Grej of the Day

Jag läste i en Facebook-grupp om formativ undervisning och big five om mikrolektioner, en kort intensiv genomgång varje dag om ett aktuellt ämne och tänkte att detta är något för många fler. Micael Hermansson i Umeå gör detta med sina femmor för att öka engagemang, allmänbildning, lärlust och behålla nyfikenheten. Väldigt många av de övergripande målen i läroplanens första och andra kapitel.
Micael utgår ofta från en PowerPoint och eleverna antecknar i sina "Grej of the day-böcker.

För fem år sedan satt Micael Hermansson hemma och pluggade till SVT:s frågesport Vem vet mest. Han bestämde att han skulle lära sig tio nya saker per dag. Och så tänkte han, om han nu kan lära sig tio saker per dag, då kunde väl eleverna lära sig en ny sak per dag?
Och så föddes konceptet ”grej of the day”, en mikroföreläsning som får inleda skoldagen och där enda kravet är att det handlar om en person, en plats eller en händelse som påverkat världshistorien. Den lilla lektionen är just sju, åtta minuter lång och ska ha en lite knorr, något som gör att man minns, poängterar Micael Hermansson.
Snart började han kombinera ”Grej of the day” med ”News of the day”, en kort summering av dygnets viktigaste nyhetshändelse.
– Jag tyckte att det passade bra med Anne Frank i dag eftersom vi läser mycket tidningar och har diskuterat mycket runt de högerkrafter man nu ser i Europa, säger han.
Utan att kunna mäta resultaten – i årskurs 5 finns varken betyg eller nationella prov – säger Micael Hermansson att han är förundrad över den effekt momentet har gett.
– Det jag ser är att eleverna presterar väldigt bra även i andra ämnen. Jag har faktiskt aldrig varit med om att en årskurs 5 presterar så här bra. Det finns en sådan energi, en sådan nyfikenhet, som jag inte sett under mina 28 år som lärare.

Läs mer i artikeln och bjud varandra på idéer om innehåll! Jag har skapat en Facebook-grupp som heter Grej of the Day där du kan lägga dina ideer och få del av andras, precis så ska kollegialt lärande gå till! Om du inte har Facebook och ändå vill dela med dig av dina Grej of the day, skicka dem till mig så lägger jag ut dem här på bloggen (och på Facebook).

Det finns många källor att ösa teman ur (personer, platser eller händelser), några ideer är:

Det www.wikipedia.se

www.ne.se

Bildningsakuten, boken ingen lärare kan motstå på bokrean, av Göran Everdahl, se ett uppslag om Albert Einstein nedanför

 dina läromedel

 Karlavagnen

 filmer på www.youtube.com eller Facebook

 Bibeln

 filmer

nyheterna på TV

.......

 

 

BREAKING NEWS

I eftermiddag kom det en ny artikel i Kommunförbundets serie "Forskning i korthet" 2014:2
Bedömning för lärande - en vägledning utifrån aktuell forskning
och författarna är Anders Jönsson och Andreia Balan, båda kan beskrivas som ledande inom skolforskningen runt bedömning för lärande.

Det övergripande syftet med bedömning för lärande kan kort beskrivas som att kartlägga och synliggöra var eleverna befinner sig i sitt lärande så att undervisningen kan anpassas efter det. Syftet är lika mycket en bedömning av undervisningen och hur den kan utvecklas, som av elevens lärande och hur det kan främjas. Det handlar därmed om ett redskap för lärande för både lärare och elever. Åtskilliga forskningsstudier har visat att det rör sig om ett redskap med en stor potential. Det har samtidigt visat sig vara ett redskap som kan vara krävande att lära sig att använda på ett effektivt sätt. Det kan därmed ta sin tid innan det blir ett naturligt inslag i den vardagliga praktiken.

Kunskapsöversikten utlovas ta upp vad som visar sig underlätta respektive försvåra arbetet, och av två anledningar kan jag rekommendera läsning av artikeln utan att själv ha läst den:

1. Det Anders Jönsson och Andreia Balan inte vet eller har tänkt på kring bedömning för lärande är det nog ingen annan i Sverige heller som vet.
2. Ämnet är så förtvivlat angeläget om vi vill få med eleverna på lärandetåget och resultat att börja peka uppåt, att vi i alla fall måste läsa och ta ställning till det som den aktuella forskningen kommer fram till.

Förskolans pedagogiska miljö

Idag är det Petra Green som bloggar:

Vad kan vara bra att tänka på när vi ska planera vår pedagogiska miljö på förskolan?

Vad behövs för att vår pedagogiska miljö ska utveckla våra barn, oss pedagoger och våra verksamheter?

 

Varför fungerar inte alla miljöerna lika bra ”hemma” som de verkar göra på de förskolor vi varit på studiebesök på, eller de inspirationsbilder vi sett på internet?

Vad signalerar vår miljö egentligen?

Hur får vi in vårt projekt/tema i vår miljö?

