Lucka 24
Huvudtemat i Synligt lärande är ju att det är undervisningens kvalitet som gör hela skillnaden. Det hade varit enkelt eller trevligt att ha ivriga, välvårdade, hängivna elever med ekonomiskt starka föräldrar, men sanningen är ju den att skolan har ansvar för alla elever som kommer in genom dörrarna (och några som alltför sällan gör det). Vi kan önska oss att eleverna är "redo" och motiverade, kommer till skolan mätta, har fått stöd hemma med läxorna och är uppmärksamma och lugna, men vi kan inte göra något annat än att ta emot de elever vi har, som de är.
Vidare hade det varit trevligt om lärarutbildningen varit annorlunda och rustat lärare bättre för skolans utmaningar. Men sanningen är att vi inte kan styra över detta, lika lite som vi kan påverka hemmens förmåga att stödja barnen, det vi verkligen kan och ska påverka är undervisningen och lärares sätt att bygga relationer och arbeta med återkoppling.
Vi älskar att prata om faktorer som ligger utanför vår kontroll, men det hjälper väldigt lite. Istället ska vi ta reda på vilken påverkan vi har, vi ska skaffa oss höga förväntningar och börja använda återkoppling, det vassaste verktyget vi har i katederlådan. Återkoppling som går från läraren till eleven, men lika mycket i andra riktningen. Modiga lärare läser av eleverna och anpassar, justerar sin undervisning så att den blir ännu bättre.
Idag är det julafton, fast kanske läser du inte luckan just då utan någon annan dag. Du har nu följt mina tankar i några luckor kring Synligt lärande, det är resultatet av att jag under de senaste åren inte kunnat låta bli att läsa och fundera kring några böcker en forskare i Nya Zeeland skrivit, och att jag fick tillbringa en dag i Stockholm under vintern med samme forskare. Som jag skrev i blogginlägget före första luckan så har jag bestämt mig.
Han var inte så stilig, den där Hattie, han såg rätt "sleten" ut, han pratade med en ganska obegriplig vinande dialekt, men det han sa, var i sin enkelhet så rätt och viktigt att jag där och då bestämde mig för att aldrig mer nöja mig med halvdåliga lektioner, halvtaskiga relationer, låga förväntningar, gnäll om små resurser, diagnosjakt och obegripliga undervisningsmål. Mina elever är värda det bästa - de faktorer som ligger över 0.40 och det är jag som lärare också!
Jag vet ju inte hur du tänker och resonerar, men eftersom jag väljer att ha höga förväntningar både på mina elever, kollegor och skolledare, så räknar jag med att vi är ett ökande antal som vill prova att bli mer "synliga" i vår undervisning. Jag är heller inte särskilt rädd för att göra misstag, jag räknar med att lära mig massor under åren som kommer, och jag vill gärna göra det tillsammans med dig!
Idag är det julafton, och vi firar nu jul och njuter av vårt långa lediga jullov, men sen...fram i januari, när vi träffas och jobbar igen vill jag att vi utforskar nya sätt att bli tydliga med mål, arbeta med återkoppling, planera lektioner tillsammans och formulera "criteria for success" och prata om våra förväntningar.
När vi funderar kring elever som är i behov av särskilt stöd, låt oss inte fastna i diagnoserna utan se det som en utmaning att hitta undervisning som fungerar och leder till ett ökat lärande för eleverna. Låt oss glädjas över och vara stolta över vårt yrke, vi får vara nära barnen och ungdomarna, höra om deras tankar och framtidsdrömmar, vi får stötta dem i deras lärande och utmana dem att hoppa utan ribbor och nå hur långt som helst. Vi får dessutom finnas där, mitt i lärandets punkt, själva utvecklas och lära om oss själva, vidga och sprida passion för våra ämnen, livet är gott! Är du med?
Hälsokontroll för synligt lärande, tejpa den på badrumsspegeln...?
Jag är aktivt engagerad i och brinner för att undervisa och lära.
Jag ger eleverna flera olika möjligheter att lära baserat på ytligt och djupt tänkande.
Jag känner till mina lektioners lärandemål och kriterier för måluppfyllelse och berättar om dem för mina elever.
Jag är öppen för lärande och att själv aktivt lära.
Jag har ett varmt och omtänksamt klassrumsklimat där misstag välkomnas.
Jag söker regelbundet återkoppling från mina elever.
Mina elever arbetar aktivt med att bli medvetna om sin inlärning (det vill säga, de har förmåga att göra bedömningar).
Jag kan identifiera framsteg i inlärningen på många olika nivåer av kursplanen i mina elevers arbete och aktiviteter.
Jag har en lång rad undervisningsstrategier i min dagliga undervisningsrepertoar.
Jag använder bevis på inlärning för att planera nästa steg med eleverna.
Detta var Hatties lista, men jag har tagit mig friheten att lägga till några punkter:
Jag har höga förväntningar på alla mina elever, tillsammans hoppar vi alltid utan ribba, då finns det inget som begränsar.
För mig är det viktigt och självklart att skapa goda relationer med såväl elever, förldrar som andra lärare och skolledare. Kvaliteten på våra relationer är en framgångsfaktor för både utveckling och resultaten.
Jag funderar alltid på vilket ansvar och vilken påverkan det jag gör har på elevernas lärande, och försöker alltid "levla", gå vidare till nästa nivå, vad det än gäller.
Nu kallar sillen och glöggen på oss, låt oss gå till dem. Tack för att du har läst, jag har fått många positiva tillrop och bevis på att ni har läst och att ni också funderar på samma saker som jag. Det har varit samtal om luckor i lärarrum och korridorer men också via mail och kommentarer, och jag tänker att innehållet i luckorna kan komma upp långt efter jul... Jag har lärt mig massor genom att tänka fram och tillbaka på vilka saker jag skulle stoppa i vilka luckor, vilka kopplingar jag ville göra och vad som har väckt mina frågor, vad jag har för erfarenheter och vad som fungerar för mig och mina elever och inte minst vad som inte gör det och varför.
En riktigt god jul, tid att vila och göra annat, och så en god arbetslust om några veckor, det önskar jag dig!
Har du blivit sugen på att läsa någon av Hatties böcker?
Du kan läsa en svensk sammanfattning av hans forskning, om alla de olika faktorerna, effektstorlekar i boken Synligt lärande, som du kan ladda ner hos SKL
.
Varma hälsningar Christel.
måndag 24 december 2012
söndag 23 december 2012
Synligt lärande lucka 23
Lucka 23
Synligt lärande - goda råd från Skolverket
Den 19 oktober publicerade Skolverket ett synnerligen angeläget allmänt råd:
Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen ..för att stödja lärare och rektorer i reformerna med nya läroplaner och en ny skollag.
Att undervisa är naturligtvis centralt i läraryrket, och många uttrycker att de efter de två senaste årens fokus på den nya läroplanen, känner att de inte haft tid och kraft att planera sin undervisning. Nu har vi börjat bli lite "varma i kläderna" med förmågor och kunskapskrav, så förhoppningsvis kan vi under det kommande året lägga mer fokus på planering, genomförande, bedömning och uppföljning av undervisningen. Vårterminen kommer ju också att innehålla en hel del nationella prov i många ämnen, en del nya, och de kommer förhoppningsvis att hjälpa oss bedöma mot Lgr 11.
