Vad är en skola på vetenskaplig grund?

Skåne drar nu igång landets första regionala samverkansorganisation kring en skola på vetenskaplig grund. Nästan samtliga av Skånes kommuner ingår i denna grupp. Huvudsyftet är att gifta ihop högskolorna med den kommunala skolvardagen.

– "Det handlar om en utveckling av professionen", säger Birgitta Henecke, nytillträdd vetenskaplig ledare.

Artikeln är hämtad från Läranas nyheter. Läs hela artikeln här.

Det står i den nya skollagen att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund är kanske lättare att enas om innebörden i, men vad är då beprövad erfarenhet? Räcker det med att jag vid ett par tillfällen provat en ny undervisningsmetod och dragit vissa slutsatser av det, eller behövs det kommuniceras och i viss mån dokumenteras? Men även vad som krävs för att veta att utbildningsverksamheten vilar på vetenskaplig grund behöver definieras. Svaren på dessa frågor och hur huvudmannen ska göra praktik av skollagens intentioner är utmaningen för den regionala utvecklingsgrupp. I styrgruppen för denna samverkansorganisation finns bl.a. vår egen barn- och utbildningschef, Martin Persson.

Läs mer om projektet på Kommunförbundets hemsida.

Läs gärna Tomas Kroksmarks tankar och praktiska exempel på vad en skola på vetenskaplig grund kan vara. Han bedriver bl.a. Akademin för skolnära forskning och utveckling, Kunskapsepidemin, Modellskolan samt ett EU-projekt (3O=Omnia Omnes Omnibus = Allt till Alla Överallt), vars syfte är kollektiv kompetensutveckling av lärare.

Citat ur Tomas artikel - En Modellskola på vetenskaplig grund
"Det första universitetet med forskning grundades så sent som år 1812 i Berlin. Det var Willhelm von Humbolt som introducerade forskning i kombination med undervisning. Det är alltså hit som vi måste vända oss för att hitta något som förtjänar bestämningen forskning. För oss som är intresserade av en skola och ett utbildningssystem på vetenskaplig grund är det nödvändigt att ta vår utgångspunkt i vad som inträffade i Berlin 1812. Det är först därefter som vi kan finna kunskap om skolan – undervisning, lärande, kunskap, ledarskap, bedöm-ning, etc – som vilar på vetenskaplig grund."

Mer nyfiken om Tomas forskning? Tomas Kroksmarks hemsida.
Läs Kroksmark rapport: "stretschadhet" om att satsa på en-till-en, d.v.s en dator per elev. Kan den syntes av reell och digital verklighet som uppstår i En-till-En lärandet öka elevers lärande? Då krävs förmodligen förändrade undervisningsmetoder och attityd till hur vi ser på att lärande går till.

Citat ur Tomas Kroksmarks slutsats i sin studie av En-till-En är bildandet av en "didaktisk stretschadhet"

..."Resultaten visar att omfattande förändringar sker med lärarkompetensen då En-till-En införs i skolan. Främst sker en förskjutningar mellan en analog och en digital livsvärld som jag här har valt att kalla didaktisk stretchadhet. Den innebär att lärare utgår från erfarenheter av undervisning och lärande i den analoga livsvärlden som de oftast oreflekterat tar med sig in i den digitala livsvärlden. Också det omvända förhållande är observerat i studien. Det får som konsekvens att lärarna löser undervisnings- och lärandeproblem på villkor som inte alltid fungerar. Till detta kan adderas att teorier som rör lärande och En-till-En i allt väsentligt utgår ifrån piagetanska modellsystem (t.ex. Kolb och Bloom) som fungerar i analoga miljöer men som inte förfogar över möjligheten att stretchas in i och över till digitaliserade kunskapssammanhang. Av det skälet bör nya teorier utvecklas som svarar mot de krav som En-till-En ställer."...

Tomas nämner även Ruben R. Puenteduras modeller för "kvalitetssäkra" utvecklingen av en effektiv En-till-En satsning i skolan. Om Puenteduras modeller kan du läsa i vår tidigare blogg här.´

Effektiva skolor = höga betyg eller betygsinflation? (Nossebro)
Läs även från Kroksmarks blogg om hur viktigt det är att ifrågasätta resultat och kvalitetssäkra framgångar. Det senaste vi följt i media och från Skolverket har varit att elever fått högre slutbetyg jämfört med vad de presterade på de nationella proven. Avvikelser på uppemot 80% väcker misstankar om betygsfusk.