Den så överlag goda till utmärkta läsförståeelsen i vårt land och övriga länder i väst sjunker. Länder i asien som varit lågpresterande har plötsligt gått om oss. Detta har vi skrivit om tidigare. Henno Theisens från OECD presenterade denna stistik vid förra årets Datorn i utbildningens mässa i Nacka. Själv ser jag fram emot att än en gång resa till Stockholm i veckan och ta del av nya forskningsrön och skolpolitiska debatter som rör it i undervisningen men framförallt modern skolutveckling genrellt.
Presentation utan ljud av hur sverige 2000-2009 förhåller sig internationellt i utbildning(läsförståelse i detta fall), ekonomi, it-satsning mm och analys för vad svensk utbildningsväsende behöver förhålla sig till för att skapa framtidens lärande. Mycket av det som sägs har skrivits känns igen i andra forskningsrapporter och internationella studier.
Politiska initiativ på alla nivåer krävs
Obekväma beslut
Sätta lektion och undervisning i centrum - fokus på huvuduppdraget
Höga krav på alla: ledare, lärare och elever
Koppla forskning till utbildningen på alla nivåer, från förskola till universitet och skapa lärande arbetsorganisationer på alla nivåer som omsätter beprövad erfarenhet med ny forskning (både didaktisk och ämnesinriktad). Målet är högre kvalitet och bättre resultat
Satsa mer på de svaga eleverna samt ge de duktiga eleverna ännu mer utmaningar
tisdag 17 maj 2011
onsdag 11 maj 2011
Skolk skrivs in skolbetyget
Var tionde skolkar i grundskolan och ännu fler på gymnasiet.
Björklund går med sitt förslag emot så pass tunga remissinstanser som barnombudsmannen (BO), Skolverket och Skolinspektionen.
– Sverige har för mycket skolk och det är inte acceptabelt. På ingen arbetsplats i vuxenlivet kan man komma och gå som man vill och det ska man inte kunna göra i skolan heller.
Björklund går med sitt förslag emot så pass tunga remissinstanser som barnombudsmannen (BO), Skolverket och Skolinspektionen.
– Sverige har för mycket skolk och det är inte acceptabelt. På ingen arbetsplats i vuxenlivet kan man komma och gå som man vill och det ska man inte kunna göra i skolan heller.
Från
Lärarnas tidning 2011-05-11 11:24 Skolk ska redovisas i terminsbetygen i gymnasiet i höst och i grundskolan från och med december 2012. Regeringen struntar i kritiken från bland andra Skolverket och Barnombudsmannen.
(Ny version 11 maj kl 15.25)
Regeringen tänker fatta beslutet att skriva in olovlig frånvaro i terminsbetygen i både grundskolan och gymnasiet.
– Det stora skolket är en av orsakerna till svensk skolas sjunkande kunskapsresultat. Min bedömning är att skolket kommer att minska nu, sa utbildningsminister Jan Björklund vid en presskonferens på onsdagen.
På gymnasiet sker införandet redan i höstterminsbetygen. När det gäller grundskolan börjar bestämmelsen gälla ett år senare, samtidigt som betygen införs i år 6.
Med beslutet går regeringen emot flera tunga remissinstanser, bland annat BO som vill ha mer stöd från skolans sida till elever med stor frånvaro. Även Skolverket är kritiskt och menar att frånvaroproblematiken är komplex och att det kan vara svårt att avgöra vad som är skolk.
Lärarförbundet har inte haft några invändningar så länge skolket inte förs in i elevernas slutbetyg. Och så blir det inte.
Regeringen tänker fatta beslutet att skriva in olovlig frånvaro i terminsbetygen i både grundskolan och gymnasiet.
– Det stora skolket är en av orsakerna till svensk skolas sjunkande kunskapsresultat. Min bedömning är att skolket kommer att minska nu, sa utbildningsminister Jan Björklund vid en presskonferens på onsdagen.