Just dessa fyra begrepp är också de olika avsnitten i de allmänna råden. Vid den gemensamma fortbildningen på Jeppaskolan tidigare på höstterminen satt jag vid kanten och såg när Anna Davidsson frågade hur många som läst just detta allmänna råd att det var ganska få som räckte upp handen. Det har varit väldigt mycket att sätta sig in i detta år, läroplan, kommentarmaterial, nya bedömningsstöd (Språket lyfter och materialet i engelska) men jag tänker nu ge en "tuggad version", ett slags Planering och genomförande av undervisningen light.
Synligt lärande - goda råd från Skolverket
Den 19 oktober publicerade Skolverket ett synnerligen angeläget allmänt råd:
Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen ..för att stödja lärare och rektorer i reformerna med nya läroplaner och en ny skollag.
Att undervisa är naturligtvis centralt i läraryrket, och många uttrycker att de efter de två senaste årens fokus på den nya läroplanen, känner att de inte haft tid och kraft att planera sin undervisning. Nu har vi börjat bli lite "varma i kläderna" med förmågor och kunskapskrav, så förhoppningsvis kan vi under det kommande året lägga mer fokus på planering, genomförande, bedömning och uppföljning av undervisningen. Vårterminen kommer ju också att innehålla en hel del nationella prov i många ämnen, en del nya, och de kommer förhoppningsvis att hjälpa oss bedöma mot Lgr 11.
Just dessa fyra begrepp är också de olika avsnitten i de allmänna råden. Vid den gemensamma fortbildningen på Jeppaskolan tidigare på höstterminen satt jag vid kanten och såg när Anna Davidsson frågade hur många som läst just detta allmänna råd att det var ganska få som räckte upp handen. Det har varit väldigt mycket att sätta sig in i detta år, läroplan, kommentarmaterial, nya bedömningsstöd (Språket lyfter och materialet i engelska) men jag tänker nu ge en "tuggad version", ett slags Planering och genomförande av undervisningen light.
LÄRAREN
|
REKTORN
|
PLANERA UNDERVISNINGEN
| |
| PLANERA Du ska för varje arbetsområde planera vilka förmågor som eleven ska utveckla, välja delar av det centrala innehållet och göra en planering så att eleven har goda möjligheter att utveckla de kunskaper som beskrivs i kunskapskraven. Vilka arbetssätt och arbetsformer passar både förmågorna och kunskapskraven och hur kan du följa och stödja eleverna med återkoppling på deras arbete? När du planerar ett område ska du använda dina tidigare erfarenheter, men också fundera på (och kanske ta reda på) vilka kunskaper och erfarenheter eleverna har. |
PLANERA
Du ska organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att planera undervisningen.
De behöver former för att samarbeta och utbyta kunskaper.
Du ska fördela undervisningstiden så att eleverna ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i alla ämnen.
|
GENOMFÖRA UNDERVISNINGEN
| |
Du ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning, både enskilt och i helklass.
Du ska informera eleverna vilka grunder betygen sätts utifrån.
Du ska organisera och genomföra undervisning så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar, och stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Eleven ska uppleva att kunskap är meningsfull och att den egna utvecklingen går framåt.
Din undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Du ska strukturera och styra de processer som sker i undervisningen, skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande.
Du ska kontinuerligt ge varje elev konstruktiv återkoppling på hans eller hennes kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare.
|
Du ska organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att följa upp undervisningen och vid behov anpassa planeringen till nya förutsättningar.
|
BEDÖMA KUNSKAPER OCH SÄTTA BETYG
| |
Du ska kontinuerligt allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling för att stödja elevens lärande genom återkoppling. Detta ger också dig viktig återkoppling på hur din undervisning fungerar och vad du behöver ändra på eller utveckla.
Du ska informera rektorn och både muntligt och skriftligt redovisa elevens utveckling mot kunskapskraven för eleven och föräldrarna.
Du ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven.
Om det finns särskilda skäl (funktionsnedsättning) och en elev inte når vissa kunskapskrav får du bortse från enstaka delar. Du ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt.
Det räcker inte med skriftliga bedömningsformer för att göra en allsidig kunskapsbedömning. Du behöver ändamålsenliga bedömningsformer, dessa utvecklar man med fördel tillsammans på skolan, då använder man allas kompetenser och skapar gemensam förståelse kring vilka bedömningsformer som passar i olika åldrar, ämnen och sammanhang.
Om du integrerar bedömningstillfällen som en naturlig del i undervisningen blir elevernas resultat mer en rättvis bild av vad de kan, verkliga förmågor.
|
Du bör stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper genom att tillsammans med dem utveckla gemensamma rutiner och former för att utvärdera elevernas kunskaper
Huvudmannen har också ett ansvar för att skolorna kontinuerligt ska arbeta för att bedömning och betygssättning ska vara likvärdig mellan skolorna.
|
UPPFÖLJNING
| |
Du ska kontinuerligt analysera om planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till målen.
Du ska identifiera vad som behöver utvecklas i din egen undervisning och utvärdera om bedömningsformerna är ändamålsenliga.
|
Du ska tillsammans med lärarna bedriva systematiskt kvalitetsarbete, analysera undervisning och bedömningsformer
|
DOKUMENTATION
| |
Du ska dokumentera dina planeringar och uppföljningar så att de ger stöd för att genomföra, följa upp och utvärdera undervisningen.
Du ska också kommunicera vad som är syftet med undervisningen till elever och föräldrar och hur undervisningen ska genomföras.
Du ska använda effektiva rutiner och former för dokumentation som visar elevernas kunskaper.
|
Du ska skapa förutsättningar för och stödja lärarna i arbetet med att utveckla effektiva rutiner och former för dokumentation.
|
Anledningen till att jag ger de allmänna råden en egen lucka i kalendern om synligt lärande är att visa att det finns en tydlig koppling. Den röda tråden i synligt lärande och framgångsfaktorerna för undervisning som leder till elevernas goda resultat sammanfaller med strukturen i de allmänna råden.
Tydliga mål, kommunicerade till elever och föräldrar. Lärare som ger återkoppling och tar emot återkoppling och ändrar och förbättrar sin egen undervisning så att eleven kommer så långt det är möjligt. Strukturerad och välbalanserad undervisning och formativ bedömning. Ser du likheterna? Det är skönt att Skolverket har haft kännedom om framgångsfaktorer och Hatties forskningsresultat med många miljoner elever när de har formulerat våra styrdokument. Det borgar för att de när vi blir säkra kommer att leda till förbättrade resultat och ett tydligare fokus på synligt lärande i våra skolor.
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
fredag 21 december 2012
Synligt lärande lucka 22
Lucka 22
Lärarjobbet och undervisningen
Tänkte idag, när vi släppt iväg eleverna på välbehövligt jullov och själva styrt kosan mot hemmet, julförberedelser och ledighet, tillsammans med er dra ett djupt andetag och fundera på vad det en gång var som gjorde att vi valde att bli lärare eller skolledare. För en del av er togs detta beslut för många år sedan, för en del alldeles nyss. De tre bästa sakerna med att vara lärare säger en del ju stavas juni, juli och augusti, och visst är det skönt med längre sommarsemester än de flesta i bekantskapskretsen, men jag tror inte detta är det avgörande skälet för någon av oss, inte heller jullovet, sportlovet eller någon annan ledighet. Det som de senaste åren har tagit alltmer tid, dokumentation om vad som händer bland deleverna (kränkningar) och skriftliga omömen och framåtplanering (IUP) är viktigt men inte det man hör lärare beskriva lyriskt och som gör att vi ser lärarjobbet som en "keeper", något man håller fast i och älskar.
