En läsande klass

Den senaste PISA-studien visar att svenska elever har problem med läsförståelse. Monica Reichenberg är en Sveriges främsta forskare i läsutveckling, hon säger att var femte elev inte når upp till den läsförmåga som gör att de kan tillgodogöra sig kunskap i andra ämnen.

En som har bestämt sig för att göra något åt detta är författaren Martin Widmark (bland annat LasseMajas detektivbyrå), tillsammans med Jenny Helldahl från Junibacken i Stockholm driver projektet

En läsande klass som kommer att dra igång under våren. Det finns en webbplats där det kommer att presenteras material och det kommer att bli en handbok i lässtrategier samt massor av material, bland annat attraktiva texter att använda på lektionerna och konkreta lektionsplaneringar. Först till åk 1-6 men även förskolan och högstadiet kommer att bli involverade. Allt material kommer att vara kostnadsfritt för varje skola och lärare.

Tanken är att läsförmågan ska ökas genom att lärarna arbetar med lässtrategier, som av forskare beskrivs som nyckeln till förbättrad läsförmåga. Lässtrategier är förenklat sett aktiva lässamtal som fördjupar läsningen, förklarar Martin.

Monica Reichenberg fyller på med vikten av att läsa högt för barn, högläsning leder till textsamtal.
Att läsa tillsammans är viktigt, då kan man diskutera, dela frågor och glädjas.

En läsande klass är en landsomfattande kampanj som ska pågå i fem år. Målet är att Sverige ska återta en topplacering när nästa PISA-studie presenteras 2018. Visst är vi på?

Källa: En artikel om projektet i Nypons katalog, läs den här.

Vad inkludering är och vad det inte är...

 

Källa: EENET ett nätverk för inkludering

Framtidens lärande och lärare

Stötte via en gammal kompis (Tack, Erik Herngren) och Facebook på en mycket intressant studie som jag ville dela med er. Konsult- och analysföretaget Kairos har gjort en studie "Läraren och lärandet 2031" där de har spanat kring läraryrkets framtid.

Studien beskriver vår tid som att vi nu lämnar industrisamhället och går in i det globala tankesamhället.

Skolan har då fem knutar att lösa upp:

1. Lärarna har låg status - särskilt enligt dem själva.
Bara 5% av lärarna anser att läraryrket har hög status. Eleverna och allmänheten har en lite högre siffra, 12 %.
2. Många lärare (95%) anser att de själva är mycket kompetenta, men det tycker inte eleverna och allmänheten (46%) Hoppsan!
3. Lärandets framtid är långt ifrån lärarnas. Ett exempel på detta är den låga IT-kompetens som tyvärr är alltför vanligt på skolorna och bland lärare. Mycket spännande att läsa vad lärare tror kommer att vara viktigt år 2031 i skolan:
- IT kommer att vara en naturlig del av all pedagogik
- Lärandet kommer att gå ut på att kunna hantera stora mängder information och informationsflöden
- Det kommer att vara betydligt viktigare att lära elever det sociala samspelet mellan människor
- Lärandet kommer att behöva vara upplevelseorienterat för eleverna
4. Det råder stor "nånannanism" - det finns stora skillnader mellan man tror har makten att förändra och utveckla framtidens lärarroll. Lärarna tror det är "någon annan", ledarna tror det är lärarna.
5. Framtidens lärarroll är fullspäckad, när arbetsbördan redan idag upplevs som för hög.

Ovanstående "moln" finns i sammanfattningen, det är ord som beskriver en bra lärare enligt gymnasieelever. Storleken på orden står för hur viktig egenskapen är. Intressant att engagerad, sträng och positiv är de mest viktade. Hattie kom fram till att läraren ska vara passionerat engagerad.

 

I studiens sammanfattning beskrivs också ett antal nya specialiserade läraryrken, kan du tänka dig en framtid som ämnestränare, ämnesledare, superinspiratör, mentor eller metodutvecklare? Och kan just detta vara en nyckel till att höja vår status?

