Goda exempel på inkludering

I en föreläsningsserie som Kommunförbundet Skåne haft var finalen ett seminarium där tre olika kommuner berättade om exempel på inkludering, dit for Martin Persson och jag (Christel Jansson) och berättade om vad vi har på gång i Höör. Om du vill också vill veta det kan du titta på videodokumentationen och vår powerpointpresentation här.
Eftersom vi är i början av vårt inkluderingsprojekt handlade kanske vår del av föreläsningen mer om våra utmaningar och vad som motiverar oss än vad vi gjort och lyckats med. Men att ha bestämt sig och börjat kan ju vara ett gott exempel det också...
Passa också på och titta på föreläsningarna från Helsingborg och Svedala, de hade massor av spännande att berätta om.

Inkluderingsdag på Sätoftaskolan 14 mars 2013

Torsdagen den 14 mars firades pi-dagen (03-14) men man kan undra över planeringen i vår kommun för vi hade gett alla elever ledigt och hade istället fortbildningsdag på alla skolor. En av skolorna som är med i ifous, inkluderingsprojektet är Sätoftaskolan och denna dag stod det inkludering på schemat för alla som arbetar i skolan åk F-9. Lite klantigt av mig att inte ta några bilder, men jag vill iallafall dela lite av det vi gjorde denna dag.
Vi började dagen med att Anna Sjöbeck (rektor) pratade om olika definitioner av inkludering och om projektet vi är med, hon beskrev sina visioner kring inkludering.

En av grundtankarna med inkludering - att undervisningen ska anpassas efter elevernas behov och förutsättningar finns i Lgr11. Denna text har vi läst på längden och tvären - och diskuterat i grupper.
Det finns mycket utmaningar i denna korta text.
Hur mycket olika kan det finnas i en klass?
Hur ska jag som lärare räcka till?
Vilka olika vägar att nå målen känner jag till? Vilka vägar är upptrampade i mitt klassrum? Vilka vägar har jag aldrig gått tillsammans med mina elever? Hur ska jag hitta nya vägar, kan jag gå vilse, hur ska jag våga?

Några definitioner av inkludering - viktigare än definitioner är dock frågor och samtal om inkludering!
Vi tittade också på vilka faktorer John Hattier kommit fram till är betydelsefulla för elever i behov av särskilt stöd:

Anna hade gjort en mycket talande bild om alla olika elever vi har i skolan, vi tittade på den och funderade tillsammans på vilka elever vi "lyckas med", dvs inkluderar.

Efter en kaffepaus med engagerade diskussioner såg vi en film tillsammans. Den handlade om olika sätt att förstå och hantera uppmärksamhetsproblem. Filmen finns här. Det är en knappt timme lång föreläsning av Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare från Kanada. I korthet tar han upp att uppmärksamhetsproblem kan bero på hypersensibilitet, barn som "saknar hud", som saknar filter mot omvärlden, snabba hjärnor som upplever allt ljus starkare, alla ljud som lika viktiga och uppgifter omöjliga att sortera och prioritera. Detta är en neurologisk dysfunktion. En helt annan grupp barn har vad Neufeld kallar "defensive blindness", här handlar det om att hjärnan försvarar en alltför känslig människa mot den plågsamma omvärldens alla krav och stimulans. Dessa barn förlorar sina känslor, upplevs som okänsliga, gör hela tiden fel, läser inte av andras sociala koder, trycker på alla "fel knappar". När hjärnan gör allt den kan för att skydda och uthärda sårbarheten är inte uppmärksamheten tillgänglig för lärande. Dessa båda grupper av barn är helt olika men får ganska ofta samma "diagnoser" och de behöver naturligtvis helt skilda förhållningssätt.
Vidare i föreläsningen talar Neufeld om att vi måste fånga barnens uppmärksamhet och mötas i ögonkontakt - leenden - kommentarer och samtal. Vi måste möta dem och anknyta till dem. Detta är en form av den så viktiga relationen vi måste utveckla med varje elev varje dag för att kunna stödja dem i deras lärande. Vidare måste vi garnska våra lärandemiljöer och hjälpa barnen reducera stimulans, ljud, ljus och andra intryck. Vi måste hjälpa de här barnen till struktur.

Efter filmen diskuterade vi återigen i grupper, nu funderade vi på vilka elever som dök upp i våra tankar när vi hörde Neufeld berätta. Det var en hel del elever och vi hade en stunds erfarenhetsutvbyte kring vilka situationer som fungerar, vilka som inte gör det och försökte analysera varför.
Efter den stärkande och goda lunchen (ganska många av oss intog den tillsammans på Åkersberg) hade vi förstärkts med lärarna från resursskolan i Munkarp och nu arbetade vi i tvärgrupper med frågeställningen.

Detta är en övning vi har gjort på ifous-seminarium i Stockholm tidigare i vinter och Anna har sammanställt våra utmaningar och lösningar. De blir utgångspunkten för arbetet med inkludering på skolan.