Planera luciatåg och temadagar, rätta nationella prov i 5 ämnen, städa efter kemilaborationer känns som typiska läraruppgifter under olika perioder av skolåret.
Men vad är det som vi lärare verkligen gillar? När glittrar det i våra ögon och vad är det vi går loss på (mer än julmusikquizzen på julfesten då...)?
Jag har varit lärare i grundskolan sedan 2005 och utbildad specialpedagog sedan 2011 , innan dess arbetade jag visserligen med utbildning av vuxna, och går när jullovet är slut in i mitt åttonde år som lärare. Mina egna personliga skäl handlar om att jag är intresserad av vad det är som gör att det plötsligt tänds 40 wattare i elevernas ögon, att jag tycker det är så häftigt att vara med tonåringar varje dag, prata med dem, ge dem uppmuntran och utmaningar, och höra vad som händer i deras värld och liv. Jag tycker det är roligt och spännande att tänka igenom vad det är eleverna behöver lära sig, hur detta ska bli tydligt för dem, och sedan välja uppgifter eller sätt att förklara som jag tror ska fungera som fiskekrokar för deras intresse och koncentration. Det är också spännande att på många många många olika sätt försöka få syn på vad det är eleverna kan och få dem att visa mer av detta.
Det jag tycker är roligt, förutom att möta och träffa eleverna, är några olika saker:
Det är en särskild sorts passion - en passion som är baserad på att ha en positiv påverkan på alla eleverna i klassen (Hattie 2012, s. 12)
Passion beskrivs som nivån av entusiasm och engagemang i varje elev som läraren visar, passionerade lärare anser att de är personligt ansvariga för elevernas lärande. De passionerade lärarna har samma läroplan, samma tid till sitt förfogande, lika stora klasser och liknande villkor i sina klasser. Det som är annorlunda med dem är att det på något vis lyser av nyfikenhet, lust och goda kunskaper kring dem. Lite provocerande uttrycker Hattie att nästan alla går in i läraryrket med idealism och målmedvetenhet, men när vi möter verkligheten och utmaningarna i skolorna kan vi välja mellan fyra olika vägar: att sluta (det gör ca 50% inom de första fem åren), att avskärma oss och bara utföra det vi måste, undervisa. En tredje väg handlar om att göra något slags karriär inom skolan och på så sätt lämna klassrummet (rektor, forskare, jobba på Skolverket?). Den sista vägen handlar om att hitta glädjen i inspirerad undervisning.
Detta handlar stora delar av Hatties böcker om. Tydlighet i undervisningen och ledarskap i klassrummet. Jan Björklund pratar ofta om att lärare ska ta tillbaka sin plats och sitt uppdrag att leda verksamheten i klassrummet, tyvärr kallar han detta katederundervisning, jag gillar Hatties uttryck strukturerad eller inspirerad undervisning och synligt lärande mycket mera. Han talar om att vi kanske ska säga inspirerad undervisning istället för att tala om inspirerande lärare, för samma lärare kan vara både inspirerande och rätt långt därifrån, det kan vi väl hålla med om, en dag då vi har lite självinsikt ? ;-) Tennisspelaren Roger Federer tas som exempel, alla hans slag är inte inspirerande/fantastsika, men många är det, och vi kan nog säga att han allra oftast är en inspirerad tennisspelare.
Det finns saker inspirerande lärare inte gör: de använder inte betygssättning som ett straff, de blandar inte beteende och kunskaper i sina bedömningar, de bedömer inte flit och foglighet, de har inte för låga förväntningar, de försvarar inte lågt lärande med att "de gör sitt bästa", det viktigaste för dem är inte att hinna igenom läroboken.
Vad en inspirerande lärare gör har ju redan avhandlats i ungefär 21 luckor, men det finns lite kvar till kommande dagar. Jag tänker avsluta adventskalendern på julafton (tror jag...för det är väldigt roligt att skriva och tänka kring budskapet i synligt lärande) även om jag inte inbillar mig att ni sitter och läser här just på den stora Kalle Anka-dagen.
Imorgon tänker jag berätta om en 44 sidor kort bok, som kom den 19 oktober 2011 och som faktiskt har betytt ganska mycket både för mig och er, det är inte Hattie som har skrivit den, men det kunde han nästan ha gjort, för den är genomsyrad av råd om synligt lärande, och faktiskt är han nummer ett i referenslistan i boken...
Ha nu ett riktigt skönt jullov...hoppas du kan hitta lite tid för avkoppling mellan alla måsten och ladda dina batterier ordentligt. Läs igen imorgon...om du vill. Annars ligger alla inlägg kvar här på bloggen och väntar på dig, när du känner för lite mer synligt lärande.
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Lärarjobbet och undervisningen
Tänkte idag, när vi släppt iväg eleverna på välbehövligt jullov och själva styrt kosan mot hemmet, julförberedelser och ledighet, tillsammans med er dra ett djupt andetag och fundera på vad det en gång var som gjorde att vi valde att bli lärare eller skolledare. För en del av er togs detta beslut för många år sedan, för en del alldeles nyss. De tre bästa sakerna med att vara lärare säger en del ju stavas juni, juli och augusti, och visst är det skönt med längre sommarsemester än de flesta i bekantskapskretsen, men jag tror inte detta är det avgörande skälet för någon av oss, inte heller jullovet, sportlovet eller någon annan ledighet. Det som de senaste åren har tagit alltmer tid, dokumentation om vad som händer bland deleverna (kränkningar) och skriftliga omömen och framåtplanering (IUP) är viktigt men inte det man hör lärare beskriva lyriskt och som gör att vi ser lärarjobbet som en "keeper", något man håller fast i och älskar.
Planera luciatåg och temadagar, rätta nationella prov i 5 ämnen, städa efter kemilaborationer känns som typiska läraruppgifter under olika perioder av skolåret.
Men vad är det som vi lärare verkligen gillar? När glittrar det i våra ögon och vad är det vi går loss på (mer än julmusikquizzen på julfesten då...)?
Jag har varit lärare i grundskolan sedan 2005 och utbildad specialpedagog sedan 2011 , innan dess arbetade jag visserligen med utbildning av vuxna, och går när jullovet är slut in i mitt åttonde år som lärare. Mina egna personliga skäl handlar om att jag är intresserad av vad det är som gör att det plötsligt tänds 40 wattare i elevernas ögon, att jag tycker det är så häftigt att vara med tonåringar varje dag, prata med dem, ge dem uppmuntran och utmaningar, och höra vad som händer i deras värld och liv. Jag tycker det är roligt och spännande att tänka igenom vad det är eleverna behöver lära sig, hur detta ska bli tydligt för dem, och sedan välja uppgifter eller sätt att förklara som jag tror ska fungera som fiskekrokar för deras intresse och koncentration. Det är också spännande att på många många många olika sätt försöka få syn på vad det är eleverna kan och få dem att visa mer av detta.
Det jag tycker är roligt, förutom att möta och träffa eleverna, är några olika saker:
- Jag gillar verkligen att planera genomgångar/aktiviteter/praktisk matte, ja lektioner...som har ett tydligt mål. Jag tycker om att leta/ tänka ut sammanhang och uppgifter som jag tänker ska engagera eleverna.
- Jag tycker om att diskutera med kollegor hur vi kan arbeta för att undervisningen ska upplevas av eleverna som rolig och användbar, och som ska leda till att eleverna når goda resultat.
