Viktigt!!!!

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven

• utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga
• upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt.   (Lgr11)

En seriefavorit till...

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.  (Lgr11)

Bara för att...

...jag har en gammal pärm med favoritserier som jag tycker säger mer än många ord ibland. Bjuder på en till...

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

 

Paraply med sju vägvisare som knyter ihop visioner med vardagen (ledarskap)

Veckan före höstlovet handlade det om ledarskap och lärande på bloggen och jag vill gärna knyta ihop den säcken med de sju vägvisarna som kan användas för att knyta ihop visioner och vardag.
I boken används metaforen paraply på ett roligt sätt. Spetsen på paraplyet är visionerna, handtaget är metoderna och verktygen vi använder i vardagen, pinnen däremellan är lagar, värden, regelverk, etiska riktlinjer och teori och begrepp som visar en tydlig riktning för verksamheten. Paraplyet har sju spröt som håller tyget stadigt uppe, det är de sju vägvisarna och de beskrivs ingående.

Egenutveckling - att skapa utrymme för egenutveckling är en förutsättning för bärkraftigt lärande och växande i en arbetsgemenskap. Hur riggar vi innehållet så att vardagens lärprocesser upplevs som lockande, spännande, meningsfulla och användbara? Hur gör vi så att nya kunskaper inte bara blir lite glasyr utanpå?
Utmaningar
Ömsesidighet Vi är alla beroende av varandra, här tar man upp ömsesidighet, inte minst mellan ledare och ledda.
Den svagaste länken Vi känner alla till uttrycket att en kedja aldrig är starkare än sin svagaste länk. Ledare måste både hitta och åtgärda sina svagaste länkar. Fast det är inte alltid så enkelt att avgöra vad som är starka och svaga länkar, det kan bero på sammanhanget.
Djupkulturen För att på optimal utveckling måste man känna och ta tag i de djupt liggande kulturella koderna som styr organisationen! De hänger inta alltid snyggt inramade på väggen utan det kan krävas att man letar "i väggarna" eller "nere i källaren".
Kreativ spänning, tillväxt- och utvecklingspotential, utlöser energi och spänst och tar oss vidare.
Förändring äger rum först när människor med olika perspektiv möts, och alla går därifrån lite    klokare än de var när de kom (Sigrun Mögedal)
Den sjunde och sista vägvisaren Den som berörs har rätt att höras, handlar om hur det känns när saker och ting sker över huvudet på oss. Hur ser vi medarbetaren som resurs?

Ja, det här var ett axplock ur Tiller och Helgesens bok "Ledarskap med fokus på lärande", läs gärna hela för att fördjupa dina tankar om ledarskap, ditt ledarskap eller för att få lite nya perspektiv.

Hur gör du med läxor?

Skolverket har tagit fram ett stödmaterial - Läxor i praktiken, som kan användas för att fundera själv eller tillsammans med andra kring hur vi ska förhålla oss till läxor.

Vi har hört från olika håll hur läxor påverkar resultaten- negativt - men som vanligt handlar allt om hur man gör.
Sedan 1500-talet har läxor förekommit i Sverige, men sedan Lpo94 finns det inte längre beskrivet i styrdokumenten hur man ska göra med läxor.
Stödmaterialet innehåller flera intressanta underlag för diskussioner:
Olika slags läxor:

• repetitions- och övningsläxor som ger mängdträning och befäster det eleven redan lärt
• läxor som förbereder eleverna inför något som ska göras i skolan, det kan vara att läsa ett avsnitt i en bok eller det senaste "flipped classroom" (s. 22) där läraren spelar in en film som eleverna förbereder sig genom att se och så bearbetas innehållet på lektionen
• läxor som tar in omvärlden i skolan, till exempel att eleven intervjuar någon yrkesmänniska eller förälder
• "komma ikapp"-läxor
• läxor som ger läraren ett rikare bedömningsunderlag

Alla dessa slag av läxor har olika syften och de passar olika elever olika bra. Massor att läsa om detta...