(Några av) våra utmaningar och lösningar när det gäller inkludering

Hur undviker vi att man känner sig otillräcklig som lärare?
- Handledning till all personal
- Pedagogisk fortbildning
- Skapa ett klimat där personalen känner att de kan ha en öppen prestigelös dialog. Man få lov att tänka olika men sen ska man följa de beslut som fattas.

Hur undviker vi att riskera att inte kunna erbjuda våra elever rätt stöd?
- utbildade elevassistenter
- kompensatoriska hjälpmedel som fungerar
- tid för diskussion och planering kring elever med särskilda behov
-göra anpassningar av  den fysiska miljön tex grupprum eller skapar andra biutrymmen typ mediatek, verkstäder
- mer flexibla scheman för elever som inte orkar en hel lektion

Hur kan vi få med alla elever i undervisningen?
- mer än en personal i klassrummet så att man kan arbeta mer på individnivå, tema, alternativa uppgifter
- samarbete med fritidshemmen och ta del av deras kompetens
 Hur undviker vi att studieron störs i klassrummet?
- samtalar med den eleven som stör för att tillsammans med den hitta strategier mot sitt störande beteende
- arbetar i hela gruppen med social inkludering ( drama , diskussioner, lekar osv..)
- ge tid i personalgruppen att diskutera och ventileraför att stärka en gemensam elevsyn
- göra en konkret handlingsplan  hur man går tillväga när svårigheter  uppstår
- hjälp politikerna förstå hur det ser ut i klassrummen
- diskutera regler i klassen innan det händer, jobba med värdegrundsarbete förebyggande
- skapa strukturer för dagen/ lektionen schema, klockor, bilder mm
- ge möjlighet till avskärmning
- avskalat klassrum/ artificiella störningar/ färgval
- placering av bänkar, bord och andra möbler
- möjlighet till alternativ från bänken tex läshörna, soffa, kuddhörna, verkstadshörna
- lagom antal elever för lokalen

Två utmaningar som det var svårare att hitta lösningar på:
Hur undviker vi att inte alla jobbar åt samma håll?

Hur undviker vi att olika behov krockar?

Sista timmen på dagen fick vi en föreläsning av två kompetenta personer i vårt centrala resursteam i Höör, nämligen skolpsykolog Lilian A och talpedagog Kerstin DJ, de var också förstärkta av Maria som studerar till skolpsykolog.

De berättade om språkstörning och den fysiska miljöns inverkan på lärandet.

Vi har tidigare fått en halvdags fortbildning om elever med språkstörning av Kerstin och idag påminde hon bara om de olika svårigheterna dessa elever kan ha inom fonologi, grammatik, semantik, pragmatik, motorik, auditiv perception, minne, kognition, koncentration, läs- och skrivförmåga och beteende.

Hon påminde om att det finns bra material på Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Råd och stöd om språkstörning.

Språkstörning - en pedagogisk utmaning. En metodbok för dig som möter tonåringar. (PDF)
Vadå akåkå - om AKK i skolan.  Olika strategier för den som inte kan tala.

Lilian berättade om hur den fysiska miljöm, till exempel klassrummet påverkar elevernas arbete, koncentration och lärande. Hon varnar för att inreda med alltför mycket färger och stimulerande föremål. Ofta fyller vi väggarna i våra klassrum med affischer, barnens teckningar, föremål och annat som ska förstärka undervisningen. För en del elever blir det för mycket.
Lilian tipsade oss om att läsa en kunskapsöversikt om detta. Lärande och fysisk miljö, av Pia Björklid. Tidningsartikel med kortfattad sammanfattning.

Hon delade också ut några andra artiklar för den som vill ta reda på mer om hur färger och miljön påverkar oss. Ta kontakt med Anna Sjöbeck eller Lilian Anjefelt om du vill läsa artiklarna.

Sammanfattning och reflektioner efter denna dag:

Det är roligt att arbeta med utmaningarna kring inkludering på den här skolan, som jag är så stolt och glad över att få kalla min. Det här är ett ämne som engagerar oss allihop. Kanske är inte riktigt alla lärare med på tåget, men detta kommer att sprida sig och bli våra gemensamma utmaningar och lösningar. Då kommer eleverna alltmer att mötas i sitt lärande just där de är i sina behov och med sina förutsättningar, då kommer vi att hitta alla olika vägar vi behöver för att nå målen. Precis som eleverna är olika är också vi vuxna olika, det kan också vara en styrka, om vi använder det på rätt sätt. Vi har olika kompetenser, erfarenheter och intressen, vi har olika ambitioner och lyckas olika bra, men vi måste ha samma vision, gemensamt anta utmaningen som ligger i uppdraget att möta alla elever.

(Vid tangentbordet Christel J, koordinator för ifous-inkluderingsprojekt i Höör 2012-2015)