- När någon elev börjat se och känna att han eller hon plötsligt kan, att hon minns och kan fortsätta lösa problem.
- När eleven på något sätt beskriver sig själv som kompetent och "som en expert", när hon/han upplever att hon/han kan hjälpa andra med det som hon själv tyckte var svårt för ett tag sedan.
- Jag tycker också om att arbeta med kartläggning av elevers styrkor och svårigheter och tillsammans med föräldrar, elev och kollegor hitta lösningar och vägar framåt.
- Att utmana mina egna tankar och se motgångar som möjligheter till eget lärande är också spännande.
Det är en särskild sorts passion - en passion som är baserad på att ha en positiv påverkan på alla eleverna i klassen (Hattie 2012, s. 12)
Passion beskrivs som nivån av entusiasm och engagemang i varje elev som läraren visar, passionerade lärare anser att de är personligt ansvariga för elevernas lärande. De passionerade lärarna har samma läroplan, samma tid till sitt förfogande, lika stora klasser och liknande villkor i sina klasser. Det som är annorlunda med dem är att det på något vis lyser av nyfikenhet, lust och goda kunskaper kring dem. Lite provocerande uttrycker Hattie att nästan alla går in i läraryrket med idealism och målmedvetenhet, men när vi möter verkligheten och utmaningarna i skolorna kan vi välja mellan fyra olika vägar: att sluta (det gör ca 50% inom de första fem åren), att avskärma oss och bara utföra det vi måste, undervisa. En tredje väg handlar om att göra något slags karriär inom skolan och på så sätt lämna klassrummet (rektor, forskare, jobba på Skolverket?). Den sista vägen handlar om att hitta glädjen i inspirerad undervisning.
Detta handlar stora delar av Hatties böcker om. Tydlighet i undervisningen och ledarskap i klassrummet. Jan Björklund pratar ofta om att lärare ska ta tillbaka sin plats och sitt uppdrag att leda verksamheten i klassrummet, tyvärr kallar han detta katederundervisning, jag gillar Hatties uttryck strukturerad eller inspirerad undervisning och synligt lärande mycket mera. Han talar om att vi kanske ska säga inspirerad undervisning istället för att tala om inspirerande lärare, för samma lärare kan vara både inspirerande och rätt långt därifrån, det kan vi väl hålla med om, en dag då vi har lite självinsikt ? ;-) Tennisspelaren Roger Federer tas som exempel, alla hans slag är inte inspirerande/fantastsika, men många är det, och vi kan nog säga att han allra oftast är en inspirerad tennisspelare.
Det finns saker inspirerande lärare inte gör: de använder inte betygssättning som ett straff, de blandar inte beteende och kunskaper i sina bedömningar, de bedömer inte flit och foglighet, de har inte för låga förväntningar, de försvarar inte lågt lärande med att "de gör sitt bästa", det viktigaste för dem är inte att hinna igenom läroboken.
Vad en inspirerande lärare gör har ju redan avhandlats i ungefär 21 luckor, men det finns lite kvar till kommande dagar. Jag tänker avsluta adventskalendern på julafton (tror jag...för det är väldigt roligt att skriva och tänka kring budskapet i synligt lärande) även om jag inte inbillar mig att ni sitter och läser här just på den stora Kalle Anka-dagen.
Imorgon tänker jag berätta om en 44 sidor kort bok, som kom den 19 oktober 2011 och som faktiskt har betytt ganska mycket både för mig och er, det är inte Hattie som har skrivit den, men det kunde han nästan ha gjort, för den är genomsyrad av råd om synligt lärande, och faktiskt är han nummer ett i referenslistan i boken...
Ha nu ett riktigt skönt jullov...hoppas du kan hitta lite tid för avkoppling mellan alla måsten och ladda dina batterier ordentligt. Läs igen imorgon...om du vill. Annars ligger alla inlägg kvar här på bloggen och väntar på dig, när du känner för lite mer synligt lärande.
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Synligt lärande lucka 21
Lucka 21
Relationen lärare - elev
Kommer du ihåg Maria och Anna-Karin , lärarna i lucka 1? Redan där handlade det om relationen mellan lärare och elev, detta är en stark framgångsfaktor (rank 12 effektstorlek 0.72).
En viktig del av lektionen är lärarens förmåga att bjuda in eleverna till klassen och till lärandet. Hattie har hittat en forskare (Purkey 1992) som delat in lektioner i fyra "mönster":
Visst låter detta som matteläraren Maria, som trodde att killarna kunde lära sig ekvationer, fast det var skitsvårt? Som förklarade tills de förstod, som ansträngde sig för att de skulle lyckas?
Hattie hänvisar till forskning om elevcentrerad undervisning, där beskrivs hur lärare kan närma sig sina elever och visa omsorg.
Den elevcentrerade läraren arbetar passionerat för att varje elev ska engagera sig i och lyckas med det som undervisningen avser och är medveten om varje elevs framsteg från början till slutet av undervisningen mot lärandemålen.
En elevcentrerad lärare har fyra viktiga egenskaper:
Här är det väldigt enkelt, det är eleverna som avgör... Deras berättelser och reaktioner talar om hur utvecklad läraren är i dessa egenskaper.
Värme bevisas av att eleven upplever acceptans, tillgivenhet, ovillkorlig respekt och positiv aktning för eleverna. Alla eller de flesta lärare anser sig nog ha denna egenskap, men den smärtsamma frågan är om de kan visa det på ett sätt som eleverna märker, eller om det stannar vid att de tänker det.
Förtroende, ligger nära höga förväntningar. Förtroende betyder att eleverna ser att läraren tror på dem - särskilt när de har det besvärligt.
Empati. Kan läraren sätta sig in i elevens situation och se inlärningen ur hans eller hennes perspektiv? Först då kan läraren avgöra vilken som är den rätta återkopplingen som hjälper eleven bäst framåt.
Positiva relationer. Synligt lärande tar upp att ett enkelt sätt att få eleverna att tappa intresset för lärande är att ha en dålig relation till läraren. Kärnan i positiva relationer är att eleven ser värmen, känner uppskattningen och lärarens höga förväntningar och vet att läraren förstår honom eller henne. (s. 189)
Kan man utveckla sin förmåga att skapa positiva reaktioner?
Det finns olika "duktiga" skolledare och lärare. Många anser att i våra yrken är personligheten en viktig del i detta. Detta stämmer säkert, men ett budskap i Synligt lärande är att vi alla kan bli bättre! Oavsett vilken personlighet du har kan du arbeta med att bli tydligare, presentera framgångskriterier, träna på att höja dina förväntningar på alla elever och våga bli överraskad ibland. Du kan bli mer medveten i din utvärdering och bedömarkompetens, du kan ta hjälp av kollegor och diskutera och komma fram till gemensamma kriterier, tillsammans planera och utvärdera lektioner. Oavsett personlighet kan du försöka se saker från olika synvinklar, om du upplever att du saknar fantasi, kan du hitta kollegor som du kan samarbeta med. Är du en modig typ kan du (börja) läsa av dina elevers återkoppling till dig som lärare, när är de engagerade? När förstår de? När lär de sig? När lär de sig inte? Vad är din påverkan i detta? Vad kan du ändra på att förbättra deras lärande? Ta reda på din "impact"!
Det är inget ensamvarg-arbete att vara lärare eller skolledare, vi behöver varandra för att klara av vårt tuffa, livsviktiga, utmanande, roliga, jobbiga, tröttande och spännande uppdrag!