 

 Läs, knyck till ditt medarbetersamtal, diskutera med kollegorna...och häng med in i framtiden!

 

/Christel

Inkluderingskvalitet på undervisningen - check!

Skolinspektionens observationsschema för undervisningens allmänna kvaliteter - det låter lite som BLÅVITT eller mellanmjölk, men när jag tittar igenom listorna ser jag möjligheter för eleverna att lyckas, ser jag inkludering!
Du ska börja läsa på sidan 4

1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö
2. Tydlighet i mål och innehåll
3. Individanpassning, stöd och utmaningar
4. Återkoppling och reflektion över lärandet

 

Detta är ett exempel på punkt 3 Individanpassning, stöd och utmaningar.

 

Hur kan man använda denna "checklista"?

• läraren läser igenom i samband med planering av sin undervisning
• lärare besöker varandras klassrum och "skattar" lektionen utifrån några punkter som bestämts i förväg och diskuteras i efterhand
• ?
 



KLIPPBOK om inkludering kapitel 1

I vårt ifousprojekt har jag börjat samla på texter som på olika sätt talar om inkludering, det kan vara texter från våra styrdokument där det finns något om inkludering, det kan vara internationella överenskommelser om inkludering eller annat material jag får del av, som inspirerar och utmanar - därför vill jag lägga detta här på bloggen, så att du också får möta innehållet.

Inklusion - en handbok för ökad delaktighet och gemenskap i skolan
Detta är ett material som tagits fram i England (CSIE Center for Studies on Inclusive Education) , det innehåller Index for Inclusion som bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och "En skola för alla". Hela materialet finns på engelska och danska att ladda ner, på svenska finns det att beställa från SPSM. Jag har köpt in materialet till vår kommun, bara hör av dig om du vill låna och läsa.

Något från innehållet:

·         Inkludering i skolan innebär att öka alla elevers delaktighet i den lokala skolans kultur, lärmiljö och sociala liv.

·         Inkludering förutsätter att alla elever har rätt att gå i skola i sin närmiljö.

·         Inkludering innebär att bygga upp skolans verksamhet så att den svarar mot olika behov hos elever som bor i området.

·         Inkludering handlar om lärande och delaktighet hos alla elever, inte bara de som har funktionshinder eller betraktas som ”elever i behov av särskilt stöd”.

·         Inkludering handlar om att göra skolan bättre för både elever och personal.

·         Mångfald betraktas inte som ett problem, utan som en rik möjlighet till att stödja inlärning och delaktighet för alla elever.

·         Alla elever och all personal är lika mycket värda.

·         Inkluderingsarbetet i en skola har två huvudfaser. Den första är att identifiera och reducera det som hindrar lärande och delaktighet. Därefter att verka för en ständigt förbättrad skolverksamhet för lärande och delaktighet.

 

Inkludering innebär förändring. Det är en ändlös process i ökat lärande och delaktighet för alla i skolan. Det är ett ideal som alla skolor kan sträva efter, men som de kanske aldrig helt och hållet kan nå. Inkludering sker så fort processen mot ökad delaktighet startas. En inkluderande skola är en skola under utveckling.

Inkludering börjar med ett erkännande av att elever är olika. Många elever är fortfarande utestängda från så kallad vanlig undervisning därför att de har ett funktionshinder eller så kallade inlärningssvårigheter. Sverige har i internationella överenskommelser förbundit sig att verka för delaktighet för alla barn i skolan. Detta är utgångspunkten i alla styrdokument och alla skolor ska sträva mot att göra det möjligt för barn med alla slags funktionshinder att gå i en vanlig skola.

Inkludering handlar om att skolorna skapar en stödjande och stimulerande plats för såväl personal som elever. Det handlar om att bygga upp en gemenskap som uppmuntrar och belönart deras prestationer. Inkludering handlar också om att bygga en gemenskap i ett vidare perspektiv. Skolan kan arbeta tillsammans med myndigheter, föreningar och andra grupper för att förbättra både lärande och sociala villkor inom sitt närområde.