På gymnasiet sker införandet redan i höstterminsbetygen. När det gäller grundskolan börjar bestämmelsen gälla ett år senare, samtidigt som betygen införs i år 6.
Med beslutet går regeringen emot flera tunga remissinstanser, bland annat BO som vill ha mer stöd från skolans sida till elever med stor frånvaro. Även Skolverket är kritiskt och menar att frånvaroproblematiken är komplex och att det kan vara svårt att avgöra vad som är skolk.
Lärarförbundet har inte haft några invändningar så länge skolket inte förs in i elevernas slutbetyg. Och så blir det inte.
Tekniken skapar lust i lärandet - fortsättning på skattletning
Kopierat frånOrigo 2010-08-26 14:59
Eleverna på Smedingeskolan lär sig geometri utomhus med hjälp av mobiler med GPS-funktion. Att lusten för matte har ökat är det ingen tvekan om, säger Mats Larsnäs, IT-pedagog på Smedingeskolan.
– Ambitionen är givetvis också att höja resultaten, men projektet måste pågå längre för att jag ska kunna säga att de har blivit bättre på matte.
En utvärdering visar att över 70 procent av eleverna tycker att de lär sig mer, bland annat eftersom de fått samtala i grupp om uppgifterna och fått vara utomhus mer.
Än så länge används mobilerna av skolans högstadieelever. Men matematik med hjälp av GPS-mobiler skulle kunna fungera redan från år 6. Och om uppgifterna baseras på till exempel filmklipp skulle de passa för ännu yngre elever, menar Mats Larsnäs.
Förutom inköpskostnaden för mobilerna behövs en person som kan hålla i projektet. Smedingeskolan har köpt åtta telefoner som kostar mellan 4 000 och 5 000 kronor styck. GPS-funktionen är enkel och det är lätt att förstå vad som syns på skärmen. Telefonerna är billiga i drift och det finns inga rörliga kostnader, eftersom ingen datatrafik används. Det går inte heller att ringa på dem.
Tanken är att hitta fler sätt att dra nytta av mobilerna. De används redan i engelska och spanska, och Mats Larsnäs ser historia som ett annat möjligt mobilämne. Undervisningsformen lämpar sig också bra för ämnesöverskridande undervisning. Smedingeskolan planerar till exempel ett samarbete mellan idrotts- och mattelärare.
– Vi tänker oss bland annat att eleverna ska få springa en runda med mobilerna och sedan göra olika uträkningar på sina egna värden.
Att Smedingeskolan har naturen runt hörnet är självklart en fördel. Men det är lika enkelt för en skola i stan att hitta geometrin utomhus, till exempel genom att använda sig av byggnader, menar Mats Larsnäs.
– Det är inte naturen som är grejen, även om det naturligtvis är nyttigare att vara ute i skogen.
– Ambitionen är givetvis också att höja resultaten, men projektet måste pågå längre för att jag ska kunna säga att de har blivit bättre på matte.
En utvärdering visar att över 70 procent av eleverna tycker att de lär sig mer, bland annat eftersom de fått samtala i grupp om uppgifterna och fått vara utomhus mer.
Än så länge används mobilerna av skolans högstadieelever. Men matematik med hjälp av GPS-mobiler skulle kunna fungera redan från år 6. Och om uppgifterna baseras på till exempel filmklipp skulle de passa för ännu yngre elever, menar Mats Larsnäs.
Förutom inköpskostnaden för mobilerna behövs en person som kan hålla i projektet. Smedingeskolan har köpt åtta telefoner som kostar mellan 4 000 och 5 000 kronor styck. GPS-funktionen är enkel och det är lätt att förstå vad som syns på skärmen. Telefonerna är billiga i drift och det finns inga rörliga kostnader, eftersom ingen datatrafik används. Det går inte heller att ringa på dem.
