpresentation eller -redovisning
• Grupparbete
• Individuellt arbete eller självstudier
• Övrigt, till exempel hämta material eller möblera om 

Vet eleverna hur de ska göra?
Vet eleverna hur man antecknar, studerar för ett prov, tränar minnet eller repeterar kontinuerligt?
Boken tipsar om att ställa frågor till sina elever:

• Hur mycket tid, på ett ungefär, lägger du ner på hemuppgifter varje dag?
• Har du en särskild plats där du studerar? Gör du det vid samma tid varje kväll?
• Hur mycket tid uppskattar du att du lägger ner på att plugga inför ett prov?
• Vilka prov i vilket ämne tycker du är svårast och varför?
• Brukar du anteckna under lektionerna? Hur gör du då?
• Brukar du repetera det du har gått igenom på lektionerna? Hur ofta tittar du på dina anteckningar? Hur ofta brukar du bläddra tillbaka i boken för att repetera?
• Vad gör du för att hjälpa dig själv att minnas?

Goda råd - lucka 22

I inledningen till de allmänna råden stod att de handlar om hur lärare bör planera och genomföra undervisningen utifrån läroplanen och kursplanerna samt hur rektorn bör ge förutsättningar för en strukturerad undervisning. De handlar också om hur lärare bör tillämpa kunskapskraven vid bedömningen och betygssättningen på skolan...och hur de olika delarna bör dokumentaras (s. 6)
Vi har nu kommit till den del där vi drar ihop säcken och sammanfattar det viktigaste i de allmänna råden.

Planering

• Lärare ska planera en strukturerad undervisning som passar varje elevs behov och förutsättningar.
• Undervisningen ska ge det stöd och den stimulans som behövs för att eleverna ska komma så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och personliga utveckling.
• Lärare ska planera ett ämnesinnehåll och använda olika arbetssätt som leder till att eleverna når kunskapskrav och utvecklar de olika förmågorna som beskrivs i läroplanen.
• Hur eleverna ska få visa sina kunskaper ska också planeras.
• Eleverna ska ha inflytande över formen och innehållet i undervisningen.
• Lärare ska utvärdera och använda erfarenheter för att förbättra sin undervisning.
• Det är världsbäst om lärare har tid att gemensamt planera undervisning.

Genomförande av undervisningen

• Lärare ska strukturera och styra undervisningsprocesserna och skapa balans mellan gemensamma och enskilda aktiviteter för att ge varje elev det stöd och den stimulans som leder till ett gott lärande
• Vi ska styra undervisningen tydligt mot målen, förklara syftet med det vi gör i klassrummet, vilka kunskaper eleverna ska utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper
• Vi ska ge varje elev kontinuerlig återkoppling och förklara vad som behöver utvecklas vidare
• Lärare ska utmana elevernas föreställningar

Kunskapsbedömning och betygssättning

• Lärare ska med hjälp av många olika bedömningsformer kontinuerligt analysera elevernas kunskaper, göra allsidiga helhetsbedömningar och jämföra dem med kunskapskraven
• Lärare ska diskutera hur bedömningar går till med andra lärare
• Lärare ska använda nationella ämnesprov som en del av sin bedömning, men det är verkligen bara en del bland många
• Lärare får vid särskilda skäl bortse från delar av kunskapskraven för elever som har funktionsnedsättningar

Uppföljningar

• Lärare bör identifiera vad som behöver utvecklas i den egna undervisningen för att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. (Obs! Detta är inget för mesar...)

Dokumentation

• Lärare ska dokumentera planeringar och uppföljningar av undervisningen samt elevernas kunskapsutveckling. Denna dokumentation ska stödja elevernas lärande och helst ska lärarna inte gå under på kuppen.

En viktig fråga att fundera på är nu, om detta har varit några goda råd till oss lärare. Har du blivit klokare kring hur du ska göra i ditt arbete som lärare? Hur du ska prioritera?
Det hoppas jag, det tycker i alla fall jag att man har stora möjligheter till att bli om man begrundar de olika delarna och pratar med varandra om det.

Det allmänna rådet visar med all tydlighet man kan önska

• att det är i undervisningen som det avgörs
• att lärares arbete med planering och utvärdering av undervisningen  är viktigt och att detta arbete med fördel görs av lärare tillsammans (det är inget ensamarbete att utveckla skolan)
• att lärare har stort ansvar i sitt arbete, men att rektor och kollegor finns där för att samarbeta och stötta varandra
• att olika sätt att bedöma kunskaper får stora konsekvenser för eleven och hans eller hennes kunskapsutveckling, därför är detta ett område att utveckla
• att det är oerhört viktigt att man som lärare "kan sin läroplan" och övriga styrdokument och kan förklara för eleverna vad där står och använda detta varje dag i sin undervisning och alltid som ett underlag för planering, genomförande och utvärdering såväl som vid bedömning och betygssättning
• att återkoppling är centralt för både elevers och lärares kunskapsutveckling

Vad ger Skolverket och regeringen mer för goda råd för lärare och andra som arbetar i skolan?
Allmänna råd om åtgärdsprogram, förskolan, IUP, syv, utvecklingssamtal, mottagande i grundsärskolan, systematiskt kvalitetsarbete, närvaro och frånvaro...
Forskning för skolan