Hinder för lärande och delaktighet riktar uppmärksamheten mot vad som behöver göras för att förbättra skolan för alla elever. Länge har man sökt orsaken till att elever möter svårigheter i förmågor och egenskaper hos individen. Genom olika tester och diagnoser har man fastställt orsaken till svårigheterna och utifrån detta gett individinriktade insatser i form av specialundervisning eller annat stöd. i många fall har konsekvensen blivit att eleven har särskilts från sin klass eller skola. Nu riktar vi istället uppmärksamheten mot samspelet mellan individ och omgivning och mot de svårigheter som kan uppstå i denna relation. Att minska hinder för lärande och delaktighet innebär mobilisering av resurser inom skolan och närsamhället. Använder vi de resurser vi har på rätt sätt?

 

Det finns flera internationella överenskommelser och samarbeten som har inkludering som mål.
I skriften Riktlinjer för inkludering beskriver Unesco hur arbetet ska gå till.
Unesco betraktar inkludering som:
"ett dynamiskt tillvägagångssätt för att uttryckligen ta hänsyn till elevers mångfald och att inte betrakta individuella olikheter som problem, utan som möjligheter att berika lärandet"


I Salamanca-deklarationen (1994) står bland mycket annat:
Varje barn har en grundläggande rätt till undervisning.
Varje barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov.
Utbildningssystemen ska utformas så att den breda mångfalden av dessa egenskaper och behov tillvaratas. Elever med behov av särskilt stöd måste ha tillgång till ordinarie skolor som skall tillgodose dem inom en pedagogik som sätter barnet i centrum och som kan tillgodose dessa behov, ordinarie skolor med denna integrationsinriktning är det effektivaste sättet att bekämpa diskriminerande attityder, att skapa en välkomnande närmiljö, att bygga upp ett integrerat samhälle och att åstadkomma skolundervisning för alla; dessutom ger de flertalet barn en funktionsduglig utbildning och förbättrar kostnadseffektiviteten och – slutligen – hela utbildningssystemet.

"the principle of inclusion is recognition of the need to work towards ´schools for all´- institutions which include everybody, celebrate differences, support learning and respond to individual needs" (Salamanca)


I Lgr11 finns det också mycket som handlar om inkludering:

 

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. (Lgr11, s. 8)

En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (Lgr11, s. 8)

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen kap 1 och 3)

Skolverkets allmänna råd om undervisningen bör läsas med inkluderingsglasögon!

Planera undervisningen Läraren ska för varje arbetsområde planera vilka förmågor som eleven ska utveckla, välja delar av det centrala innehållet och göra en planering så att eleven har goda möjligheter att utveckla de kunskaper som beskrivs i kunskapskraven. Läraren ska också planera hur han eller hon ska kunna följa och stödja elevernas kunskapsutveckling med återkoppling på deras arbete. Vid planering av ett avsnitt ska läraren använda sina tidigare erfarenheter men också ta reda på och använda elevernas kunskaper och erfarenheter.

Genomföra undervisningen Läraren ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning, både enskilt och i helklass, eleverna ska veta på vilka grunder betyg sätts. Läraren ska organisera och genomföra undervisning så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Eleven ska uppleva att kunskap är meningsfull och att den egna utvecklingen går framåt. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Läraren ska strukturera och styra de processer som sker i undervisningen, skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande. Läraren ska kontinuerligt ge varje elev konstruktiv återkoppling på hans eller hennes kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare.