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Det finns ännu några tomma luckor, vilka ämnen skulle du vilja se där?
Relationen lärare - elev
Kommer du ihåg Maria och Anna-Karin , lärarna i lucka 1? Redan där handlade det om relationen mellan lärare och elev, detta är en stark framgångsfaktor (rank 12 effektstorlek 0.72).
En viktig del av lektionen är lärarens förmåga att bjuda in eleverna till klassen och till lärandet. Hattie har hittat en forskare (Purkey 1992) som delat in lektioner i fyra "mönster":
- Lektioner som är avsiktligt icke-inbjudande, där elever känner sig odugliga, värdelösa och läraren fokuserade på elevernas tillkortakommanden.
- Lektioner som var oavsiktligt icke-inbjudande. Eleverna här beskriver det som att läraren menar väl men att det var fokus på riktlinjer och rutiner, etiketter, eleverna var inte särskilt aktiva och de upplevde läraren som nedlåtande och omedveten om elevernas känslor.
- Lektioner som var oavsiktligt inbjudande. Dessa lärare upplevdes som engegerande, lektionen var sympatisk men syften med lektionen var inte så tydligt (transparent).
- Lektioner som var avsiktligt inbjudande. Läraren inbjöd uttryckligen eleverna att delta i genomförandet av lektionen, syftet var tydligt och läraren klargjorde framgångskriterier för eleverna.
Visst låter detta som matteläraren Maria, som trodde att killarna kunde lära sig ekvationer, fast det var skitsvårt? Som förklarade tills de förstod, som ansträngde sig för att de skulle lyckas?
Hattie hänvisar till forskning om elevcentrerad undervisning, där beskrivs hur lärare kan närma sig sina elever och visa omsorg.
Den elevcentrerade läraren arbetar passionerat för att varje elev ska engagera sig i och lyckas med det som undervisningen avser och är medveten om varje elevs framsteg från början till slutet av undervisningen mot lärandemålen.
En elevcentrerad lärare har fyra viktiga egenskaper:
- värme
- förtroende
- empati
- förmågan att skapa positiva relationer
Här är det väldigt enkelt, det är eleverna som avgör... Deras berättelser och reaktioner talar om hur utvecklad läraren är i dessa egenskaper.
Värme bevisas av att eleven upplever acceptans, tillgivenhet, ovillkorlig respekt och positiv aktning för eleverna. Alla eller de flesta lärare anser sig nog ha denna egenskap, men den smärtsamma frågan är om de kan visa det på ett sätt som eleverna märker, eller om det stannar vid att de tänker det.
Förtroende, ligger nära höga förväntningar. Förtroende betyder att eleverna ser att läraren tror på dem - särskilt när de har det besvärligt.
Empati. Kan läraren sätta sig in i elevens situation och se inlärningen ur hans eller hennes perspektiv? Först då kan läraren avgöra vilken som är den rätta återkopplingen som hjälper eleven bäst framåt.
Positiva relationer. Synligt lärande tar upp att ett enkelt sätt att få eleverna att tappa intresset för lärande är att ha en dålig relation till läraren. Kärnan i positiva relationer är att eleven ser värmen, känner uppskattningen och lärarens höga förväntningar och vet att läraren förstår honom eller henne. (s. 189)
Kan man utveckla sin förmåga att skapa positiva reaktioner?
Det finns olika "duktiga" skolledare och lärare. Många anser att i våra yrken är personligheten en viktig del i detta. Detta stämmer säkert, men ett budskap i Synligt lärande är att vi alla kan bli bättre! Oavsett vilken personlighet du har kan du arbeta med att bli tydligare, presentera framgångskriterier, träna på att höja dina förväntningar på alla elever och våga bli överraskad ibland. Du kan bli mer medveten i din utvärdering och bedömarkompetens, du kan ta hjälp av kollegor och diskutera och komma fram till gemensamma kriterier, tillsammans planera och utvärdera lektioner. Oavsett personlighet kan du försöka se saker från olika synvinklar, om du upplever att du saknar fantasi, kan du hitta kollegor som du kan samarbeta med. Är du en modig typ kan du (börja) läsa av dina elevers återkoppling till dig som lärare, när är de engagerade? När förstår de? När lär de sig? När lär de sig inte? Vad är din påverkan i detta? Vad kan du ändra på att förbättra deras lärande? Ta reda på din "impact"!
Det är inget ensamvarg-arbete att vara lärare eller skolledare, vi behöver varandra för att klara av vårt tuffa, livsviktiga, utmanande, roliga, jobbiga, tröttande och spännande uppdrag!
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Det finns ännu några tomma luckor, vilka ämnen skulle du vilja se där?
torsdag 20 december 2012
Synligt lärande lucka 20
Lucka 20
Lärares tydlighet och tydliga mål
I Hatties studie blev det tydligt att lärare som samarbetar kring planering, skaffar sig gemensamma synsätt kring lärande och vad som ska läras och dessutom utvärderar tillsammans är en stark framgångsfaktor som påverkar elevernas resultat positivt.
En sak att vara säker på är hur vi ska tolka kursplanerna. Vi lärare måste vara trygga i vad eleverna ska lära sig, vad de ska kunna göra med sina kunskaper, detta kallas i Lgr 11 förmågor och dessa finns formulerade i slutet av syftestexten i varje ämnes kursplan. Förmågorna är uttryckta i ett antal kunskapskrav som också finns i kursplanerna och det är dessa vi mäter elevernas kunskaper mot i skriftliga omdömen och betyg.
För att eleverna ska nå dem så bra som möjligt måste vi erbjuda en undervisning där de har möjlighet att utveckla just dessa förmågor.
Detta måste vi vara tydliga med i undervisningen, och just här har vi en del problem, vi är många som inte tycker att kunskapskraven är så tydliga i alla ämnen som vi skulle önska och som uppdraget var från regering till Skolverket. Jag var med i referensgrupper och träffade personer som skrev kunskapskraven i matte och jag såg vilket stort arbete som lades ner på att fånga det viktiga i ämnet, vad som var viktiga kunskaper i vår tid och hur angeläget det var att kraven blev tydliga. Men det blev inte så. InfoMentor har "översatt" förmågorna och kunskapskraven i Lgr11 till ett språk som är lättare för eleverna att förstå, det är två språkexperter som har tagit fram de mer lättlästa texterna och vi, en grupp lärare från åk 1-9 har granskat texterna och jämfört dem med läroplanens text och innehåll. Jag arbetade med ämnena svenska som andraspråk och matematik. Andra lärare granskade andra ämnen, och några arbetade med att "skapa" kunskapskrav för årskurs 3 i de ämnen där detta saknas i Lgr11, något många lärare i åk 1-3 upplever som ett stort problem vid omdömesskrivning, där man redan i åk 1 ska bedömas mot ett kunskapskrav som ska vara uppnått nästan 6 år senare.
Ett exempel på hur texten förenklats:
Exempel från kunskapskraven i matematik på C-nivå för åk 6
Lgr11:
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
HEJA:
Du kan på ett bra sätt lösa enkla matteproblem som handlar om saker du känner till. Du väljer och använder metoder som passar bra för att lösa problemen.
Detta har väckt reaktioner hos Skolverket, läs en artikel i Lärarnas tidning här från 1 november 2012. Företaget InfoMentor och vi i "översättningsgruppen" har 29 november besvarat detta här.