Goda råd - lucka 21

Efter de fyra avsnitten i Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen kommer att kapitel som heter dokumentation. Kanske inte det man kastar sig över först. Där står att lärare bör dokumentera sina planeringar och uppföljningar för att ha ett underlag att genomföra, följa upp och utvärdera undervisningen. På något sätt ska lärare kommunicera med elever och föräldrar vad som är syftet med undervisningen och hur den ska genomföras.
När Lgr 11 kom arbetade vi i vår kommun en hel del med pedagogiska planeringar. Vi skrev... och ofta blev det att vi skrev om det som står i läroplanen. Många tappade då farten i detta arbete, andra arbetade vidare och hittade sätt att konkretisera kunskapskraven, ge exempel på vad det innebär att kunna olika saker och tänka igenom sin undervisning så att den ger möjligheter för eleverna att nå mål och uppfylla kunskapskrav. Detta tror jag vi behöver bli bättre på att dela med varandra och inspirera varandra till att "ta nya tag"? En hel del pedagogisk planering kan man med gott resultat göra tillsammans och då ökar även likvärdigheten, viktigt!

I de allmänna råden står att vi ska använda oss av effektiva rutiner och former för dokumentation, här syftar man också på omdömen om elevernas kunskaper, och här har vi rest långt de senaste åren. Innan Lgr11 och innan vi införde vårt digitala omdömessystem såg jag många exempel på att man inte tydliggjorde elevernas kunskaper mot mål och kriterier utan det var vanligare med allmänna omdömen, ibland (men inte så ofta) till och med kopplade till personliga egenskaper snarare än kunskaper.

19 november förändrades kraven om dokumentation i form av individuella utvecklingsplaner, i syfte att minska på lärares administrativa arbetsbelastning. Jag skrev om detta i lucka 14.

Väl utformad underlättar dokumentationen lärarens arbete med att upprätta skriftliga omdömen och sätta betyg.
Hur ser lärares dokumentation ut?

Resultat av prov och läxförhör hamnar säkert oftast i lärarens kalender eller pärm i form av en klasslista med elevernas poäng eller någon form av omdömen för olika avsnitt. Det är dock svårare att både ge omdömen och spara dokumentation inför betygssättning nu när det är förmågor och kunskapskrav som vi bedömer. Är det någon som har en sådan sida i sin lärarkalender?
Det står också att även om lärares dokumentation ska vara skriftlig betyder det inte att eleverna bara ska visa sina kunskaper skriftligt.
Det är viktigt att inte låta dokumentationsformerna styra hur eleverna ges möjligheter att visa sina kunskaper. Effektiva former för dokumentation stödjer elevens kunskapsutveckling samtidigt som de underlättar i det dagliga arbetet för läraren.
Lärares anteckningar (dokumentationer av elevernas kunskaper) är inte privata, utan offentlig handling. Allmänna råden tar upp att det bör finnas ett system för att andra än den som har upprättat dessa anteckningar kan ta del av dem och förstå dem.

Något jag ofta har som baktanke vid dokumentation av olika slag: omdömen, åtgärdsprogram, återkoppling, är att eleverna ska kunna använda den för sitt lärande. Det är ju skolans huvudprocess, och därför kan det vara lönt att lägga krut på viss dokumentation. Hur jag formulerar mig påverkar om informationen blir användbar för elever. Men all dokumentation är inte primärt till för eleven, utan till för att visa vad vi har gjort, "hålla ryggen fri", och en del dokumentation är det svårt att ens avgöra för vems skull den är. Precis som media så ofta framhåller, så har arbetsuppgifterna kring just dokumentation blivit många och omfattande. Därför behövs det en diskussion om vilken dokumentation som är nyttig, och enkla regler för hur den ska gå till, så att vi kan ha tid att göra det som är viktigt.
Skolans resultat grundläggs i mötet mellan lärare och elever. Det är lärarens yrkesskicklighet och undervisningens kvalitet som ytterst avgör hur mycket kunskaper eleverna får med sig (från artikeln nedan).

I juni i år (2013) presenterade DN debatt en artikel om de tio punkter som enligt staten, lärarfacken, SKL och friskolorna ska rädda den svenska skolan:

1. Höjda lärarlöner och karriärtjänster
2. Minskad administration
3. Legitimation och behörighet
4. Högre antagningskrav
5. Lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen
6. Didaktiken är en viktig del av lärarutbildningen och den del av didaktiken som handlar om hur undervisningen ska läggas upp måste stärkas.
7. Övningsskolor inrättas för lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
8. VFU bör utvecklas också vad avser uppföljning, bedömning och prövning av lärarstudenter.
9. Introduktionsåret utvecklas.
10. Ett skolforskningsinstitut inrättas.

Punkt två handlar om minskad administration:
Lärare ska ägna sig åt undervisning – inte administration. Redan under höstterminen i år minskas kraven på skriftliga individuella utvecklingsplaner (IUP) kraftigt. Även byråkratin kring skriftliga åtgärdsprogram behöver reduceras. Olika processer för uppgiftsinsamling och olika kvalitetsprocesser både inom kommunerna och från skolmyndigheterna måste effektiviseras. Därmed frigörs tid för lärare att planera och genomföra undervisningen.