Många frågor och tankar om vår pedagogiska miljö finns det och Linda Linder sätter ord på så många bra tankar som finns ute i dagens förskolor. Hon delar med sig av tankar kring bl a organisationen av miljön, fantasin, att få erövra tillsammans och hon delar med sig av många bra frågor som vi alla som arbetar i förskolan borde ställa sig.

Artikel på bloggen Pedagogiska kullerbyttan

 

 

En del av vårt kollegiala lärande är just att dela med sig av sin verksamhet, att titta på den tillsammans med andra, att djupdyka i observationer från vår verksamhet för att se vad vår miljö signalerar, hur och på vilket sätt barnen och pedagogerna lär och utvecklas och att ge varandra den där extra inspirationen som gör att vi hoppar ett steg framåt.

Hur kommer det sig då att miljön jag såg på studiebesöket inte alls fungerar ”hemma” i min egen verksamhet? Jo, det är ju så att du aldrig kan kopiera och få samma utfall eftersom det är levande varelser vi arbetar med. Varje människa är unik och har olika erfarenheter, står på olika steg i sin utveckling, har olika tankar mm och när jag var nere i Reggio Emilia sa föreläsarna ofta så här:

”Ni kan inte kopiera vår verksamhet rakt av för vi har inte samma förutsättningar, men ni kan inspireras och utifrån inspirationen kan ni skapa den bästa verksamheten för er, för era barn, för era vårdnadshavare och för ert samhälle”!

 

 

Fredag med smurfarna

Det finns några smurfar som har en tydlig koppling till skolan...

 

Visst har man alltid tid med en liten pratstund under arbetets gång?

 

 

Smurfan - duktig flicka som räcker upp handen, tindrar med ögonen och har finskor...

 

 Ibland jobbar man sig trött i sitt lärandearbete...

 

Och hur gestaltas vi lärare? Känner du igen dig?

 

Nähä...tänkte väl det.

 

Nä, alla har vi ju inte skägg heller, fast min första fröken Elsa hade lite...

 

 

Nu tar vi helg! 

 

Ettan - jobbigt och tråkigt?

En avhandling om hur barnen uppfattar skillnaden mellan förskoleklass och årskurs 1 har nyligen presenterats på Skolporten. Det är läraren Lina Lago som skrivit om ämnet och hon har verkligen fångat barnens egna uppfattningar och röster:

Vilka är de viktigaste resultaten? - Att man gör en tydlig markering mellan förskoleklass och årskurs ett. Barnen pratade ofta om de stora olikheterna, exempelvis kunde de säga att ” i ettan kommer vi få böcker”, fast man även hade det i förskoleklass. De kunde också säga att de ”inte var förberedda för ettan så därför behöver de gå i förskoleklass”, något barn uttryckte det som ett plattformsspel, att de ska ”klara denna bana för att fixa nästa”. 

Läs och diskutera!

Högläsningens kungaböcker

Alla tiders favorit (kanske i konkurrens med Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe) här hemma har varit de båda bokserierna om Mimmi och Eddie av Viveca (Lärn) Sundvall. Ler bara jag ser dem där i hyllan...spännande, bra innehåll att prata om, och massor av igenkänningseffekt.

 

I augusti ska Eddie börja skolan. Det är inte bra. Han vill mycket hellre ha ett riktigt jobb, till exempel som kamelskötare. I skolan är det inte lika fritt. Där måste man visst kunna snyta sig själv och höra på. Eddie vet inte vilket som är värst. Tur att han har tre rådgivare på väggen: Madonna, Maradona och Maxon Jaxon. Dessutom kan Eddie en mycket svår konst, fast han bara är sju år. Han kan hålla huvudet kallt. (ur Eddie och Maxon Jaxon)

 

För lite äldre barn, kan sago-fantasy-böckerna om Narnia passa? Eller böckerna av Peter Pohl?

Böckerna om Harry Potter har varit både högläsningsböcker och läsasjälv-böcker hemma hos mig. De har följt med och läses fortfarande om med jämna mellanrum av "barnen" som nu hunnit bli 22 och 19 år gamla. Harry Potterböckerna finns i hyllan både i engelska och svenska utgåvor, som ni ser ganska vällästa.

 

Kommentera gärna och ge dina bästa högläsningstips, eller bjud på en hylla från din egen bokhylla...





 

I bokhyllan 2

 

Idag bjuder jag på innehållet i två hyllplan i "barnens urvuxna bokhylla". Behöver nog inte någon vidare presentation, tack allrakäraste Astrid, fast hon är i Nangijala har hon fortfarande mycket att säga till barnen. Jag har INTE stulit Saltkråkan-boken, den var utgallrad på biblioteket...

Lite mindre känd men också mycket bra för högläsning är Åsa Linds böcker om Sandvargen, ett tips på lärarutbildningen minns jag.

 

Kommentera gärna och ge dina bästa högläsningstips, eller bjud på en hylla från din egen bokhylla...