Tanken är att hitta fler sätt att dra nytta av mobilerna. De används redan i engelska och spanska, och Mats Larsnäs ser historia som ett annat möjligt mobilämne. Undervisningsformen lämpar sig också bra för ämnesöverskridande undervisning. Smedingeskolan planerar till exempel ett samarbete mellan idrotts- och mattelärare.
– Vi tänker oss bland annat att eleverna ska få springa en runda med mobilerna och sedan göra olika uträkningar på sina egna värden.
Att Smedingeskolan har naturen runt hörnet är självklart en fördel. Men det är lika enkelt för en skola i stan att hitta geometrin utomhus, till exempel genom att använda sig av byggnader, menar Mats Larsnäs.
– Det är inte naturen som är grejen, även om det naturligtvis är nyttigare att vara ute i skogen.
Linus Hellerstedt
Orginalartikeln på nätet kan inte visas i internet explorer 7 eller tidigare. Höörs kommuns skolor använder internet explorer 7, och därför valde jag att kopiera sidans text till bloggen. När skolorna migrerar till windows 7 och office 2010 i augusti löser sig problemet.
Orginalartikeln på nätet kan inte visas i internet explorer 7 eller tidigare. Höörs kommuns skolor använder internet explorer 7, och därför valde jag att kopiera sidans text till bloggen. När skolorna migrerar till windows 7 och office 2010 i augusti löser sig problemet.
Något kreativt i all denna styrdokumentslitteratur - Skattletning med iPad eller mobil!
Skattletning med mobilens inbyggda gps-funktion eller geocaching som det kallas. Delar hämtat ur en it-pedagogs reportage från hur detta används i skolan. http://opedagogen.se/?p=1027
Har ni funderat över hur ni ska kunna integrera begreppen spänning, nyfikenhet, teknik, slutledningsförmåga, kartkunskap, skattletning, matematik, samarbets- och kommunikationsförmåga under en och samma lektion? Här möter du Melanie Burford, Library Media Specialist, från Texas som också har förstått och ser möjligheterna i att använda geocaching i undervisningen. Eftersom "lektionen är helig" citerar jag vilka kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll som kan tränas längre ner i detta inlägg:
Barn som sett denna video kommenterar avundsjukt:
- AWESOME. Wish my school did that, maybe I would have had better grades....?
LGR11
KAPITEL 1
Skolans uppdrag:
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga
skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
IDROTT
Syfte:
Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.
Centralt innehåll åk 1-3:
Rörelse
• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
Hälsa och livsstil• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelser.-och utevistelser.
Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.
• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
• Allemansrättens grunder.
• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
Centralt innehåll åk 4-6:
Hälsa och livsstil
• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
Friluftsliv och utevistelse• Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler.
• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Centralt innehåll åk 7-9:
Friluftsliv och utevistelser• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Axplock ur MATEMATIK
Givetvis tränas även elevernas matematiskt analyserande, uppskattande och rimlighetstänkande förmåga; deras val av strategier samt termer som vinkel, grader, linjer, sträckor, symmetri genom geometriska figurer i naturen, positionering och avstånd.
Axplock ur GEOGRAFI
Syfte:
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska
förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Centralt innehåll åk 1-3:
Att undersöka verkligheten
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Centralt innehåll åk 4-6:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Centralt innehåll åk 7-9:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Som ni märker kommer samma begrepp och innehåll tillbaka i det centrala innehållet för de olika stadierna. Även likheter i vilka förmågor som ska utvecklas genom ämnena framkommer.När ska vi byta klassuppsättningar av geografiböcker, matteböcker och annan ämneslitteratur mot internetresurser, klassuppsättningar av iPads, digitalkameror, bärbara pc, mobiltelefoner etc...?
Har ni funderat över hur ni ska kunna integrera begreppen spänning, nyfikenhet, teknik, slutledningsförmåga, kartkunskap, skattletning, matematik, samarbets- och kommunikationsförmåga under en och samma lektion? Här möter du Melanie Burford, Library Media Specialist, från Texas som också har förstått och ser möjligheterna i att använda geocaching i undervisningen. Eftersom "lektionen är helig" citerar jag vilka kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll som kan tränas längre ner i detta inlägg:
Barn som sett denna video kommenterar avundsjukt:
- AWESOME. Wish my school did that, maybe I would have had better grades....?