En viktig sak att diskutera när det gäller läxor är likvärdigheten. Några frågor från stödmaterialet:

• Vad vet ni om era elevers förutsättningar att göra olika sorters läxor hemma? Hur kan ni utifrån den kunskapen utveckla skolans arbete med läxor så att alla elever ges likvärdiga möjligheter?
• Hur kan ni arbeta med läxor för att säkerställa att alla elever kan göra dem utan att få kvalificerad hjälp?
• Hur kan läxor konstrueras så att det inte blir för stora skillnader i hur mycket tid och ansträngning de kräver av olika elever? (s. 35)

Materialet ger en bra genomlysning av läxorna, den ger argument både för att ha dem och utesluta dem, men den ger många verktyg i hur man kan göra läxor meningsfulla och ge möjligheter till lärande, om de planeras tillsammans med de övriga delarna av undervisningen och bedömningen.

Om du läser stödmaterialet och blir inspirerad att läsa mer om läxor kan jag rekommendera boken Läxfritt av Pernilla Alm. kanske läste du Pernillas krönika Läxornas to be or not to be. Igen. som cirkulerade på många bloggar och sociala medier hösten 2013. Pernilla är högstadielärare, själv mamma och i inlägget förklarar hon varför hon har fått nog. Hon har sedan skrivit boken Läxfritt, där hon fördjupar ämnet. Hon har också en blogg, du hittar den här, där hittar du också info om boken.

Vem fångar läxor mittiprick? Jo Kalle och Hobbe...

 

Lajka- Grej of the Day

• Idag 3 november var det exakt 57 år sedan hunden Lajka skickades upp i rymden med
  Sputnik 2. Hon var den första levande varelse som skickades ut i rymden.
• Hon var en blandrashund som hittades på gatorna i Moskva.
• Hon hade många olika smeknamn: Kudrjavka (Lilla krullet), Zjutjka (Lilla skalbaggen), Limontjik (Lilla citronen) och  Muttnik (blandning av orden för blandras och Sputnik)
• Sovjetunionens sputnikprogram
• Farkosten byggdes inte för att ta passageraren levande tillbaka till jorden.
• Lajka dog troligen omgående av värmeslag och stress.
• Sonden fortsatte runda jorden, ungefär 2570 varv och 163 dagar senare kom den tillbaka till atmosfären och förintades.
• Hjältinnan förgasades i atmosfären, men är sedan dess en riktig kändis, det finns flera monument över henne i Ryssland.
• Hur det verkligen gick till vid Lajkas uppskjutning avslöjades först 2002 då det stod klart att hela projektet var både grymt och onödigt!

Källor
www.wikipedia.se
http://www.sydsvenskan.se/varlden/gatuhunden-laika-rysk-hjaltinna/
Kalendern Fånga dagen (Studentlitteratur)

Kan detta vara inspiration till din Grej of the Day?

Tänkbara frågor att arbeta med:
Vad var Sovjetunionen? Finns det nu? Vad finns istället?
Varför skickade det ut en massa saker, djur och människor i rymden? Görs det idag? Gör vi det i Sverige?
Hur många människor har varit i rymden?
Hur är det att leva i ett rymdskepp eller en kapsel? Hur äter man där? Hur klarar man alla andra behov man har, antingen man är hund eller människa?
Massor av spännande frågor dyker upp kring omloppsbanor kring jorden, tid, hastighet.
Rita hur du tror det såg ut där Lajka låg vid uppskjutningen.
Skriv vykortet Lajka kunde ha skrivit (om hon kunnat skriva och om hon hade överlevt) Kära jorden!

Varför utbildning?

James Nottingham, som ibland kallas John Hatties lärjunge, har skrivit ett par böcker som nu finns på svenska:

Utmanande undervisning i klassrummet (2013)

Uppmuntra lärande (2014)

Båda är mycket viktiga böcker, och något av en lärares verktygslåda. Uppmuntra lärande, har undertiteln "så hjälper du barn att lyckas i skolan" och den inleds med just den eviga frågan om vad utbildning ska vara bra för. 

