Varför digital IUP - syfte och mål

Kort svar: Förenkla, förtydliga och förbättra

Kort beskrivning
Programmet är webbaserat och åtkomst till systemet sker genom inloggning på en webbsida. Arbetet med IUP kräver dialog och samarbete mellan elever, lärare och föräldrar för att det ska bli meningsfullt. Internet är skapat just för kommunikation mellan människor och jämfört med att hantera processen på papper så kan vi hitta många fördelar med digital IUP över internet.

En del fördelar är rent praktiska:
      ·         Enklare att nå för alla.
      ·         Ordning och reda - ingen risk att papper kommer bort.
      ·         Lättare att göra förberedelser.
      ·         Lättare att hålla alla informerade och följa upp under terminen.
      ·         Möjlig att göra ändringar i direkt

Allra viktigast är att vi får en bättre individuell planering för barnet.

·         Ökad delaktighet från elever och föräldrar

·         Tydlig koppling av bedömningarna till kunskapskraven - inte beteendet

Bakgrund kring ökat krav på dokumentation
Skolan har på kort tid fått många nya krav på dokumentation: skriftliga omdömen utifrån en summativ och formativ bedömning, pedagogisk planering där undervisningsmål, arbetssätt och utvärderingsformer ska tydliggöras samt framåtsyftande planer (IUP) för dokumentation av varje elevs kunskapsutveckling. Lägg därtill kravet på dokumentation av det dagliga värdegrundsarbetet, pedagogisk planering och särskilt åtgärdsprogram. Sammantaget är det mycket som ska dokumenteras, för att därefter sorteras in i olika mappar och pärmar.

På tur står Lgr 11 och en ny skollag med ökade beslutsmöjligheter för rektorerna. Dessa reformer har lämnats till skolans huvudmän att implementera utefter sina egna ramar och förutsättningar. Inte minst förstärker dessa kraven på dokumentation av arbetet i skolan. Det ökade ansvaret på rektor för elever i behov av särskilt stöd bygger på korrekta bedömningsunderlag (resultat, analys och åtgärder).

Systemstödets innehåll och funktioner
Systemet innehåller en rad verktyg såsom stöd för pedagogisk planering, bedömning, IUP, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram, kommunikation, läxschema, närvarorapportering, bokning av samtal och mycket mera. Data på elevens självvärdering, närvaro och måluppfyllelse kan hämtas ur systemet. Det följer gällande juridiska regler såsom PUL och säker inloggning. Långsiktigt ska även dokumentation hemifrån bli tillgängligt via säker inloggning.

Syfte och målsättning
Man kan se systemet som ett ramverk som stöttar lärarna i IUP-processens dokumentationskrav och skapar förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet är att det digitala systemet ska förenkla och underlätta arbetet med IUP-processen för kommunens pedagoger samt fungera som prognos- och kvalitetsindikator för skolledare och utbildningschef.

Förutsättningar
Utbildning i systemet av superanvändarna (implementerarna), en egen arbetsdator för pedagogerna, samt satsningar på trådlöst nätverk i skolorna, ska ge förutsättningar för god tillgång till systemet.

Mål
På kort sikt få
      ·         ett enhetligt kommunalt IUP-verktyg
      ·         ökad tillgänglighet för alla berörda
      ·         fokus på måluppfyllelsen genom korrekta bedömningar
      ·         enklare koppling till Läroplan och kursplan

På lite längre sikt få
      ·         mer jämlik kvalitet i elevbedömningarna och IUP-hanteringen mellan skolorna
      ·         fler elever i Höörs kommun når målen i läroplanen
      ·         en resurskatalysator och kvalitetsindikator för skolledarna
      ·         ökad delaktighet och kommunikation med elever och föräldrar


En preciserad Mål och projektplan kommer att läggas ut här när dokumentet är klart (se även preliminär tidplan för IUP-systemets införande)

Informationsteknik i LGR11

”IKT i skolan kan vara helt avgörande för att en elev ska kunna nå kunskapsmålen och en förutsättning för att kunna ta del av och vara delaktig i skolarbetet.”Källa: Specialpedagogiska Skolmyndighetens publikation "IT och lärande"

Begreppet "lärverktyg" är nytt i LGR11 och kan tolkas till användandet av alternativa läromedel såsom informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen.

Nedan visas ett filmklipp där Henrik Widaeus, Pedagogiskt centrum i Södertälje gör en
sökning på orden dator, internet, webb, digital och information i LGR11

 

Kunskapssamhället har blivit kompetenssamhället

 

PIM - Ditt lärverktyg för att uppnå digital kompetens
Det ökade kravet på att lärare ska skaffa sig digital kompetens och kunskap om digital källkritik kräver utbildningsinsatser. Ett sätt att fortbilda landets lärare i digital kompetens är verktyget PIM. PIM står för ”praktisk IT- och mediekompetens” och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen.

Webbplatsen är en del av ett regeringsuppdrag som Skolverket har att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. Det är en helt kostnadsfri resurs riktad till Sveriges alla pedagoger.
http://www.pim.skolverket.se/xp/Introduktion/

Vi kommer att undersöka möjligheten att utnyttja Hörbys examinerings-plattform för att kunna komma igång med PIM redan under kalenderåret 2011. Vem som helst kan redan nu gå kurserna på PIM-hemsidan. Då ger du dig själv ett försprång. Nivå tre är den nivå som alla så småningom ska uppnå.

Vad kan vi uppnå med IKT?

• Upplevelsen av en modern skola är viktig för elevernas vilja att lära. IKT kan stimulera barn och elevers kreativitet och inlärning, samt vara ett redskap och stöd i pedagogernas arbete.
• Tidsbesparing och högre kvalitet. Nätet är fullt av färdiga lektionsplaneringar och digitala lärresurser som kan ändras eller byggas på. http://www.lektion.se/
• Individanpassade stödövningar i våra skolavtalsprogram
• (Eva, Nina, Gunnel och Camilla m.fl. läs- och skrivutvecklingsprojekt med IKT-stöd)
• Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser, som enligt Europarådet bidrar till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle.
• Utveckla källkritiskt förhållningssätt: söka och samla, sålla (värdera) och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa information (samarbeta med skolbiblioteken)
• Stimulera kommunikation, informationsutbyte och delaktighet mellan hem och skola.
• Blickar vi framåt på de kunskaper, förmågor och kvalitéer som en modern skola ska utveckla hos varje individ för att möta samhällets och näringslivets förväntningar ser vi också ett ökat behov av digital kompetens och IT-stöd i skolans undervisning.
• En skola som ska utbilda individer till arbetslivet 2030 måste inse vikten och behovet av ökad IT-användning i sin undervisning. För en del elever kan t.o.m. behovet av IT-stöd vara avgörande för nå skolans kunskapskrav och skapa en likvärdig utbildning.
• Upplevelsen av en modern skola och undervisning skapar mer motiverade elever.

För Höör har följande IKT-fortbildningsbehov identifierats:

• Smartboardsanvändning – fortsatt satsning på digitala klassrum och tillhörande fortbildning.
• Officepaketets resurser
• PIM (Praktisk IT- och Mediakunskap – här ingår även digitalkompetens såsom källkritik etc.
• Pedagogiska avtalsprogram, och digitala lärresurser på internet (twitter, youtube, blogg, wikipedia) 
• Applikationer för kvalitets och utvecklingsprocesser (digital IUP)