LGR11
KAPITEL 1
Skolans uppdrag:
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga
skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
IDROTT
Syfte:
Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.
Centralt innehåll åk 1-3:
Rörelse
• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
Hälsa och livsstil• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelser.-och utevistelser.
Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.
• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
• Allemansrättens grunder.
• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
Centralt innehåll åk 4-6:
Hälsa och livsstil
• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
Friluftsliv och utevistelse• Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler.
• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Centralt innehåll åk 7-9:
Friluftsliv och utevistelser• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Axplock ur MATEMATIK
Givetvis tränas även elevernas matematiskt analyserande, uppskattande och rimlighetstänkande förmåga; deras val av strategier samt termer som vinkel, grader, linjer, sträckor, symmetri genom geometriska figurer i naturen, positionering och avstånd.
Axplock ur GEOGRAFI
Syfte:
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska
förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Centralt innehåll åk 1-3:
Att undersöka verkligheten
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Centralt innehåll åk 4-6:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Centralt innehåll åk 7-9:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Som ni märker kommer samma begrepp och innehåll tillbaka i det centrala innehållet för de olika stadierna. Även likheter i vilka förmågor som ska utvecklas genom ämnena framkommer.När ska vi byta klassuppsättningar av geografiböcker, matteböcker och annan ämneslitteratur mot internetresurser, klassuppsättningar av iPads, digitalkameror, bärbara pc, mobiltelefoner etc...?
fredag 6 maj 2011
Kursplanen för svenska - lite filmcitat
Observera att detta är plockade filmcitat från anna Österlund, Anne-Marie Körling och Jan Ollars och inte våra personliga eller kursplanens direktciterade syften mm. Kommentarmaterial till alla ämnena hittar du här.
KURSPLANEN...för svenska
...börjar med att beskriva varför ämnet finns till.
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Citat ur kursplan för svenska, LGR 11.
SYFTE
Syftet med ämnet i undervisningen samt vad undervisningen ska leda till
Filmcitat – Vad ska ämnet bidra till?
- Vill, kan och vågar kommunicera. (Dialog)
- Möjligheten att analysera, kommunicera, argumentera och förstå andra – ämnets möjlighet att bidra till den demokrati och värdegrund som vi vill utveckla hos våra blivande samhällsmedborgare.
- Behöver kunna läsa den variation av texter som finns i samhället.
- Tanken med den nya kursplanen är att lyfta fram de delar som är viktiga för de språkliga kompetenser som eleverna behöver ha med sig.
- Tydligare vad man behöver få undervisning om – t.ex. undervisning om lässtrategier för att kunna läsa olika sorters texter.
- Genom att läsa skönlitteratur utveckla sin identitet, diskutera sin och andras situation samt den verklighet som omger dem.
- Ökad läslust och språkutveckling
Citat från ämnesfilmen av Anna Österlund och Anne-Marie Körling
CENTRALT INNEHÅLL
Det centrala innehåll som ska behandlas i undervisningen för de olika stadierna. De är indelade i olika kunskap/arbetsområdensområden:
- Läsa och skriva
- Tala, lyssna och samtala
- Berättande texter och sakprosatexter
- Språkbruk (språkets uppbyggnad)
- Informationsteknik och källkritik
Alla punkter är inte lika ”stora” och därför kan de inte ta lika stor plats. Varnar för ”klipp-och-klistra” uppgifter (”forskande”). Eleverna går ut på nätet och kopierar fakta. Både lärare och elever ska ställa rätt frågor som i sin tur skapar möjlighet till egen analys och formulering av egna nya frågor (problematisera). Vad kan vi använda språket till och vad bör vi undvika (nätmobbning, trakasserier etc.), säger Jan Ollars, 7-9 lärare i sv.