Till slut är det eleverna det handlar om. Om de ska kunna uppnå kunskapskraven måste de kunna förstå dem. Detta måste vara den främsta drivkraften — och den är vi inte beredda att tumma på.
Härifrån vill jag ta mig över till Synligt lärande. Tydliga mål är en förutsättning för elevernas lärande och goda resultat. Lärare behöver därför naturligtvis själva ha en god uppfattning om vad kunskapskraven betyder och kunna designa en undervisning som leder till att eleverna skaffar sig de förmågor som läroplanen beskriver. Detta bör lärare arbeta med tillsammans. Just lärarsamarbetets betydelse för hur bra tolkningar och likvärdighet blir lyfts fram i Skolverkets "Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen", en mycket läsvärd liten bok som Skolverket publicerade sent under 2011.
Läraren ska ha en tydlig uppfattning om vad lärandemålen är innan han eller hon förbereder en lektion. Exakt vad ska eleven kunna göra/förstå/tycka som ett resultat av undervisningen?
Skolinspektionen gör granskningar av många olika saker, skolor, ämnen och andra viktiga saker i skolans värld. För tre år sedan granskades matematikundervisningen och en sak man kom fram till var att många elever inte får den undervisning som de har rätt till. Få lärare bedömdes ha tillräcklig kunskap om målen i kurs- och läroplanen, det man inte har kunskap om kan man inte undervisa om och eleverna får då inte förutsättningar att utveckla olika förmågor som problemlösningsförmåga, förmåga att se samband, resonera och uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Då bedöms inte eleverna utifrån alla kursplanemål och betygen kan ge en falsk bild av elevens kunskaper. Även om vi nu har en ny läroplan finns risken kvar, särskilt då många upplever kunskpskraven som svåra att tolka och förstå.
Många lärare jag träffar uttrycker en rejäl oro kring att de inte haft tillräckliga diskussioner med sina kollegor inom och mellan ämnen om hur de ska tolka kunskapskraven, det ställer till med problem och skapar stress när de ska planera undervisningen, genomföra den och bedöma elevernas kunskaper. I kommentarmaterial från Skolverket finns exempel men det upplevs inte som tillräckligt.
Detta är en utmaning att ta med in i nästa år.
Känner du dig säker i de olika förmågorna eleverna ska utveckla i det/de ämnen du undervisar?
Har din undervisning förändrats sedan Lgr 11 kom?
Hur presenterar du målen för dina elever? För hela ämnen, arbetsområden, lektioner?
Tycker du att kunskapskraven är tydliga för elever och föräldrar? Har du använt HEJA?
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Det finns ännu några tomma luckor, vilka ämnen skulle du vilja se där?
Lärares tydlighet och tydliga mål
I Hatties studie blev det tydligt att lärare som samarbetar kring planering, skaffar sig gemensamma synsätt kring lärande och vad som ska läras och dessutom utvärderar tillsammans är en stark framgångsfaktor som påverkar elevernas resultat positivt.
En sak att vara säker på är hur vi ska tolka kursplanerna. Vi lärare måste vara trygga i vad eleverna ska lära sig, vad de ska kunna göra med sina kunskaper, detta kallas i Lgr 11 förmågor och dessa finns formulerade i slutet av syftestexten i varje ämnes kursplan. Förmågorna är uttryckta i ett antal kunskapskrav som också finns i kursplanerna och det är dessa vi mäter elevernas kunskaper mot i skriftliga omdömen och betyg.
För att eleverna ska nå dem så bra som möjligt måste vi erbjuda en undervisning där de har möjlighet att utveckla just dessa förmågor.
Detta måste vi vara tydliga med i undervisningen, och just här har vi en del problem, vi är många som inte tycker att kunskapskraven är så tydliga i alla ämnen som vi skulle önska och som uppdraget var från regering till Skolverket. Jag var med i referensgrupper och träffade personer som skrev kunskapskraven i matte och jag såg vilket stort arbete som lades ner på att fånga det viktiga i ämnet, vad som var viktiga kunskaper i vår tid och hur angeläget det var att kraven blev tydliga. Men det blev inte så. InfoMentor har "översatt" förmågorna och kunskapskraven i Lgr11 till ett språk som är lättare för eleverna att förstå, det är två språkexperter som har tagit fram de mer lättlästa texterna och vi, en grupp lärare från åk 1-9 har granskat texterna och jämfört dem med läroplanens text och innehåll. Jag arbetade med ämnena svenska som andraspråk och matematik. Andra lärare granskade andra ämnen, och några arbetade med att "skapa" kunskapskrav för årskurs 3 i de ämnen där detta saknas i Lgr11, något många lärare i åk 1-3 upplever som ett stort problem vid omdömesskrivning, där man redan i åk 1 ska bedömas mot ett kunskapskrav som ska vara uppnått nästan 6 år senare.
Ett exempel på hur texten förenklats:
Exempel från kunskapskraven i matematik på C-nivå för åk 6
Lgr11:
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
HEJA:
Du kan på ett bra sätt lösa enkla matteproblem som handlar om saker du känner till. Du väljer och använder metoder som passar bra för att lösa problemen.
Detta har väckt reaktioner hos Skolverket, läs en artikel i Lärarnas tidning här från 1 november 2012. Företaget InfoMentor och vi i "översättningsgruppen" har 29 november besvarat detta här.
Till slut är det eleverna det handlar om. Om de ska kunna uppnå kunskapskraven måste de kunna förstå dem. Detta måste vara den främsta drivkraften — och den är vi inte beredda att tumma på.
Härifrån vill jag ta mig över till Synligt lärande. Tydliga mål är en förutsättning för elevernas lärande och goda resultat. Lärare behöver därför naturligtvis själva ha en god uppfattning om vad kunskapskraven betyder och kunna designa en undervisning som leder till att eleverna skaffar sig de förmågor som läroplanen beskriver. Detta bör lärare arbeta med tillsammans. Just lärarsamarbetets betydelse för hur bra tolkningar och likvärdighet blir lyfts fram i Skolverkets "Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen", en mycket läsvärd liten bok som Skolverket publicerade sent under 2011.
Läraren ska ha en tydlig uppfattning om vad lärandemålen är innan han eller hon förbereder en lektion. Exakt vad ska eleven kunna göra/förstå/tycka som ett resultat av undervisningen?
Skolinspektionen gör granskningar av många olika saker, skolor, ämnen och andra viktiga saker i skolans värld. För tre år sedan granskades matematikundervisningen och en sak man kom fram till var att många elever inte får den undervisning som de har rätt till. Få lärare bedömdes ha tillräcklig kunskap om målen i kurs- och läroplanen, det man inte har kunskap om kan man inte undervisa om och eleverna får då inte förutsättningar att utveckla olika förmågor som problemlösningsförmåga, förmåga att se samband, resonera och uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Då bedöms inte eleverna utifrån alla kursplanemål och betygen kan ge en falsk bild av elevens kunskaper. Även om vi nu har en ny läroplan finns risken kvar, särskilt då många upplever kunskpskraven som svåra att tolka och förstå.
Många lärare jag träffar uttrycker en rejäl oro kring att de inte haft tillräckliga diskussioner med sina kollegor inom och mellan ämnen om hur de ska tolka kunskapskraven, det ställer till med problem och skapar stress när de ska planera undervisningen, genomföra den och bedöma elevernas kunskaper. I kommentarmaterial från Skolverket finns exempel men det upplevs inte som tillräckligt.
Detta är en utmaning att ta med in i nästa år.