Bedöma kunskaper och sätta betyg Läraren ska kontinuerligt allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling för att stödja elevens lärande genom återkoppling. Detta ger också viktig återkoppling till läraren på hur hans eller hennes undervisning fungerar och vad som behöver förändras eller utvecklas. Läraren ska informera rektorn och både muntligt och skriftligt redovisa elevens utveckling mot kunskapskraven för eleven och föräldrarna. Vid betygssättning ska all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven utnyttjas. Om det finns särskilda skäl (funktionsnedsättning) och en elev inte når vissa kunskapskrav får läraren bortse från enstaka delar. Läraren ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. För att kunna göra en allsidig kunskapsbedömning räcker det inte med skriftliga bedömningsformer. Det behövs ändamålsenliga bedömningsformer, dessa utvecklas man med fördel tillsammans på skolan. Då använder man allas kompetenser och skapar gemensam förståelse kring vilka bedömningsformer som passar olika åldrar, ämnen och sammanhang. Om man integrerar bedömningstillfällen som en naturlig del i undervisningen blir elevernas resultat en mer rättvis bild av elevernas verkliga förmågor och kunskaper.

Uppföljning Läraren ska kontinuerligt analysera om planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till målen. Läraren ska identifiera vad som behöver utvecklas i hans eller hennes undervisning och om bedömningsformerna är ändamålsenliga.

Dokumentation Läraren ska dokumentera sina planeringar och uppföljningar så att de ger stöd för att genomföra, följa upp och utvärdera undervisningen.  I planeringarna ska läraren kommunicera vad som är syftet med undervisningen till elever och föräldrar och hur undervisningen ska genomföras. Dokumentationen som visar elevernas kunskaper ska vara effektiva i sin form och rutinerna kring dem.

Fem gånger mer kärlek

Boktips:
Det finns skillnader mellan lärarrollen och föräldrarollen - det är viktigt att poängtera. Men det finns saker som är viktiga i båda relationerna som för de flesta barn och ungdomar är bland de viktigaste, jämte kompisrelationerna förstås. Och det finns en del likheter, eller kanske gemensamma viktigheter...

För ett tag sedan läste jag en intressant bok om hur man får fungerande relationer till barn, det krävs mycket mer uppmuntran än gränssättning, samtidigt som det är viktigt att föräldrar kan stå på sig när det verkligen gäller.
Författaren, Martin Forster, är psykolog med KBT-inriktning (kognitiv beteendeterapi) och han forskar kring utveckling av föräldrastöd i Uppsala.

En av de bästa sakerna med boken är att den är fylld av rutor "Vad säger forskningen?" där aktuella forskningsresultat beskrivs på ett lättförståeligt sätt, med hänvisning till en fyllig referenslista i slutet av boken om man vill läsa mer. Eftersom vi i vår kommun vill ta orden i skollagen "undervisning på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet" på allvar är detta en bok som kan vara användbar för oss.

Titeln på boken Fem gånger mer kärlek kommer från ett exempel som inleder boken.
Ibland spelar det ingen roll hur konsekvent man är eller hur tydliga gränser man sätter. Lösningen kan istället vara att umgås mer och bygga upp relationen. En tumregel är att barn under en dag bör få minst fem gånger så mycket uppmärksamhet i positiva sammanhang, som uppmärksamhet när de gör fel eller något dåligt.Det är förstås ingen exakt siffra, men poängen är att det ofta behövs mycket mer positiv samvaro och uppmuntran än man tror.

"Glimtar" från boken:

• En sammanställning av 46 olika studier visade att barn som leker mycket  bland annat får bättre förmåga att lösa problem, bättre förmåga att hantera egna och andras känslor och ett mer utvecklat språk (Fisher 1992, The impact of play on development: a meta-analysis)
• De sidor och beteenden som uppmärksammas hos ditt barn kommer att förstärkas. Ett barn som ständigt får uppmärksamhet när han eller hon gör bra saker kommer att fortsätta med det. Barnet kommer också att få en mer positiv självbild. Dessvärre gäller även motsatsen. Tjatfällan innebär att problemen jagas med tjat och skäll på bekostnad av uppmärksamhet i positiva sammanhang. När ett barn har hamnat i en ond cirkel och bråkar mycket måste vi försöka fånga tillfället i flykten och ge mycket uppmärksamhet just när barnet gör något bra. Även barn som bråkar mycket gör något bra ibland, eller kanske är på väg att göra bra saker. Kan du tänka tillbaka på din dag och fundera på vilka förutsättningar du har gett barnen att göra bra saker?
• Ett gediget avsnitt handlar om att uppmuntra barn på rätt sätt. Beskrivande uppmuntran går ut på att sätta ord på det barnet gör utan att värdera det. Det är bättre att använda beskrivande uppmuntran än beröm som handlar om personliga egenskaper. Använd verb så kommer du mer rätt än om du använder adjektiv. "Du lyfte hela väskan själv", istället för "du är så stark". Detta lotsar barnet vidare - det blir både en uppmuntran och en vägledning. Barn utvecklar en sund självkänsla om de får stöd och uppmärksamhet för att utforska omgivningen och stegvis möta utmaningar. Att utvecklas och lära sig är meningsfullt i sig, det blir fel om barn blir beroende av vuxna som talar om för dem att de duger och är duktiga.
• Lyssna först - vänta med lösningar! Här har vi mycket att fundera på...
• Använd positiva uppmaningar!

• Vuxna påverkar ofta barn genom att (omedvetet) ha vissa förväntningar på pojkar och andra förväntningar på flickor. Det leder till olika bemötande och en begränsning av valfriheten. Både positiva och negativa förväntningar bidrar till att forma barnens vägval.

Artiklar i DN och Helsingborgs dagblad om boken och författaren.

Tipsare Christel Jansson

Inkludering och måluppfyllelse

I samband med vårt inkluderingsprojekt är det några namn som ofta dykt upp, inte världens ovanligaste namn precis men ändå värt att fördjupa här på bloggen. Makarna Bengt och Elisabeth Persson har forskat om något som i medierna kallats Undret i Nossebro. På Nossebroskolan i Essungaskolan gick man på kort tid från att vara näst sämst i Sverige (2007) till att bli en de tio bästa när man ser till måluppfyllelse. Detta beskrivs i boken Inkludering och måluppfyllelse. Läsvärd!

Kortfattad sammanfattning av boken på Skolverket.

 

Viktiga faktorer för utveckling                                                                         

Författarna lyfter fram flera viktiga faktorer som varit betydelsefulla:

• Lärare och elever beskriver att de tänker på liknande sätt, de har liknande tankestil
• Ett forskningsbaserat arbetssätt
• Kollektiv kompetensuppbyggnad
• Optimering av kompetenser i arbetslag (dvs. kombinationen av kompetenser är viktig)
• Inkluderande arbete
• Små undervisningsgrupper lades ner
• Hög grad av dubbelbemanning vid lektioner (svenska, engelska och matematik)
• Gemensam struktur på lektioner
• Kollektiva samtal i klassrummet under auktoritativ ledning
• Lektioner ställs aldrig in
• Högt ställda förväntningar på elever
• Elevernas inställning till skolarbetet (vikten av att lägga ner tid och att prestera väl)
• Hög kamrattolerans mot olika tänkande och beteende
• Heterogenitet i elevgrupp ses som en resurs

Artikel i Lärarnas tidning om Nossebro och projektet.

Kommunen själva beskriver på sin hemsida det som hänt med begreppet synvända.

Det är vi, som arbetar i skolan, som ska ta ansvar för att eleven lyckas i skolan. Det handlar inte om att det är fel på eleven utan det är undervisningssituationen och kontexten runt eleven som måste förändras. Inte eleven. Fungerar inte en åtgärd, prövar vi en ny och en ny ända tills vi hittar rätt. Vi ger aldrig upp. Vi har en tydlig handlingsplan för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Våra lärare har utvecklat sin kompetens genom att ofta vara två pedagoger i klassrummet genom att vi hjälps åt "alla elever är allas elever" och genom att
ta del av aktuell forskning.

Här kan du se olika filmer om skolutvecklingen i Nossebro.

Publicerat av Christel Jansson, koordinator för ifous inkluderingsprojekt i Höör