KUNSKAPSKRAV OCH BETYG
Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betyg. Hur bedömer vi lärande hos eleverna? När det står att eleven ska läsa med gott flyt i kunskapskraven måste man gå till det centrala innehållet för att se – vad är det för sorts texter som eleverna ska kunna läsa med gott flyt. Det centrala innehållet och kunskapskraven hör nära ihop.
Att bedöma betygen D och B innebär att betygskravet ovanför till övervägande del är uppfyllt. Det kommer troligtvis att ta ett par år innan en samsyn infinner sig här. Det går inte att bara räkna moment som är avklarade utan istället inse att olika moment har olika tyngd, säger Jan Ollars, 7-9 lärare i sv.
KOMMENTARMATERIAL
Ger en bakgrundsbeskrivning av kursplanen och förklara betydelsen av vissa begrepp. Lite av en informationsdatabas och en förklaring på varför man just valt de specifika innehåll som finns i det centrala innehållet.
DISKUSSIONSUNDERLAG
Är en praktisk studiehandledning med diskussionsfrågor som ska stödja lärarna i deras arbete med att sätta sig in i kursplanen och hur den kan användas. Syftet med diskussionsunderlaget är att sätta fokus på den nya läroplanens uppbyggnad och struktur, samt visa exempel på hur den kan användas för planering av undervisningen i ämnena.
Frågor som kan diskuteras är:
- Vilka syften lyfts fram i kursplanen för ämnet svenska?
- Hur relaterar de olika punkterna i det centrala innehållet till syftet med ämnet?
- Vad får införandet av ett centralt innehåll för konsekvenser för er undervisning?
- Vad säger syftet om hur ni behöver arbeta med det centrala innehållet?
- Hur arbetar ni för att skapa en likvärdig undervisning för alla elever?
tisdag 3 maj 2011
Skolverkets filmer om skollagen
Hej
Då det inte alltid är så enkelt att hitta på Skolverkets hemsida lägger jag upp länk till den sida som bl.a tar upp om "åtgärdsprogram", "trygghet och arbetsro", "åtgärder mot kränkande behandling" och "tillsyn och sanktioner" med flera.
http://www.skolverket.se/sb/d/4028/a/22588
Då det inte alltid är så enkelt att hitta på Skolverkets hemsida lägger jag upp länk till den sida som bl.a tar upp om "åtgärdsprogram", "trygghet och arbetsro", "åtgärder mot kränkande behandling" och "tillsyn och sanktioner" med flera.
http://www.skolverket.se/sb/d/4028/a/22588
Länk till Skolverkets ämnesfilmer
Observera att för något äldre mediaspelare krävs det att en nyare "codec" (programkod) installeras. Det ska bli möjligt att få installera den för IT-ombuden från och med vecka 17 och efter en utvärdering mellan IT-enheten och Jan Gayen (datum ej satt?) ska det bli möjligt för övriga att installera den.
Om detta nu fortsätter att dra ut på tiden överväger jag att spara ner ämnesfilmerna på hemdatorn, omvandla dem till "äldre" format och publicera dem här.
Ni som har VLC-mediaspelare i era datorer, kan använda den för uppspelning av filmerna. Prova även att ladda ner dem till datorn på sidan här nedanför och därefter spela upp dem med VLC-mediaplayer.
http://www.skolverket.se/sb/d/4491/a/24591
Om detta nu fortsätter att dra ut på tiden överväger jag att spara ner ämnesfilmerna på hemdatorn, omvandla dem till "äldre" format och publicera dem här.
Ni som har VLC-mediaspelare i era datorer, kan använda den för uppspelning av filmerna. Prova även att ladda ner dem till datorn på sidan här nedanför och därefter spela upp dem med VLC-mediaplayer.
http://www.skolverket.se/sb/d/4491/a/24591
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)