Känner du dig säker i de olika förmågorna eleverna ska utveckla i det/de ämnen du undervisar?
Har din undervisning förändrats sedan Lgr 11 kom?
Hur presenterar du målen för dina elever? För hela ämnen, arbetsområden, lektioner?
Tycker du att kunskapskraven är tydliga för elever och föräldrar? Har du använt HEJA?
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Det finns ännu några tomma luckor, vilka ämnen skulle du vilja se där?
onsdag 19 december 2012
Synligt lärande lucka 19
Lucka 19
"Not worth it yet" eller "the disasters"
Listan är lång, ja både barnens önskelistor till jul och Hatties lista över faktorer som påverkar elevernas resultat. Idag tänkte jag ta upp några faktorer som ligger långt ner på listan och hur man kan tänka om att de ligger där.
När Hattie hade presenterat sig i Stockholm började han med att reda ut en faktor som han alltid får frågor kring, och där vi, många lärare och skolledare (och ekonomer...) lätt fastnar.
På ranklistans plats nummer 113 finns klasstorlek (effektstorlek 0.21) och detta har lett till många rubriker och påståenden som att det inte har någon betydelse hur många elever det är i varje klass. Många lärare som har klasser med upp emot 30 elever tycker visst att det har betydelse, och man kan ju tänka att det vore svårare att räcka till för fler elever. Hattie menar att faktorn KAN ha betydelse, men att hela hans studie inte fokuserat på vad som skulle kunna ha hänt utan vad som faktiskt har hänt. I studierna har det tydligt framkommit att minskade klasstorlekar inte leder till bättre resultat, lärare i små klasser gör samma saker som de gör i stora. Men...om tänkandet och det man gör förändras så har det stor effekt på lärandet och resultaten. Men att göra små klasser och inte förändra något annat leder inte till bättre resultat. Lite roligt att han nämner att klasser med mellan 25 och 60 elever är vanligt i Nya Zeeland. Lärares ämneskunskaper är också en faktor som livligt diskuterats (rank 136 effektstorlek 0.09). Hattie säger naturligtvis inte att vi ska anställa obehöriga, outbildade lärare, utan hur professionella lärare använder sina ämneskunskaper på ett för eleverna gynnsamt sätt, det är det som har effekt.
Hemläxor (rank 94 effektstorlek 0.29) -här skakar Hattie bara på huvudet och frågar varför vi ska missgynna elever med sämre förutsättningar dubbelt?
Nivågruppering (rank 131 effektstorlek 0.12)
Nivågruppering får negativa konsekvenser, inlåsningseffekter, stigmatisering och lägre förväntningar. (Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rätten till kunskap 2012:14)
Nivågruppering (allmän och särskild kurs) togs bort när Lpo94 infördes men lever kvar. Måste vara tillfälligt och kontinuerligt utvärderas, annars kan sk inlåsningseffekter uppstå. (Vad påverkar resultaten i svensk grundskola, Skolverket 2009)
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Det finns ännu några tomma luckor, vilka ämnen skulle du vilja se där?
"Not worth it yet" eller "the disasters"
Listan är lång, ja både barnens önskelistor till jul och Hatties lista över faktorer som påverkar elevernas resultat. Idag tänkte jag ta upp några faktorer som ligger långt ner på listan och hur man kan tänka om att de ligger där.
När Hattie hade presenterat sig i Stockholm började han med att reda ut en faktor som han alltid får frågor kring, och där vi, många lärare och skolledare (och ekonomer...) lätt fastnar.
På ranklistans plats nummer 113 finns klasstorlek (effektstorlek 0.21) och detta har lett till många rubriker och påståenden som att det inte har någon betydelse hur många elever det är i varje klass. Många lärare som har klasser med upp emot 30 elever tycker visst att det har betydelse, och man kan ju tänka att det vore svårare att räcka till för fler elever. Hattie menar att faktorn KAN ha betydelse, men att hela hans studie inte fokuserat på vad som skulle kunna ha hänt utan vad som faktiskt har hänt. I studierna har det tydligt framkommit att minskade klasstorlekar inte leder till bättre resultat, lärare i små klasser gör samma saker som de gör i stora. Men...om tänkandet och det man gör förändras så har det stor effekt på lärandet och resultaten. Men att göra små klasser och inte förändra något annat leder inte till bättre resultat. Lite roligt att han nämner att klasser med mellan 25 och 60 elever är vanligt i Nya Zeeland. Lärares ämneskunskaper är också en faktor som livligt diskuterats (rank 136 effektstorlek 0.09). Hattie säger naturligtvis inte att vi ska anställa obehöriga, outbildade lärare, utan hur professionella lärare använder sina ämneskunskaper på ett för eleverna gynnsamt sätt, det är det som har effekt.
Hemläxor (rank 94 effektstorlek 0.29) -här skakar Hattie bara på huvudet och frågar varför vi ska missgynna elever med sämre förutsättningar dubbelt?
Nivågruppering (rank 131 effektstorlek 0.12)
Nivågruppering får negativa konsekvenser, inlåsningseffekter, stigmatisering och lägre förväntningar. (Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rätten till kunskap 2012:14)
Nivågruppering (allmän och särskild kurs) togs bort när Lpo94 infördes men lever kvar. Måste vara tillfälligt och kontinuerligt utvärderas, annars kan sk inlåsningseffekter uppstå. (Vad påverkar resultaten i svensk grundskola, Skolverket 2009)
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Det finns ännu några tomma luckor, vilka ämnen skulle du vilja se där?
tisdag 18 december 2012
Synligt lärande lucka 18
Lucka 18
Skolledare - spänn öronen!
När Hattie var i Stockholm och föreläste frågade han om hur många av deltagarna som var skolledare, rektorer eller förvaltningschefer, det var väldigt många, säkert en tredjedel av alla 750 som var där räckte upp handen.
Han frågade om de trodde att just de hade stor betydelse för elevernas resultat. Det kan man ju tro, men faktiskt finns det ingen automatisk positiv inverkan (rang 73 effektstorlek 0.39)...men som vanligt finns det chans att påverka positivt. Vad kan då en rektor eller förvaltningschef, eller politiker göra för att skolan och elevernas resultat ska hålla toppklass?
Hattie ger ett boktips, han nämner en bok som har påverkat honom mycket, How to change 5000 schools (Levin 2008). Den handlar om hur man genom att förbättra de dagliga metoderna för undervisning och lärande i skolan och hålla alla ansvariga för att lyckas. Ett förändrat görande kräver ett förändrat tänkande. Skolledare är ytterst ansvariga för att genomföra kulturförändringar i skolorna. Naturligtvis har Levin punkter med viktiga metoder för bättre resultat (nio till antalet):
Michael Fullan (2011) talar om att välja rätt drivkrafter, sådana som arbetar på att förändra kulturen, så att eleverna uppnår bättre resultat.
I Synligt lärande beskrivs två olika typer av skolledare, vilken är du eller vilken har du?
Transformativa skolledare inspirerar lärarna till nya nivåer av energi och engagemang, hon eller han utvecklar skolans förmåga att arbeta tillsammans för att övervinna utmaningar, nå ambitiösa mål. De ser sedan till att lärare har tid att genomföra sin undervisning. Lärarstödjare.
Instruktiva skolledare ägnar sig åt kvaliteten hos all skolpersonal och deras påverkan på elevernas inlärning, de ser till att ingenting stör studierna. De har höga förväntningar på hur lärarna tar hand om sina elever, gör klassrumsbesök och tolkar bevis på kvalitet i lärandet på skolan. Undervisningsnära.