Det finns så megamycket bra avsnitt i boken men jag ska välja ut tre saker som jag verkligen fastnat för och som jag tror kan vara användbart även för dig.

Nere i lärandegropen och heureka betyder inte "mormor sa hur jag skulle göra"

Halvvägs in i boken kommer jag till det som Nottingham kallar utmaningsmodellen. Det är ett sätt att utveckla barns självkänsla och uthållighet genom att börja med ett begrepp och försöka skapa en kognitiv konflikt, alltså minst två åsikter som står i konflikt med varandra, och då är vi nere i "lärandegropen"...där ska vi med hjälp av bra frågor jobba med dilemman. När vi kämpar tillsammans i lärandegropen börjar vi komma fram till bättre och bättre svar, då går vi in i tredje steget där vi bygger upp förståelse för att sedan i den fjärde och sista fasen reflektion. 

Fördelar med utmaningsmodellen är att barn hjälper varandra att lära, att kunskap byggs upp genom socialt samspel som gör att den upplevs som mer meningsfull än kunskap som lärare eller föräldrar serverar. Och här kommer knorren, det jag tycker är så härligt. När barn är engagerade i dialoger, samtal om olika åsikter som står i konflikt, begrepp så dyker det ofta upp så kallade heureka-ögonblick. Efter att ha kämpat ett tag ser vi ljuset och inser att arbetet gav lön för mödan- det säger klick, poletten ramlar ner, ljuset tänds i ögat, ja vi har väl alla varit med om det och det är magiska ögonblick som sparas i minnet länge länge...

Nottingham beskriver att när barn upplever ett heureka-ögonblick vill de berätta det för alla, de pratar och pratar och pratar och vill uppleva det igen!

Vi som "kan vår grekiska" vet att heureka betyder "jag  fann det" och Nottingham beskriver lärandets extas, att vi inte släpper taget om ett problem förrän vi har en lösning, då får vi en underbar känsla av att ha presterat något och en upplevelse av att ha fått en unik inblick i vårt begrepp och dess verkliga betydelse. Heureka betyder inte "min pappa gav mig svaret" eller "mormor sa hur jag skulle göra"...

Mindsets och självkänsla hänger ihop!

Dyk nummer två i boken anknyter till Carol Dwecks tänkesätt (mindsets), ni minns det statiska tänkesättet där man tänker att intelligens och förmågor är något man föds med och att man är bra på olika saker, så är det! Det dynamiska tänkesättet innebär att man tänker att intelligens och förmågor kan utvecklas, och gör det när man befinner sig i utmanande uppgifter och att man lär av sina misstag, 

Det nya och spännande i Nottinghams bok är att han kopplar dessa olika tänkesätt tydligt till självkänsla. De människor som har ett mer statiskt tänkesätt har ofta en lägre självkänsla än de som har ett mer dynamiskt tänkesätt. De är ofta mer öppna för nya situationer och förändringar.

Kalla aldrig någon för en "smart tjej"!

Sista saken jag har fastnat för måste bli avsnittet där Nottingham avråder bestämt från att kalla barn för genier, att utbrista "Du är begåvad!" och att kalla någon för "en smart tjej". Om vi talar om för barn att de är begåvade, smarta, skärpta, naturbegåvningar eller något annat liknande är vi farligt ute, då antyder vi att deras framgång är beroende av en "naturlig" intelligens som de har fått till skänks. Vad händer då om barnet börjar misslyckas? "Jag är nog inte så smart som jag trodde", då blir det anledningen till misslyckandet och varför skulle man då fortsätta kämpa med det svåra? Fokusera istället på handlingar och tänkande:

Du har fantastiska ideer!

Du gör stora framsteg!

Lysande ide!

Det där gjorde du bra!