Granskningens syfte var att bedöma huruvida skolor med rektorn som ytterst ansvarig, har ett fungerande system för att följa upp och utvärdera elevers kunskapsutveckling, samt om de har ett system för att utforma åtgärder i syfte att förbättra kunskapsresultaten på skolan. Syftet var att hitta de problem, hinder eller de eventuella framgångsfaktorer skolorna upplever i arbetet. Skolinspektionen hittade brister i två tredjedelar av landets 500 granskade skolor.
Rektorns roll/ansvar för kvalitetsarbetet lyfts fram både i styrdokumenten och forskning
Skolor som lyckas bra har en helhetsorienterad rektor som bl.a. följer elevers kunskapsutveckling. Trots detta, brister många skolor.
70 procent av grundskolorna som inspekterades 2008 fick anmärkning för att skolan inte hade ett systematiskt kvalitetsarbete och 65 procent för att kvalitetsarbetet inte används för att förbättra elevernas resultat. Dokumentationen från skolorna visar även stor variation i antal ämnen som bedöms. I genomsnitt bedöms fem ämnen i åk 1 och elva i åk 9.
- Majoriteten av lärare i åk 1-6 känner sig osäkra i hur elevernas kunskaper ska bedömas.
- Hälften av de intervjuade lärarna gör bedömningen att ett gemensamt språk vid kunskapsbedömningar samt rutiner för IUP dokumentation saknas.
- Stark individfokus (önskan om normativa idealelever) kan ge negativa konsekvenser i form av att skolan stigmatiserar elever.
- Den skriftliga bedömningen om elevernas övriga utveckling saknar ofta anknytning till läroplanens mål, exempelvis flitig, stökig, orolig, träna mer, komma i tid och vara trevlig.
Följande aspekter uppger lärarna som huvudsaklig/a orsak/er till de bristfälliga resultaten.
1. Elevernas sociala bakgrund (83 %)
2. Arbetssätt, undervisningsmetoder och/ eller läromedel (39 %)
3. Bristande arbetsmiljö (33 %)
4. Ogynnsam organisation (28 %)
5. Bristande ledning (13 %)
6. Bristande lärarkompetens (6 %)
Rektorsintervjuerna förstärker bilden ovan samt slår fast att även när resultaten är bra förklaras de oftast med den individuella elevens förutsättningar. Många rektorer upplever det som svårt att flytta fokus från den enskilda elevens förmåga till lärandemiljöer och undervisningsmetoder.Rekommendationer enligt Skolinspektionen
- Skapa gemensamma underlag eller modeller för hela skolan som garanterar att elevernas kunskaper bedöms likvärdigt och som möjliggör att resultaten kan aggregeras och analyseras. Ha arbetsgrupper, konferenser, möten där arbetet diskuteras och skapa rutiner för dokumentation.
- Ha en tydlig och för alla på skolan känd ansvarsfördelning men rektorn ska ta det övergripande ansvaret. Om rektorn delegerar ansvaret - se till att det finns tydlighet i hur återrapportering ska ske.
- Tänk på att uppföljning, utvärdering och åtgärder ska vara ett verktyg för internt utvecklingsarbete. Testa och utvärdera organisationsmodeller, strategier och arbetssätt för kvalitetsarbetet som t.ex. olika dokumentationsformer, datoriserade system, mötestekniker. Pröva och utvärdera olika undervisningsmetoder och ta till vara personalens kompetens på bästa möjliga sätt för att tillgodose enskilda elevers behov.
- Se till att framgångsrika metoder och strategier sprids mellan olika årskurser och ämnen.
- Utarbeta principer för att vid behov omfördela resurser.
”Förmågan att reflektera kring det egna lärandet, t.ex. att bedöma sina resultat och förstå dem utifrån den egna insatsen och de egna förutsättningarna, kallas metakognition. Att stödja elevernas utveckling av metakognition är ett av skolans övergripande uppdrag i LGR11. Hur kan vi ge eleverna verktyg för självvärdering och reflektion? (Portfolio, loggböcker etc.)”
LGR 11 Kapitel 2.7 Bedömning och betyg
• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning
i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
OBS! Enligt PISA rapporten 2009 var de största kunskapsförlorarna de svaga eleverna. Den egna reflektionen kring sitt kunskapande är en förutsättning för ett livslångt lärande och vägen till personlig utveckling. (Jans kursivering)
Källa och länkar:
Skolinspektionens rapport: Rektors ledarskap och ansvar
Skolinspektionens rapport: Rätten till kunskap - Goda exempel
Kan ni inte öppna länkarna finns vägledning och kvalitetsrapporter på skolinspektionens hemsida under tillsyn&granskning.
IT-stöd för dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete
Läs mer om digital IUP här och om tidplan för införande här.