Gissa vilket av dessa ledarskap som har effektstorleken 0.11 och vilket som har 0.42!
Transformativa skolledare har effektstorleken 0.11 och instruktiva skolledare 0.42
På en konferens för matematikutvecklare berättade rektor Kristina Edeland om hur hon arbetar med att leda den pedagogiska verksamheten på sin skola i Härryda kommun (powerpoint med intressanta frågor att ställa sig). Hon var ett gott exempel på en instruktiv skolledare, hon sökte efter tecken på kvalitet och uppmuntrade detta.
En viktig uppgift för skolledare är att bygga upp lärandet hos de vuxna i skolan. Vi måste veta vilka kunskaper och färdigheter eleverna, och vi själva behöver, vi måste fördjupa våra professionella kunskaper och utveckla våra färdigheter. Vi måste engagera eleverna i nya inlärningserfarenheter och utvärdera hur det vi gör påverkar eleverna.
Know thy impact, skrev Hattie, och det gäller såklart både lärare, rektorer och förvaltningsledning.
Både lärare och skolledare bör ha förhållningssättet att:
Vi lärare behöver:
Några av våra rektorer i Höör, engagerade i att lösa matteproblem för stunden...
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Det finns ännu några tomma luckor, vilka ämnen skulle du vilja se där?
Skolledare - spänn öronen!
När Hattie var i Stockholm och föreläste frågade han om hur många av deltagarna som var skolledare, rektorer eller förvaltningschefer, det var väldigt många, säkert en tredjedel av alla 750 som var där räckte upp handen.
Han frågade om de trodde att just de hade stor betydelse för elevernas resultat. Det kan man ju tro, men faktiskt finns det ingen automatisk positiv inverkan (rang 73 effektstorlek 0.39)...men som vanligt finns det chans att påverka positivt. Vad kan då en rektor eller förvaltningschef, eller politiker göra för att skolan och elevernas resultat ska hålla toppklass?
Hattie ger ett boktips, han nämner en bok som har påverkat honom mycket, How to change 5000 schools (Levin 2008). Den handlar om hur man genom att förbättra de dagliga metoderna för undervisning och lärande i skolan och hålla alla ansvariga för att lyckas. Ett förändrat görande kräver ett förändrat tänkande. Skolledare är ytterst ansvariga för att genomföra kulturförändringar i skolorna. Naturligtvis har Levin punkter med viktiga metoder för bättre resultat (nio till antalet):
- höga förväntningar på alla elever
- stark personlig anknytning mellan elever och vuxna
- större engagemang och motivation hos eleverna
- en innehållsrik och engagerande formell och informell läroplan
- effektiva undervisningsmetoder i alla klassrum varje dag
- effektiv användning av data och återkoppling från elever och personal för att förbättra inlärningen
- tidigt stöd med minimala avbrott för elever med särskilda behov
- stärka positiva relationer med föräldrar, och
- effektivt samarbete med samhället utanför skolvärlden
Michael Fullan (2011) talar om att välja rätt drivkrafter, sådana som arbetar på att förändra kulturen, så att eleverna uppnår bättre resultat.
I Synligt lärande beskrivs två olika typer av skolledare, vilken är du eller vilken har du?
Transformativa skolledare inspirerar lärarna till nya nivåer av energi och engagemang, hon eller han utvecklar skolans förmåga att arbeta tillsammans för att övervinna utmaningar, nå ambitiösa mål. De ser sedan till att lärare har tid att genomföra sin undervisning. Lärarstödjare.
Instruktiva skolledare ägnar sig åt kvaliteten hos all skolpersonal och deras påverkan på elevernas inlärning, de ser till att ingenting stör studierna. De har höga förväntningar på hur lärarna tar hand om sina elever, gör klassrumsbesök och tolkar bevis på kvalitet i lärandet på skolan. Undervisningsnära.
Gissa vilket av dessa ledarskap som har effektstorleken 0.11 och vilket som har 0.42!
Transformativa skolledare har effektstorleken 0.11 och instruktiva skolledare 0.42
På en konferens för matematikutvecklare berättade rektor Kristina Edeland om hur hon arbetar med att leda den pedagogiska verksamheten på sin skola i Härryda kommun (powerpoint med intressanta frågor att ställa sig). Hon var ett gott exempel på en instruktiv skolledare, hon sökte efter tecken på kvalitet och uppmuntrade detta.
En viktig uppgift för skolledare är att bygga upp lärandet hos de vuxna i skolan. Vi måste veta vilka kunskaper och färdigheter eleverna, och vi själva behöver, vi måste fördjupa våra professionella kunskaper och utveckla våra färdigheter. Vi måste engagera eleverna i nya inlärningserfarenheter och utvärdera hur det vi gör påverkar eleverna.
Know thy impact, skrev Hattie, och det gäller såklart både lärare, rektorer och förvaltningsledning.
Både lärare och skolledare bör ha förhållningssättet att:
- deras främsta uppgift är att utvärdera effekten av sin undervisning på elevernas inlärning och studieresultat. Det är på elevernas resultat man ser om undervisningen fungerat!
- de är förändringsagenter och att det är deras agerande som påverkar framgångar såväl som misslyckanden i elevernas inlärning.
- det är viktigare att tala om inlärning än om undervisning
Jag har nästan nått en punkt där jag tappar intresset för att diskutera undervisning - inte för att det inte är viktigt, utan för att det ofta hindrar viktiga diskussioner om inlärning. Var är debatten om hur vi lär oss, bevisen på elevernas många olika sätt att lära och hur man kan lära på andra sätt? - bedömning är återkoppling på sin påverkan.
Vem undervisade du på ett bra sätt och vem mindre bra?
Vad undervisade du på ett bra sätt och vad var mindre bra?
Var finns luckorna? Var finns styrkorna? Vad har uppnåtts/ännu inte uppnåtts? - det är viktigare att föra dialoger än monologer
- det inte räcker "att göra sitt bästa", och att de gillar utmaningar
Lärares roll är inte att bryta ner utmaningar i hanterbara bitar, utan att bestämma sig för hur han eller hon ska engagera eleverna i utmaningen att lära. - det är deras uppgift att skapa positiva relationer i klassrum och personalrum.
- det är viktigt att tala "lärandets språk", förklara för föräldrar hur annorlunda dagens skola är
(Synligt lärande, Hattie 2012, s. 207-219)
Vi lärare behöver:
- rektorer och förvaltningsledning som har höga förväntningar på alla oss lärare, sedan har vi höga förväntningar på alla elever, och detta leder till goda resultat
- en rimlig arbetsbelastning, tid att hinna planera undervisning och tolka de nya styrdokumenten såväl som att hålla konstruktiva utvecklingssamtal
- fortbildning för att själva "levla" i vårt lärande och få inspiration i våra ämnen
- vettiga lokaler, möbler, läromedel, massoravgrejer (pennor, papper, provrör, vattenfärg, sågar och böcker...), datorer och nätverk, program...
- utmaningar och resurser att inkludera alla elever, att erbjuda en generös och varierad undervisning som alla elever kan använda i sin inlärning
- tid med varandra för erfarenhetsutbyte och gemensam planering, utvärdering och sambedömning
- arenor för samtal om lärande
Några av våra rektorer i Höör, engagerade i att lösa matteproblem för stunden...
Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.
Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
Det finns ännu några tomma luckor, vilka ämnen skulle du vilja se där?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






