Goda råd - lucka 5

Vår utbildningsminister Jan Björklund envisas med att tala om katederundervisning, trots att få av oss har kvar varken katedern eller den stämning många av oss förknippar med detta begrepp. Vad är det egentligen han menar? Han tog ju upp detta igår igen som en tänkbar lösning på de försämrade resultaten i PISA.
Vi måste tidigare fokusera på mer lärarledd katederundervisning.
Mattelyftet och Läslyftet kallar han för omskrivningar för att vi nu fortbildar lärare att använda mer katederundervisning i svensk skola.  (Jan Björklund, 4 dec 2013)

Nationalencyklopedin beskriver

I de allmänna råden för planering och genomförande av undervisningen talar man istället om en strukturerad undervisning. Man hänvisar till grundskoleförordningen som slår fast att eleverna genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd som skapar förutsättningar för att nå kunskapskrav och utvecklas.

John Hattie (Synligt lärande för lärare, 2012) talar också om strukturerad undervisning.
En av de mer framgångsrika metoderna för att maximera undervisningens påverkan och som gör att lärarna kan tala med varandra om undervisning är strukturerad undervisning. Jag vet att många lärare upplever att det är hemskt att ens nämna detta som en önskvärd metod, men det beror på att den ofta felaktigt förväxlas med förmedlingspedagogik eller katederundervisning (ooops...) (vilket det inte är).
Strukturerad undervisning består av sju steg:

1. Läraren ska ha en tydlig uppfattning om vad lärandemålen är innan han eller hon förbereder en lektion. Exakt vad ska eleven kunna göra/förstå/tycka som ett resultat av undervisningen?
2. Läraren måste veta vilka kriterier för måluppfyllelse av prestationerna man kan förvänta sig och när och vad eleverna ska redovisa från lektionen/aktiviteten. Lika viktigt är att eleverna måste få reda på vilka prestationskrav som gäller.
3. Man måste bygga upp engagemang för inlärningsuppgiften - en "krok" som tar tag i elevens uppmärksamhet så att eleven förstår syftet och vad det innebär att lyckas.
4. Det måste finnas riktlinjer för hur läraren ska presentera lektionen - inklusive begrepp som input, exemplifiering och kontroll av förståelse.
5. Handledd övning ger möjlighet för varje elev att visa att han eller hon förstår nya kunskaper genom att arbeta igenom en aktivitet eller övningsuppgift - så att läraren kan ge återkoppling och individuell hjälp efter behov.
6. Summering innebär de åtgärder eller kommentarer som ger elever tips om att de har kommit till en viktig punkt under lektionen eller vid slutet av lektionen, för att hjälpa till att organisera och befästa elevens kunskaper och skapa en sammanhängande bild, reda ut oklarheter, undvika frustration och förstärka det som är viktigast att lära sig.
7. Självständig övning leder sedan till en första behärskning av innehållet, i synnerhet om eleverna får öva sina nya kunskaper i ett annat sammanhang. Om lektionen till exempel handlar om att man ska dra en slutsats efter att ha läst ett avsnitt om dinosaurier, kan övningen handla om att dra en slutsats efter att ha läst om ett annat ämne, till exempel valar. Förespråkarna för strukturerad undervisning menar att det vanligaste skälet till att elever inte lyckats tillämpa det de lärt sig är att man inte har genomfört detta sjunde steg.

Hattie nämns även i Skolverkets bok Forskning för klassrummet (2013). Lärarens drivande roll har tidigare underskattats  och hur läraren undervisar har hamnat i skymundan. Hattie lyfter fram betydelsen av en aktiv lärarroll där läraren uppmuntrar och utmanar sina elever och löpande ger dem återkoppling på deras lärande. Undervisnings- och lärandeprocessen måste synliggöras. Faktorer inne i klassrummet har större betydelse än yttre skolstrukturella faktorers betydelse, specifikt sådant som har att göra med hur läraren undervisar. Även Skolverket, Vad påverkar resultaten i den svenska grundskolan? , kommer fram till att mycket eget arbete inte gagnar elevers kunskapsutveckling, ansvaret för lärandet får aldrig skjutas över helt på eleven, även om målet med undervisningen är att göra eleven allt mer självgående och ansvarstagande.
Forskning för klassrummet talar om lärarledd undervisning.
En skicklig lärare är en tydlig ledare för det lärande som pågår. Det är viktigt att betona att lärarledd undervisning inte är detsamma som förmedlingspedagogik där läraren är den som talar mest. Exempel på verktyg för att stärka den lärarledda undervisningen är:

• att läraren använder en bred och varierad repertoar av undervisningsmetoder
• att läraren skapar ett dialogklimat
• att läraren skapar trygghet och ser varje elev
• att läraren uppmuntrar erfarenhetsutbyte mellan elever
• att läraren använder formativ bedömning ( s. 19)

Katederundervisning, strukturerad undervisning eller lärarledd undervisning? Vad är det Jan Björklund talar om?
I pressmeddelandet får han en fråga om lärares roller, då förklarar han att när det är lärarledd katederundervisning så finns ju läraren där, men istället för att överlämna uppgifter och ansvar till eleverna själva så undervisar läraren mera: förklarar, berättar, instruerar, repeterar, diskuterar med eleverna. Begreppet katederundervisning ska man ju inte tro att det betyder att läraren ska sitta i katedern, det är inte det det betyder, det är läraren som leder undervisningen i klassrummet på ett mer traditionellt sätt än att bara dela ut uppgifter till eleverna.

Inte vet jag hur många lektioner utbildningsministern varit med på men är det någon mer än jag som sitter och blir lite arg, eller i alla fall upprörd? Det finns säkert saker att lyfta upp och förbättra, men hallå, vad tror han vi gör på lektionerna? Jag är med på många lektioner och hör lärare berätta om ännu fler, som inte skulle kunna beskrivas som att lärare lämnar över till eget arbete, eller där läraren bara delar ut uppgifter. Lite mer förtroende för vårt arbete tack, utbildningsministern, och höjda förväntningar!

Vad är mest effektivt?
Hur skulle du beskriva din egen undervisning? Den du fick i skolan och den du erbjuder dina elever varje dag? Du som är rektor, vad lyfter du upp som goda exempel, vad vill du se på din skola?

Jan Björklund får avsluta dagens lucka:
Jag är övertygad om att den här utvecklingen går att vända. Sverige kan både återhämta resultaten och på sikt komma tillbaka till toppen. (4 dec 2013)

Ny skolförordning 15 april - strukturerad undervisning införs

Skolförordning (2011:185)

På Skolverkets hemsida kan man finna länkar till den nya skolförordningen eller gå direkt till Svensk författningssamling här.

En av de nyheter som debatterats i DN är utbildningsminister Jan Björklunds uttalande om att läraren måste få ta plats i klassrummet. Lärares viktigaste verktyg är att leda och undervisa klassen.

"Att avskaffa ”katederundervisningen” var centralt för skolreformatörerna efter 1968 års kultur­radikala vänstervåg. Traditionell lärarledd undervisning ansågs auktoritär. Mycket talar för att det här är en viktig anledning till sviktande skolresultat och ökade klassklyftor. Det mest avgörande i skolan är mötet i klassrummet mellan lärare och elever. Vi skriver därför in i den nya skolförordningen – som offentliggörs inom kort – att eleverna ska få ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad undervisning. Läraren är skolans viktigaste resurs och lärarens viktigaste verktyg är att varje lektion undervisa och leda klassen, skriver Jan Björklund."

Läs hela artikeln på DN:s hemsida här.

Ett något raljerande citat som Björklund använder sig av i artikeln för att visa på att tidigare utbildningsministern Ylva Johansson har tyckt att skolan varit för aukoritär är hennes beskrivning av idealskolan:
"Ett av många exempel är dåvarande skolminister Ylva Johanssons uttalanden i en intervju 1997 om sin idealskola, att den ”har släppt katederundervisning och klassundervisning. Eleverna ... håller på med olika saker, i olika rum, vid olika tider ... Det kanske ser rörigt ut, ungefär som på dagis ...”"

Lek stimulerar barns fantasi och förmåga att tillägna sig ny kunskap och bör vara ett naturligt inslag i de tidigare åldrarna. Detta ska kunna ske i olika miljöer och ibland vid olika tider och finns även beskrivet i vår nya läroplan Lgr 11, 1 kap. Skolans uppdrag: "Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper."

Tanken och budskapet från Björklund är att den absolut viktigaste personen för eleverna i skolan är läraren. Det är den mest avgörande faktorn för att leda och inspirera våra elever till att utveckla de förmågor och kunskaper enligt våra styrdokuments intentioner. Vem ska annars leda undervisningen? Elevinflytande innebär inte att få välja fritt och göra saker när man vill. Vi kommer att återkomma med elevinflytande och entreprenörskap senare i bloggen.
För övrigt så är uttrycket "tillbaka till katedern" i artikeln en symbolisk tillskruvning och ska inte blandas ihop med forna dagars förmedlingspedagogik.